ila fångar dagen

På återseende

2009-02-05T21:08:00.009+01:00

Liggandes på min arm, med tankarna på varsitt
håll, delade vi en stund av stilla närhet.
Lillgull och jag.
Vällingen urdrucken, sagan läst.
En mysig kväll med Långben och gos i soffan
för bara min minsta älskling och mig:)
Storgull och Kärleken på Hockeymatch.
Lycka!
Alla nöjda:)
Malmö Redhawks på nya arenan:

Ett bra avslut på en dag som för storgull
börjat hemskt jobbigt.
Idag har det börjat.
Det som kan bli bra, kan bli hemskt svårt.
Lilla hjärtat mitt och jag har idag varit
och pratat med en socialsekreterare.
Storgull vill själv att hon ska prata med
pappan hans, sist de gjorde det hjälpte det
ju ett tag och nu hoppas vi på att det gör
det igen, och varar.
Inte skall han behöva vara orolig för att
åka dit, en förälder ska man kunna lita på.
Hon berömde hnm, sa att han var en klok
liten pojk, att han gjorde rätt.
Han är så duktig min pojke, så stark.
Evigt och otroligt stolt över hnm, att han
kunde göra detta, det kommer bli en bra man
av hnm en dag.
Inte som han själv tror, att han kommer bli
värre en pappa.
För att farfar gjorde pappa lite illa, pappa
gör dem mer illa, då kommer storgull bli dummast.
Inte en chans.
Han är den finaste lilla pojke som finns!!:)
Precis som sin lillebror.

Svår ångest över att veta om jag gör rätt...
Kommer det bli bättre nu?
Eller utsätter jag dem bara för mer ilska?
Kommer det bli bättring nu?
Eller startar jag bara ett bottenlöst helvete?

En sån ångest det är var gång jag skickar
dem till deras far, utan att kunna garantera
att inget ont sker.

Jag hoppas på att en dag få möjligheten att
fråga hnm en sak, berätta en annan:
*Vad hade han själv gjort om barnen kommit hem
till hnm och sagt att jag gjorde dem illa?
*Jag gör ej detta för att på ngt sätt ta ifrån
hnm barnen, utan för att han ska få behålla dem.
Inte vill jag att barnen ska växa upp, kuvade
och otrygga med sin far, vända sig från hnm,
kanske hata en dag.
Det pappan gör gör han ej av elakhet, utan
av att han ej kan kontrollera sin ilska som
kommer av att han mår dåligt.
Hans självförtroende är lågt och svartsjuka hög.
Han behöver stöd och hjälp och bli den fina far
han kan bli, som jag tror han vill bli.

Jag vill kunna låta mina barn åka till sin far
och veta att de har det bra, ej oroa mig dygnet
runt för att jag skickar dem till ngn de älskar
men som gör dem illa.

Några bilder från i veckan:
Socker, han den där som bara njuter av allt:)

En hel hög av kärlek!!
De där 2 pojkarna jag älskar så otroligt mkt:)

Paus:
Min lilla tarm...
Kan man bli smalare?!
Den där lilla mannen har verkligen lagt all
energi på att växa på höjden den sista tiden.
Lång som ett fura och med byxor som nästan får
hållas uppe med hängslen:)
Sötsmulan.

Vällingpaus:
Nja, mat får han ju i sig.
Och en och annan välling slinker ner däremellan.
Myspys på hög nivå:)

IKEA har vi hunnit besöka.
Storgull ville att jag skulle fota hnm i alla
snygga hattarna.
Denna gillade vi bäst:)

Och så till den lille mannens sovstil.
Är det ngn fetish han har?
Eller behöver han bara en fastare kudde?
Man kan undra...

Käraste ni,
jag tar en paus.
Finns inte riktigt ork.
Med alla kamper, sjukdomar, jobb mm så har
det liksom hunnit ifatt mig.
Denna sidan är till för att jag ska dela med
mig av min glädje, den största, lyckan över
mina barn.
Som Emils dagbok startade detta.
Denna sida ska vara fylld av skratt, inte av
mitt gnäll som nu, det är ej roligt.

Söndagsnatten tillbringade jag på akuten, det
gick inte längre, så hemskt ont kring högra
lungan att höger armen var obrukbar och varje
nysning gjorde att jag ville kräkas av smärta.
Rädslan för att det var ngt farligt när jag hade
så mkt att vara tvungen att ha ork för gjorde
att jag till slut satte mig på akuten med min
underbara Kärlek som sällskap och fick EKG gjort,
såg fint ut, skiktröntgat lungorna, fint där med
och konstaterat att jag antingen slitit sönder
lite muskulatur eller fått en fraktur.
Hälften av smärtan försvann bara jag kunde slappna
av och veta att det ej var ngt farligt.
Nu läker det.

Vår shoppingtur till IKEA resulterade i en tavla,
en magnettavla som skall bli ett pictogram för
lillgullet mitt.
Rutiner skall åter införas.
Han skall själv få se vad hans dag innehåller,
kunna ta ställning.
Känna sig tryggare i dagen.

Kärleken är på väg in i det lilla röda huset.
Om ngn månad kanske jag är sambo.
Det är lycka det:)
Från första dagen med hnm i mitt liv har det
känts helt rätt, han är HAN:)
Älskar hnm innerligt!!
Han gör mig trygg.
Stödjer mig genom allt, peppar, tröstar, ger
råd och pratar om annat om jag ej orkar.
Han är makalös:)

Så vänner, även om jag ej är här på ett tag,
även om jag ej är hos er alltid, så finns ni
alltid i mitt hjärta, ofta i mina tankar och
jag är tillbaka så fort jag rett ut denna stora
storm som är i antågande.
TACK för att ni är ni och bäst!!:)

I Ellis värld

2009-01-29T16:34:00.004+01:00

I lillgulls värld finns inga måsten.
De är ngt som hålls utanför lekarna där
han är kung och där mästerliga byggen skapas,
fantastiska både i hans och mammans ögon.

Ibland kommer dock den där irriterande rösten,
den som förstör allt, raserar den rosa världen
och säger motsatsen.
Bestämmer saker som inte passa in.
Inte nu.

Kompisar är också ngt svårt.
Visst längtas det hett efter att få leka, helst
skall de finnas där men bara i periferin, så man
kan gå och kika lite vad de gör ibland.

Matbordet är för lillgull vad Staffanstorp är
för mamman.
Inte ngt ont om själva byn, men att hitta dit.
Att behöva sitta stilla, äta mat, inte få
vandra iväg i fantasin ens, är en pina.

Och när storebror slår, som bröder ibland
gör, så skall han bankas på så mkt man
bara kan tills all ilska runnit ut.
Den där gränsen som finns hos storebror,
när man skall sluta, den saknar lillgull.

Att bygga är det bästa som finns!
Alltid kan man bygga!
Oavsett vad som sker så finns alltid ngt bygge
eller meckleri i lillgulls närhet.
Skall han så bara se på tv så nog har han ett
gäng legobitar i handen, ngr snören, tejp.

Varit på möte med lillgulls psykolog idag.
Inte hon heller kan sätta fingret på i just
vilken värld Ellis finns.
Dock ser även hon samma sak, dessa autistiska
aspekter blandad med hans intelligens.
Hans skygghet för närhet, samtidigt som han
ibland men allt mer sällan behöver vara liten.
Hans sociala svårigheter och ovilja mot att
göra ngt som krockar med hans värld.

Det gör ont att ta hjälp, att erkänna att det
är ngt som är fel men min allra käraste lilla
underbara skatt, min son.
Men det ÄR min plikt som förälder, som högt
älskande förälder att göra allt i min makt för
att hjälpa mina barn genom livet.
Även om det smärtar.
Nu skall vi ta det vidare till en expert på
autism, se om hon kan se det där som ej vi
kan fånga.
Det som mormodern som har autister och andra
med olika handikapp omkring sig dagligen också
ser men inte riktigt kan förklara vad det är.

Autist?
Nej.
Men han har vissa drag som är åt det hållet.
Då får vi be om hjälp av människor som vet
hur det skall hanteras, hjälpas.

Jag vill göra Ellis värld så lätt som möjligt,
finns det saker jag kan göra för att det skall
bli lättare för hnm att leva i vår värld, inte
fly in i den rosa för att det är enklare där,
så skall jag göra det.

Beror hans ökande problem på att han vuxit,
ställs inför fler utmaningar som märks att
han inte klarar av, att det krävs mer av hnm
som inte kan bortförklaras med att han är liten?

Är det detta året med alla dess stormar som
gjort att min lilla son vill leva i en annan
värld än den problemen finns i?

Är det avsaknaden av rutiner som annars rutat
upp hans liv på den tiden det bara var vi 3
och tillvaron som den var då var det enda han
kände till, innan allt brakade, innan flytt
och för många förändringar som höll ihop
hnm och gjorde att han klarade av tillvaron?

Han har försvunnit allt mer under det här året.
Svävat iväg.
Storgull som det går att förklara saker för har
jag nått, fått att förstå och vänt.
Han är på väg mot en balans, uppåt igen, även
om han har den jobbiga biten med pappan så
klarar han det, även om det är på ett sätt
långt över det barn borde klara så har en bit
av hans naiva barndom gått förlorad, nu skall
vi bara få hnm att förstå att han kan vara
barn ändå, ej ta det ansvaret, ej ta de bekymmer
som är hans fars, göra som andra barn.
Bara vara barn.

Vill fånga den där lilla.
Nå in.
Få att förstå.
Lära mig hur min lilla älskling fungerar,
vad som finns där innanför det rosa skalet.

Dock står stormen och väntar, precis bakom
husknuten.
När jag lyfter luren och ringer det där samtalet
som jag måste ringa, då kommer den i all sin kraft.
Ödelägger, rör upp.
Ställer till mer problem, skriker, hotar, bråkar.
Men jag hoppas den kan stillas en dag.
Vägen dit kommer dock bli värre för barnen än
hur deras dag är idag.

Pappan har ej slutat med det där han lovade.
Hans osäkerhet och svartsjuka som han brottas
med går ut i en frustration han ej kan hålla
under kontroll.
Och kontroll har han ej över situationen nu.
En kränkande fysisk och psykisk misshandel
utsätts mina små kära för.
Att varje vecka skicka barnen dit, till pappan
de älskar och längtar efter, men också är så
rädda för att missbehaga gör mig så ont!
Sliter mig itu.

Jag vet inte vilka val som är rätt.
Jag har fått lova storgull att pappa ej ska
hamna hos polisen denna gången.
Det går ju ut över dem.
Måste kringå, måste finna ett sätt.
Måste få hnm förstå vad som är rätt och fel.
Måste få hnm att förstå att han behöver hjälp.

Jag är så rädd för varje steg jag tar.
Varje steg, varje ord kan slå bakut.
Straffa dem ändå mer.

Men det får inte fortgå.
Inte en chans!

Isigt

2009-01-27T10:47:00.032+01:00

När det kommer till valen gällande ens barns
liv är det inte alltid glasklart.
Man önskar att den där kursen i föräldraskap
och medföljande bruksanvisning som kom en
paketbeställning den dag barnen var på gång
var obligatorisk.

Hur kommer de påverkas?
Vad kommer påverka dem mest?
Hur kommer personer i deras omgivning reagera
och på vilket sätt kommer det gå ut över dem?
Urk.

Jag står inför ännu en storm.
Tar de ngnsin slut?
Jag måste ta itu med pappan och hans uppförande
gentemot barnen.
Att han agerar mkt oklokt mot mig är en sak, det
bekommer mig ej mer än lite ilska för stunden,
han tänker ej.
Men då det går ut över de där små söta finns
inga gränser.
Frågan är bara HUR allt ska gå till.
Svårt svårt svårt, men nu är det nog.

Stark då jag är riktigt lycklig med den finaste
Kärleken i mitt liv, oooh så underbar han är!:)

Och till den trevliga biten:)
Helgen!
Mys och äventyr i dagarna 3!
Fredagsmys med lillIda och hennes mor:

Lördag, tokstädning och därefter susa till
grannbyn för pannkaksparty, bowling, tacos,
film, mys o övernattning:)

Ehrm:D

Och så slocknade gullen lite här o där i sina
pyjamasar:)

Lite överraskad över min populäritet i sängen
där jag låg så var jag tvungen att dokumentera;)
(Ignorera min svettiga och svullna uppsyn;)

Söndagen innebar att gå upp tidigt, susa och
hämta Kärleken som var hemkommen från sin
vecka nerbäddad i Österrike och därefter iväg
för att se Disney on ice!!:)
Sååå fint det var!
...ingen vidare kvalitet på bilderna men med
god fantasi så:)
Kärlek och storgull:

Prinsessan Yasmin från Aladdin,
hennes bakdel iaf:

Aladdin på sin elefant, mkt coolt:)

Törnrosa o hennes goda féer:

Den onda häxan o spinnrocken:

Ariels firrar:

Häxan där ur:

Toker:

Snövit i sin kista:

Skönheten och odjuret:

Askungen och hennes otrevliga familj:

Musse och Mimme skrudade till balen:

Askungen har fått sin prins:

Raketerna från slottet!

Hemma med storgull idag.
Sjukdomarna har avslöst varandra tätt.
Tis-fre förra v var lillgull sjuk.
Denna v insjuknade stora hjärtat mitt så
hastigt i söndags kväll så även med ibumetin
i kroppen steg febern upp till 39, läbbigt.
Idag bär det dock iväg till fadern deras.
Hmm.

Är inte så närvarande.
Med sjukdomar som duggar tätt, mkt krångel
och annat att ta itu med är jag inte riktigt
närvarande här...
Men hoppas ni söta har det bra, riktigt bra!
Puss!

Vård Av Barn

2009-01-21T21:12:00.015+01:00

Vad är det med män och badrum?!
Är det en frizon för svineri och ordning?!
Nu är dom ej stora mina söner men OH!

Andra dagen hemma med lillhjärtat, hostig, febrig,
kokande om nätterna.
Mkt mysande om dagarna.

Dr besök och en sväng förbi ett hamburgeri till den lilla
sjuklingens stora glädje, moster var ju på besök med
lillIda och tid till matlagning var liksom en med på vårt
schema för dagen.
Storgulls överraskande pyssel, gjorde mamman sin glad:)

Kanelbullar däremot fanns det tid för.
Till kvällsmat.
LillIda bestämde sig för att sova i 3h.
Sedan vara soligare än soligast.
Uppdelade i team, här gör team Uggleungarna kanelsnäckor:

Team Bamse satsade på små kanelgifflar:

Á storlek sockerbit efter lillgulls styckande...

Mormor myste, omgiven av sina gull:)
Socker skall vara med på allt han också.

Storgull tyckte det blev lite varmt här av
allt eldande och bakande och klädde av sig lite,
och på...
Sedan var det rock n´ roll!

Socker hade hittat sin adoptiv mor och blev tvättad
och gosad, sötsmulorna:)

Lillgullet han blev sjukare och sjukare...
Stackars mitt lilla hjärta:(
DR konstaterade virus och inget värre men ändå.
Och jag KAN ju inte vara hemma fler dagar när jag
redan varit hemma 2, min ena kollega är på semester
och den andra får sköta 3 mans jobb.
STOR ångest.
Mmmmm, tog emot rejält men det fick bli att ringa
till farfadern deras.
Ojoj.
Så nu är lillgullet hemma med sin farfar imorgon,
mormor på fredag och sedan MÅSTE han vara friskt
för vi har en superdupermysig helg planerad, full
av roligheter och han och vi ser fram emot den såååå mkt!!
Pls, håll alla tummar!

...och det är ju tur att han är just så söt när man
senare tittar in i tvättmaskinen, knappt ett år gammal,
och finner den full i tuggummi!!
Mmmmmm, ej många kan lyckas med så mkt som han.
Mormoderns nya jacka har varit tatuerad där bak
i flera veckor nu tack vare att han lägger alla
sina skatter på så "bra" ställen.
Så där går hon omkring med ett hjärta och en
vimpel i baken, som om det vore det naturligaste
i världen, och det är det ju i lillgulls värld...

Ida som sussat länge var pigg och glad långt
efter storkusinerna kommit i säng och mormor
och hon provade vasken lite.
Mycket spännande tyckte Ida!

Måtte nu inte den pyttelilla bli smittad av
stackars sjuka kusinen!
De blev förvarnade om hans tillstånd men vill
Nena umgås så ska hon, och det har faktiskt
varit mkt mysiga dagar.

Det är ett dilemma detta med sjuka barn.
Man vill ju bara vara hemma och vyssja och
pyssla om, gosa och vårda.
Kommer kännas jättehemskt att vara på jobb
imorgon och inte hos lilla sjuklingen.
Men jag har tagit ALLA VAB dagar för våra
barn, det är inte riktigt rättvist.
Visst har det också varit skönt att få vila
med min onda lunga men man slits emellan,
vill ju göra mitt bästa på jobb också, extra
mkt nu när de gett mig en sån här chans.

Och sjuk är fortfarande min stackars stora
Kärlek, på ett hotellrum i Österrike, utan
tv, utan skidåkning.

Urk för sjukdomar!!!!

Önskar er alla en pigg och kry vecka,
många bacillfria cyberkramar från mig:)

Fägring stor

2009-01-19T20:36:00.012+01:00

Tänka sig, idag fyller både söta
Jennie och Jenny år!!:)
Grattis till er båda!!:)

Här hemma i det lilla röda, är det både
toppen och botten...
Mest topp, det är ju kottevecka:)
De kom hem igår, mysnivån var högre än hög!
Neskimot pussades sa storgull att vi gjorde:)
Eskimåpussades tyckte jag och många många kramar
därtill:)

Men inte är det piggt och glatt kl 0630 när
grynen ska upp till verkligheten:

Jobb för mamman idag trots att hon känner
sig som om hon har ett helt gäng med knivar
mellan revbenen, imorgon blir hon dock hemma.
VAB.
Lillgull har ej ätit idag meddelade de på dagis.
Här hemma hade han sååå ont i halsen.
Finfint tyckte jag, då blir vi hemma.

Måste visa en bild på en av mina fikakompisar
från förra veckan, söta Zack:)
Toksöt!!:)
Hoppas ditt dagbarn sköter sig hjärtat, tackar
igen för peppishuset, mkt mkt uppskattat här
hemma kan jag meddela!

OCH så kan jag informera om ngt som tydligen
ligger i familjen.
Detta är INTE min bil utan ngn annan som bor
här i det lilla röda...
En sten vid bageriet var det visst som hade stått
ytterst olämpligt.

Lillgull hittade ett nedtrillat blad från min
fikus här hemma...
Och ännu ett....
Jättekul tyckte även storgull och nu sitter
mormodern här och tycker att just bladen till
höger stör lite i hennes program....
Själv ler jag nöjt var gång jag slänger ett öga
på tvn, tjusigare har den aldrig varit:)

Och så ngn som börjar bli stor:
Har ÄNTLIGEN lärt sig att få ut det som kommer
in där uppe och magonten borde lätta:)
Efter 4 månader funkar äntligen tarmarna!
Weeeeeeeeeeii!!:)

Mormor och Ida har funnit ett gemensamt intresse.

Och så Kärleken:
Min stackars älskade som ligger nerbäddad i
Badgastein, förkyld och dan.
Typiskt.
Kunde ju legat nerbäddad här hos mig...

Aj

2009-01-17T10:52:00.003+01:00

Det är ju så med livet att det går inte riktigt
att rå över...
Man kan bestämma vissa små val men i det stora
hela styrs allt av ngn annan.
Hela världen är full av olika viljor o att få
dem sammanfogade i ens egen del av världen är
ett oöverstigligt projekt.
Det går ej.
Bara finna sig och flyta med.
Sträcka upp handen ibland och ropa till när orken
finns där, för vem vill styras.
Ropa högre om man vill göra sig hörd, förändra.

Man måste ta tag i saker.
I det stora hela, i sin egen värld, slå ner näven
i sina vänners för att man älskar dem.

Jag är en liten liten människa i det stora hela,
med fullt upp att få ordning och balans i det
lilla kaos som räknas till min värld.
Får inte riktigt rätt på det, det får jag erkänna.
Men försöker iaf, varje dag.

För jag har mkt att kämpa för.

Tack fina ni för att ni orkar när jag gnäller!
Tack underbaraste Linda för att du orkar lyssna,
finnas där, höra av dig när jag är nere och
alltid alltid vara min vän även när jag ej är
är på topp.
Älskar dig!!
Och söta Sabina, lika fin, det märks att ni är
från samma träd:)
Ni söta fina som peppar, ni fina fina fina här,
ni betyder så mkt för mig!
TACK!!
Är lite rörigt nu, lite mkt, men det ordnar sig,
alldeles alldeles strax:)
Är bara lite off just nu.

Skall bara ta itu med min Lungsäcksinflammation
jag idag fått konstaterad, plus lite vätska i
högra lungan som är en tagg i rumpan, gör
satans ont.

Imorgon kommer gullegrynen hem, jag trodde jag
ordnat en dag ledigt där från jobb men det är
sjukdomar hos alla nu så det blir jobb ändå.
Några timmar bara.
Sedan mys i mängder:)

Kärleken är och susar ner för de vita backarna
i Badgastein han, såå härligt för hnm!:)

Själv, själv längtar jag till sommaren.
Den är ju snart här!!:)

Nu ska jag sluta gnälla, allt löser sig!
För det är vad jag blivit en gnällspik.
Kramar pussar o kärlek!

Stora lilla killen min!:)

2009-01-13T07:09:00.001+01:00

Idag är en stor dag!!!
Lillgull har tappat sin första tand!!
Sååå stolt är han, och mamman med:)

Ångest

2009-01-12T23:42:00.002+01:00

Detta kan ju vara ett rekord.
Snudd på en bok.
Nära rekord i både längd och mörker.
Ej ett nödvändigt inlägg att läsa, mest
för min egen skull...

Min blogg är låst.
Får så vara.
Så då kan jag ösa ur mig det som gnager
mig, gnagt rätt länge och rätt hårt.

Otacksam känner jag mig.
Otacksam och rätt misslyckad.
Det är inte så mkt jag lyckats med detta året
av det jag tagit mig för.
Det trycker ner mig.

Jag har så mkt fint.

Men jag är en ensamvarg.
Behöver min ensamtid så enormt.
Det har alltid funnits utrymme för det, även om
jag varit sambo så har så mkt ensamtid funnits.
Vad är det nu? 17 av mina snart 32 (huh) år har
jag bott hemifrån, levt efter egen vilja och den
där tiden alldeles själv har getts mig, på gott
och ont.

Nu har jag inte fått ngn tid för mig själv på
över ett år.
Det tär.
Vill få ladda batterierna, njuta av lugn, stillhet
och tystnad.
Det är viktigt för mig.
Jag har 2 jobb, 2 söner, hus och pojkvän, ofta sjuk.
Som bonus har all den tid jag varit ledig fyllts
av min älskade systerdotters skrik, ingen rast,
ingen ro, iiingen tystnad.

Jag har varit otrevlig mot dem jag älskar så mkt.
Otacksam mot min lilla mor som gett upp så mkt
för min och barnens skull, trött och vresig och
hållt upp den tuffa fasaden jag alltid hållt uppe
på ngt sätt mot just lilla mamma, den att jag
alltid klarar mig, kom ej innanför mitt skal.
Inte så rar mot min supersupersnälla lillasyster
som trots min surhet alltid varit så glad och
så go, hon är så fin.
Jag förstår så väl att hon vill vara här där
hon kan slappna av, lämna över sin dotter till
de hon litar på tar hand om henne precis som
hon själv skulle ha gjort.
Men skriket har tagit på mig.
Och ja, ingen har väl riktigt förstått att jag
mått dåligt för jag har inte delat min ångest
med ngn och kan ej göra, det har alltid funkat så.
Jag är ju storasyster.
Ångesten har fått finnas hos de andra runt mig
men aldrig hos mig.

Det var ej en så bra lösning varken för mormor
eller mig att bo ihop.
Men just då var det det bästa.
Hon gav mig så mkt, ville så mkt men ingen av
oss fick orken.
Hon är inte jätteung, att alltid ha barnbarnen
omkring sig har tagit på henne, gjort att hon
hellre flytt dem och ej fått ngn kvalitetstid
med mina fina söner.
Mitt humör.
Otacksamhet.
Jag är så ledsen för det.

Men det har varit så mkt det här året.
Och ingenstans att riktigt ta ork ifrån.
Batterierna har laddats, intensiv laddats med
hjälp av mina underbara barn, fantastiska vänner
och Kärleken min, han och de är en gåva:)
NI är en gåva!
Tänk att få "möta" så många vänner över nätet,
få ta del av deras tankar och liv, det har
berikat mitt mkt.

Storgulls krigsteckning han arbetat på i veckor
och som Socker hoppat på så den nu får vara under
press med hjälp av de tjockaste böcker han kunde
hitta i mormoderns bokhylla.

Igår höll jag på att bryta ihop.
Ångesten över att gå tillbaks till jobb efter
det besked som präglat hela min Jul och som
jag ej berättat för ngn var tung.
Det är dåliga tider i bilbranschen och jag har
ej kunnat hålla mina bollar i luften.
Efter ett samtal med min chef grät jag hysteriskt
resten av dagen på jobb och ledigheten var sedan
en pest.
Jag har gjort så många fel, många.
Ej kunnat fokusera.
Separera tankarna.
Låtit mina bekymmer komma in även där, där som
jag innan kunde fly in i det arbete jag älskar.
Det påpekades.
Smärtade.
Var ju sant.
Jag hade ej lyckats där heller.

Ville ej åka till jobb idag.
Men var ju tvungen.
Och mina kollegor och jag hade ett möte.
Jag var så rädd.
Min närmsta chef sa att vi skulle ta en kaffe
bara vi 3, och att det ej var ngt farligt.
De har fått ta på sig en del av mitt arbete
den här tiden, rätta mina fel.
Det har kännts skit.
Verkligen.
Jag är ju den som vill klara allt.
Nu öppnade de mötet med att säga att de ej
var där för att stjälpa, utan för att hjälpa mig.
Mig?!
Det var ju jag som var en tagg i rumpan för dem.
De hade insett före mig att mina fel ej berodde
på att jag ej kunde, för det är saker jag kan och
gör var dag, utan för att jag tänkte på en massa
annat och för att mitt självförtroende var i botten.
De ville hjälpa MIG.
Kunde inte låta bli, även idag slutade dagen med
att jag satt där och snörvlade.
Så chockad över att det finns så fantastiska
människor och för att just JAG har fått så många
av dem i mitt liv!
Jag skäms så över att jag inte fixat allt detta.

Vill banka in vett i mig.
Jag har så många, så mkt, fokusera!

Fyrverkeri enligt storgull:

Jag har inte kunnat, det har varit all oro för
barnen, nu skall lillgull träffa psykologen på
onsdag igen och jag kan inte nå in till hnm.
Det går ej att förklara saker för hnm, det går
ej att sätta fingret på...
Storhjärtat mår verkligen bättre, det gör mig
så sanslöst glad men den lilla är en mussla.
Låst av allt som skett?
Jag vet ej.
Av att det är ngt fel på hnm?
Det är min oro, det också.

All kamp med Anders, just för att få hnm att
först, bry sig, inse.
Jag vill ej stå ensam om allt detta.
Men jag gör det fortfarande.

Att känna att det inte finns tid till ngt,
ständig stress och press, ej tid för barnen,
ej tid för vännerna man saknar.

Fast...
Jag har Kärleken min.
Min gudagåva:)
Han som kom som ett litet mirakel:)
Som bara gör gott.
Som förstår mig fast jag ej säger ngt.
Hänger ej med...
Jag kan sura och tjaffsa om en sak med hnm
och ändå skickar han efteråt ett sms och säger
VAD som tryckt mig och det är helt andra saker.
Han läser mina tankar och min själv, förstår
och läker mig.
Gode gud, må jag få ha hnm kvar!!

Han är den som ser innanför den fasad jag håller
uppe av att vara den glada spralliga, för det
är den jag vill vara, brukar vara.
Men inte alltid klarar av att hålla bilden uppe av.

Jag är inte en sorgesam person.
Jag tar lätt på det mesta, det ordnar sig juh,
men nu har det hopat sig lite...
Blivit för mkt.
Men jag ska ta mig ur detta också, starkare,
gladare:)

Fyrverkeri enligt lillgull, men lite hjälp
av mamman i övre del av bilden.

Min dag började med att jag var 30cm från en
wiplash, bilen bakom mig var ej uppmärksam på
trafiken och fick i sista sekund innan han
körde in i min bil väja undan och ut i andra
körfältet där det som tur ej var ngn annan bil
just då.

Var rejält ångestfylld.

Slutade med en så glädjande nominering från
sötaste finaste goaste Myra som gjorde mig
så himla lycklig!!:)
Tack!
Så himla snällt av dig att pigga upp mig så!
Så långt borta, ändå kramade du om mig:)

Ni gör mycket för mig.
Cloudberries fina fina kommentar i ett av
mina sista inlägg för 2008 värmer mig fortfarande.
Samuels överraskande och så himla snälla mail som
verkligen gjorde mig jätteglad.
Vackra Vargahjärtat, du som jag, så nära:) Kärlek!
Kim, du får mig alltid att le:)
Och ni andra, nu är guld värda!
Som pärlor är ni, jag är så glad att vi stött
på varandra här i rymden!:)
Fina, precis som de underbara älskade fina
jag har omkring mig, här i mitt Skåneland:)

Nej, inte begär jag att ngn ska ha pallat läsa
mitt svammel ända hit,haha, jag har bara öst
allting ur mig, behövde och ville ha ett avslut.
Imorgon tänker jag ha en bra dag.
En mkt mkt bättre.
Börja om på nytt.

Kärleken och jag har vår 5månaders dag imorgon:)
Japp, en hel evighet.
Men det är från dagen våra blickar möttes för
första gången, från den stunden vi hittade hem
och från den stunden det var vi.

Hoppas han har lite ork kvar efter sin tunga
tenta, kommer att hålla tummarna för hnm hela
dagen, han är flitig:)
Medans jag väntar ska jag dricka te hemma hos
en annan älskling, min darling, du som alltid
finns där, allra klokast och med så stor plats
i mitt hjärta där du funnit så länge:)

Nu skall jag krypa ner mellan mina små underverk.
Mellan de som jag haft en så himla härlig kväll
fylld av musik, skratt och pannacotta med.
Youtubeat all musik de och jag tycker om, musik som
mormodern tycker är en skymf, sjungit med, spelat
gitarr, pratat och myst, ja, haft en riktigt
riktigt riktigt mysig kväll.

Så här får inte Elvis låta eller röra sig enligt
min mor som vet bättre;)
Men det är min favoritkärlekslåt.

Den låt vi fann idag, den som passar så just
denna dag.
Och nej, jag hatar ej Takida.
Gullen älskar dem juh.
Vi tycker om att dela musik med varandra, hoppas
vi kan göra det även då de blir tonåringar,haha.

Godnatt mina kära.
Och förlåt mig för min röra.
Kram!!

Skridskor @ Kockums

2009-01-10T18:24:00.006+01:00

Att få lillgull att skynda sig är som att
få upp en tonåring ur sängen.
Idel gnäll och surande.
Som bonus har det hållt i sig hela dagen.
Kombinerat med att mitt tålamod ej är det
längsta pga att jag har så ont hela tiden
så blev inte dagen riktigt bra.

Helt slut efter att ha kört in till Malmö
och skridskoat lite med Kärleken och gullen
och planen var att vila lite vid hemkomst
men icke, 5min hemma ringer systeryster
och meddelar att hon och lillIda är på väg.
Jodå, där tog den lugna och vilsamma dagen
slut, en gnällig son, en rastlös, en liten
nästan konstant skrikande Ida.
Puh.

Det är svårt detta med att ha 2 små så
totalt olika och försöka hitta på saker.
Att åka skridskor utomhus gick ju skapligt
även med lillgull för då kunde han ju plocka
saker i strandkanten och pyssla lite,sånt som
han gillar medans jag och storgull åkte.
Men han är bara totalt ointresserad av sport.
Skulle kunna tas för att brås på sin mor:)

Vad ska jag DÅ sysselsätta hnm med så han ej
börjar knarka som tonåring?
Ridning? Skulle det kunna funka?
Han gillar ju musik men musiker... oooh, det
såg vi ju bara på grammisgalan;)
Svårt svårt.

Här är iaf lite bilder från dagen, från denna
helgens enda timme med kärleken som faktiskt
måste kunna ägna sig åt sina studier så han
får ett bra jobb och kan göra mig till
lyxhustru:)
Eller,haha, tror ej riktigt det vore min grej
men jag är glad att det ej är jag som behöver
plugga så hårt, han är duktig kärleken min.
Håll till godo.

Många kramar från ynkliga och suriga mig:)

I en snigels tempo

2009-01-09T18:59:00.003+01:00

Det är ungefär detta vi ägnat större delen
av dagen åt.
Mormor har förstås varit och handlat och
storshoppat på apoteket till mig.
Storgull har varit en sväng i skolan.
Lillgull tröttnade på oss och sa prompt att
han ville gå till granntösen o leka.
Det gjorde han och är kvar ännu.
Men han ville inte äta där, det hade han ju
gjort redan idag men då de dukade fram hade
han talat om att "detta kycker jag om" och
nöjt satt sig till deras förtjusning:)

Själv, ja själv gör jag ej många knyck idag.
Har lyckats få ngn inflammation i musklerna
ovanpå revbenen ev fått en spricka av allt
hostande och högra sidan går liksom ej att
använda, jag kan icke röra mig mkt alls eller
hosta, huh, hemska tanke.
Gör så saaaatans ont, lite feber på det och
mamman sussar mest, eller borde, har ju 3 ynka
semesterdagar kvar som vill utnyttjas.
Allt efter influensan jag fick dan efter dan
och som fortf gör mig omåttligt seg.

Så dagens skridskoåkande som var inbokat till
hallen i Landskrona fick vi ställa in.
Imorgon är det dock ingen mercy.
Kl 11 väntar Kockums Ishall på oss och även
kärleken som tar en snabbpaus i sitt pluggande
inför nästa veckas tenta.
Idag var han ju "tvungen" att följa med på
Jesus Christ Superstar med sina föräldrar och
se Ola Salo och missade pluggandet ikv till hans
stora stress och min grymma avundssjuka;)
Åååh så gärna jag hade velat uppleva det!!:)

Jag lär väl få sitta på bänken imorgon men man
vill ju ej göra gullen för besvikna.

(Bild från i onsdags)

Nej, färdiggnällt!
Nu har kl hunnit bli 22 och jag och grynen ska
bädda ner oss och sussa lite.

Hoppas ni har en skön helg, massor med kramar!!

Vinteräventyr i Skåne

2009-01-07T11:19:00.014+01:00

Nu har vi en sån där mysig vecka, supermysig
rent av och vi njuter till fullo:)
Jag har semester, skall inte jobba en enda dag.
Även om detta är storgulls sista lediga dag innan
vårterminen börjar så är ju hans dagar ej så
långa ännu och vi hinner få några timmar med
sol, utomhus i kylan.

För vad gör man bäst i Skåne när det faktiskt
är minusgrader och har varit långt ner under
0an ett tag?
Man tillbringar dagarna så här:

Storgull, lillgull, moster Nena, Ida, mormor
och mamman gav oss ut på isen på Sjöarna som
ligger här alldeles bakom husknuten.
En alldeles alldeles underbar dag!

Kommer bli repris idag igen såklart:)
Kottarna har kompisar här och det lekes för fullt
så vi fyller bilen med barn och skridskor, varm
choklad och prickigkorvsmörgåsar och beger oss.

Kärleken är som sagt äntligen hemma.
Tentor i antågande och dagar fyllda med plugg för
hans del.
Men ÅH så skönt att ha hnm här:)
Jag blir ju varm i magen bara av att se på hnm:)
Lyckligast!

Själv är jag inte helt fri från den där otäcka
influensan som däckade mig strax innan Jul.
Tvungen att jobba ändå är det nu extra skönt med
ngr lediga dagar.

Hoppas ni alla söta mår bra och fortf har ledigt.
Kramar till er:)

Weeeeii!!:)

2009-01-04T09:52:00.001+01:00

Mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm, han är hemma:)
Äntligen äntligen!!
Nerbäddad under mitt täcke sussar han sött
och jag själv sitter upp med huvudvärk.

Fy så himla mysigt:)

2008

2008-12-30T20:41:00.020+01:00

Med tårar i ögonen sa min kollega till mig
att 2008, DET skulle bli mitt år!
Då skulle bara massa gott hända mig och jag
skulle lägga allt det tråkiga som hänt 2007
bakom mig och få tur efter all sanslös otur.

Det tog 9 dagar in på det nya året innan ngt
så fasansfullt så det ej går att beskriva hände.
Johannes togs ifrån oss.
Vi tänker på dig vännen och du fattas oss.

2008 har både varit hemskt tungt, men också
lärorikt.
Sorger och fler sorger, utmaningar och en hel
del glädjeämnen har fått mig att utvecklas och
lära känna en ny del av mig själv.
Tagit igen ngr förlorade år har jag gjort:

Fått uppleva riktig sommar.
Iaf en månad.
Men den utnyttjade vi till fullo!:)

Fått se första bilderna av systrans lilla
underverk!!

Grynen har fyllt år, precis som alla andra år:)

Åkt på äventyr!
Myst och miniminisemestrat;)

Äventyr var det också att få träffa alla dessa
underbara människor på riktigt!
En del gamla ansikten, en del nya, ändå har de
funnits där i många år.
Underbara Sabina och hennes familj:
En fröjd:)

Vackraste vargen och hennes söta dotter.
Många långa samtal, lite sömn, många skratt:)

Ann och hennes superfina kottar:
Ej första gången men det var ngr år sedan sist.

Jag begav mig på en minnesvärd resa upp till
Småland och gästade min gamla tonårsflamma och
vän Michael, många år att prata igenom:)

Inte kunde jag för allt i världen missa chansen
att träffa sötaste Myra!!:)
Henne for jag vidare till Öland för att träffa.

Och sen... träffade jag Kärleken:)
Min dröm:)
Åååh han är så fin!!
Så perfekt:)
Året slutade ändå bra, att ha hnm i mitt liv
gör var dag så mkt bättre:)

Och ett alldeles alldeles nytt ansikte kom
också till världen, lilla fina Ida:)

Nästa år kan bara bli bättre!!
Så mkt finns att se fram emot.
2009 SKA bli underbart:)

Och jag önskar det till er alla!!
Gott Nytt År på er vänner!
KRAMAR!

Efterjulmys

2008-12-30T16:12:00.005+01:00

Om man bor i en liten röd stuga, som har
allt som behövs OCH dessutom har en kamin,
så kan man, om andan skulle falla på, roa
sig så här:)

Och när knäcken tagit slut, så kan man om man
har god fantasi, både bli en apa och få glasögon:)

Och är det så att man fått en skotork i julklapp,
så måste den ju testas först, det är ju jätteviktigt
att man vet att saker och ting funkar innan man
skruvar upp dem på väggarna.
Självklart.

Här har även denna dag tillbringats nerbäddad.
Värre än gårdagen.
FY för influensor!!
Gör så sablans ont:(

Dagens status:
5 dgr kvar tills jag kramar både små och den
stora kärleken!!!!:)

Myosotis scorpioides

2008-12-29T23:38:00.005+01:00

Dagen har tillbringats liggandes.
Hostandes.
Snörvlandes.
Kvidandes.
Fy bubblan för riktiga influensor.
När Iprenen släpper känns det som man blivit
överkörd av tåget.

Men sängliggandet har inte enbart varit av ondo.

Saknat grynen har jag gjort, de där fina små som
är så underbara att ha kvittrande omkring sig.
Deras söta små händer och överraskande ramsor.

Det är ju så att mitt älskade lilla gull går lite
sin egen värld.
Men inte glöms han bort.
Ohnej.
Han är alltid här hos mig, det påminns man om
ständigt, överraskas och gläds:)
Min syn från min plats på kudden, min sovrumsdörr:

Han handlade de där klistermärkena själv, för pengar
han fick av mig och hade i sin alldeles egna plånbok.
Fick lov att klistra upp 3 st, vart vet jag faktiskt
ej riktigt i min feberdimma men jag vet att den
känsla som kommer infinna sig när jag hittar de andra
är samma som denna, lycka:)
Han är för söt!
Legat och tittat på hans fina fina klistermärke med
blått och guld i hela dagen, för att han tycker att
det är så tjusigt:)
Det kommer få sitta kvar, så länge han vill.

Min palm i köket:

Tejp är en av hans stora passioner.
Helt klart:)
Allt som klistrar är mkt mkt spännande.

Älskade älskade onge, du är alltid i mitt hjärta,
och jaa... lite varstans:)

Fantastiska

2008-12-29T20:33:00.007+01:00

Lillgull valde att åka till sin far igår,
det var som vi bestämt.
Längtan var stor både efter pappan och alla
julklappar de inte hunnit leka med bara öppnat
och lämnat för att åka till mig.
Storgull valde att stanna en natt hos sin lilla
mamma, lite bonustid.

Ack, vad jag älskar den pojken!!
Han är sannerligen min stolthet.
Han är så sanslöst klok, smart, fin och underbar!!
Dock har han byggt murar.
Murar kring sitt inre som han måste hålla uppe.
Främst detta året men även tiden dessförinnan
har nog gjort att han vuxit upp fortare än han borde.
Han har alldeles för mkt på sina axlar.
Inget går att dölja för hnm, han ser och förstår.
Tar inte upp det med en gång men det ligger där
och lurar.
Kommer fram när vi ligger nära, pratar, gosar.
Han är som alla andra barn, älskar sina föräldrar
gränslöst och vill även på ngt sätt lindra alla
våra problem.

Jag är bara så ledsen att han behövt utstå dem.
Skär som en kniv i mitt hjärta var gång jag
inser hur klok han är, hur mkt han förstår.
Hur mkt han vill hjälpa.

Ja det är tufft numera.
Så är det bara.
Inte så mkt vi kan hitta på pga det ekonomiska
som de däremot får hos sin far.
Då vill storgull sälja sina leksaker så vi kan
handla för de pengarna, bli konstnär och sälja
sina tavlor för 15kr st så vi kan få ihop lite
pengar, det gör ont.
Önskar att han ej såg, inte visste, att jag
kunde dölja!

Min älskade förstfödda.
Den finaste känsligaste snällaste omtänksammaste
och underbaraste lilla pojke som finns!

När pappan kom och hämtade storhjärtat idag
hade han med sig skatten som jag bett om.
Alla mina foton.
En stor kartong full av foton som jag tagit
genom åren på våra barn.
Mestadels storgull, innan digitalkameran slog
igenom och även nådde vårt hem:)

En nostalgisk resa.
Både smärtsam och underbar.
Gav mig en och annan tår i ögonvrån.

Detta fotot älskar jag att se på.
Storgull, bara ngr dgr gammal.
I sin alldeles för stora mössa, så sanslöst söt.

Mina busungar.
Ännu ett foto som inte riktigt blev som det
skulle men storgulls min är oslagbar:)

Storsonen 1år.
Man kan riktigt se glassen smälta, hur hela han
är varm och luktar sand efter att ha lekt i solen
och sanden hela dagen:)

Min underbara lilla älskling så sött sovande.
Även han 1år.
I sin vagn, så fridfull, så älskad:)

Och mitt stora gullehjärta igen.
Utan sorger, bara glädje:)

Julurk

2008-12-27T17:45:00.006+01:00

Satte just julmusten i halsen när jag hörde
min lilla son nynna "yeah, yeah, in the butt"
och i ögonvrån såg hur han dansade ngn vild
magdans här i soffan.
Huh.
Ajajaj, trodde verkligen inte jag låtit dem
lyssna på den låten men de måste ha snappat
upp den, dessa små öron...
Blir skojsamt nästa vecka då de skall bo hos
kära far sin, homofobiker till max.

Ja nästa vecka ja...
En hel vecka utan dem.
Hemskt.
Sista dagen imorgon och jag kan inte hjälpa
det men ångesten är redan här.
Blandad med en härlig influensa där det känns
som om man har ngn sittandes på bröstet, hostar
lungorna ur sig och febersmärtig.

Skulle man tro att jag då borde vila nästa
vecka när man ej har barnen?
Hade det varit lämpligt?
Möjligt?
Ohno, sjukdomar har man fått vänja sig av med
som ensamstående.
Är man dålig när grynen är här får man höra att
man är världens sämsta mamma, att de hellre dör
än är här, att de längtar till sin pappa osv.
Bara hoppa upp på hästen...
När de ej är här... då jobbar jag ju.
Alla nästa veckas 7dgr.
Önskar det fanns fler dgr, mer arbete, att jag
kunde dra in mer pengar och göra mer saker med dem.
Slippa ångesten för att de ej vill vara här.

De är faktiskt de finaste ändå, men att vara
hos en mor som ej är på topp, med en massa paket
de knappt hann öppna hos pappsen i deras stora
fina hus med fina rum och alla pengar i världen
att göra saker för, det är ej svårt att förstå.

"Ja jiiiippii, snart ska vi till pappa!"
sa just lillgull.

Mmmm, julen är inte mys i varje stuga inte.
En dag kvar, sedan är de hos sin älskade far
och jag åter på arbetet.

Nej, jag är ledsen, jag räcker inte till.
Inte ngnstans.

Förlåt förlåt att jag gnäller.
Är bara orkeslös.
Om man gnäller av sig och inser hur löjlig
man låter, hur mkt man faktiskt har, så brukar
det ju kännas lite bäättre?

Bara önskar Tomten lagt lite mer av det där
som kallas "energi" i mina paket, ev ett med
"ork" hade ej skadat, eller en hel massa.

Puss på er!

Julemys

2008-12-25T22:18:00.024+01:00

Julen infann sig även i det lilla röda huset.
Pynten var på plats, hur tjusigt som helst och
det enda som fattades var Tomten:)
(Nja, och Kärleken då...)

Länge fick gullen vänta och vänta, klämdes på paketen
och räknades, gissades och längtades.

ETT var skulle de få öppna.
Blev varsitt och ett gemensamt, lite fel men
mkt bra:)

Julpyntad var även lillIda och mös med både
mamma och pappa och intrycken var många:)

När ÄNTLIGEN Tomten varit här och alla klapparna
öppnade skulle de provas också.
Allesammans.
Lillhjärtat smet undan med sitt stämpelparty,
målarböcker och färg och njöt:)

Storgull och co roade sig med annat.
Guitar Hero, en hit:)

Rorri är en favorit hos min lilla son och hans
bilbana var succé:)

Wii fit brädan vägdes in och har provats med
diverse spel och är riktigt riktig rolig:)

Från Kärleken min kom det skridskor och nu tycker
de att han ska komma hem snart för de vill prova
dem med hnm, gammal hockeytränare som han är:)

Kvällsmys när lugnet lagt sig:)

Lillhjärtat mös med sin gitarr han:)

Julen varar ju inte en dag.
Ofta flera.
Idag har det varit en dag så stilla så stilla.
Inte många ryck har gjorts.
Tvmys.
I mammas gosiga famn, Socker i knät och leran
i handen är lyckan stor:)

Storgull med vaxet kvar i håret som han lade i liiite
extra av då han själv fixade frisyren.
Håret tvättat 3ggr, ingen skillnad.

Julefriden råder även bland de där små, iaf i
Sockers värld där han helt enkelt makade ner baken
bredvid Lisa som annars hatar hnm och lämnade sin
lilla adoptivmor borta i andra hörnet, i lugn o ro.

Klubbor godkännes:)

Spikmatta och Kalle Anka, fina fisken:)
Mattan fick min överraskade mor av Kärleken min.
Hon var lyrisk hela kvällen:)

Sedan sussades det så sött på mammans arm:)
(Håret tvättat ytterligare 2ggr, nu med diskmedel.
Ingen skillnad)

Lillgos.

Kärleken, min kärlek befinner sig på Miami Beach han.
Saknad, älskad.

God Jul!!

2008-12-24T01:02:00.002+01:00

Hej söta vänner!!
HÄR finns jag nu:)
På min riktiga adress, den jag startade med.
Låst.
För att det måstes.

Kommer ej i säng, njuter redan av julron.
5 dagars ledighet, granen glimmar, julmusiken
på, speedade kottar har äntligen somnat i min
säng och systran min försöker få sitt lilla
gull att förstå att kusinerna är kloka och
har fattat vad som gäller.
Berg av julklappar har den snälla Tomten varit
och lämnat under vår gran också:)

God Jul ni fina, hoppas er Julafton blir sådär
alldeles alldeles underbar, precis som på
Kalle Anka:)
Kramar o kärlek till er alla!

Med ro i min trötta själ

2008-12-21T18:31:00.002+01:00

Trött så trött så hela min själ känns som
om den vore ngn annan stans.
Varje del av min kropp pulserar och är
domnad på samma gång.
Men inte finns där ngn smärta.
En stillsam lycka finns där inne och värmer.
Ger ro.
Ger ork.

För lite sömn imellan de timmar jag arbetat.
Oron för kärlekens flygresa.
Stormar, åska, terrorister.
Tankarna virvlade i mitt huvud likt stormarna
utanför, iskallt.
Inte kunde jag tänka mig att Kärlekens resa
skulle bli fördröjd pga att en snöplog körde
på flygplanet han skulle med?
Vad är oddsen kan man undra.

Men jag fick ett livstecken och kunde äntligen
stilla min oro och sänka mig till den djupa
sömnen där inga drömmar når.
Leendes.
För oavsett om han är långt långt borta har
han lämnat kvar sina tankar och kärlek, som
om han vore här alldeles nära.

Huset är julstädat, brasan knastrar och mina
värkande fötter ligger upplagda i soffan.
Inga fler måste ikväll, bara välbehövlig vila.
Tom lite julefrid har nått vårt lilla röda hus
där granen lyser så grön och grann:)

Dan före dan före dan före dopparedan.
Paketen ligger ute i förrådet och nästan hoppar
lika förväntansfullt som jag själv över att de
där små händerna snart skall slita av papperet
och lyckligt börja sina lekar:)

Det finns så mkt härligt att längta efter:)
Att inte ha gjort allt, att inte ha upplevt allt,
att fortfarande ha så många drömmar kvar, det
är lycka oavsett om de är små eller stora.
Att längta är att hoppas, veta att var dag har
sin sak och att det fullbordas när tiden är rätt
och hjärtat är öppet:)
Inte förr, då ges det ej chansen.

2 dgr kvar tills gullegrynen mina kommer hem,
sent efter att ha julefirat med sin far, gör
små små öronavtryck i mina allt för otränade
armar då de sussar sött i min famn.

3 dgr kvar tills den skäggige mannen lägger
klappar under vår urtjusiga gran.

13 dgr tills jag får kasta mig över min Kärlek
och kyssa hnm så han tappar andan!:)

:(

2008-12-20T13:53:00.003+01:00

Om ni undrar vad jag gör, så sitter jag i
soffan och deppar.
Datorn i knät och Michael Stipe på tvn.
Borde ta mig i kragen, göra mig iordning och
bege mig till mitt extra jobb.

Vill bara fortsätta lukta av hans parfym
en stund till...
Saknar redan så jag mår illa och han har inte
ens lyft än.
Suck.
Jag är hopplös.
Hopplöst kär.

Med en av de galnaste veckorna i min del av
världen så är det svårt att undvika oro.
Jordbävning.
Kravaller och krigszoner.
Bombhot.
Kärleken reser ifrån mig både över jul och nyår.

Aja, dags att ta tag i livet, sysslolös är ju
ej ngt som kännetecknar mig, 2 veckor kommer susa
iväg snabbare än snabbast.
Ser fram emot mms med bild av Kärleken i badbyxor:)
Bästa Julklappen;)

Hoppas ni har en skön helg sötaste ni!
Kram!

Wild wild west

2008-12-19T13:15:00.001+01:00

Ej sällan blir man oroad över vart världen
är på väg och hur folk tänker...

50m ifrån mig:
Jägersro C

500m ifrån mig:
Rosengård

the Dumle kola effect

2008-12-19T10:59:00.003+01:00

Det är sak man gärna vill förtränga när
julgodis, kakor och all god mat kommer fram.
Den biten med att kläderna ej riktigt sväller
i takt med kroppen.

Som här:
Mina nya fina kjol, 2 mån gammal kanske?
Och nej, jag är ej släkt med Spock, jag har
ett vitt hårspänne bakom örat.

Tyget är vävt, töjer sig på bredden.
Fodret har dock inte riktigt fattat poängen...
Suck.

Dagen

2008-12-19T09:28:00.002+01:00

Adjön är ej min grej.
Imorgon reser Kärleken min och blir borta 2v och
jag saknar hnm redan.
Kan ej få nog av hans närhet, vill bara se på hnm,
röra vid hnm hela tiden och höra hnm prata.
2v går ju egentligen så himla fort och jag har som
vanligt fullt upp men ändå finns saknaden där.
Jag kommer väl knappt hinna blinka och så är han
hemma igen, utvilad och pigg vilket han så väl
behöver efter att ha blivit brutalt inkastad i
småbarns livets rutiner och brist på dem:)

Men, han är ju så fantastisk!
Såå fin:)
Jag har haft sån tur.

Dagens status:
1 dag kvar tills Kärleken åker.
4 dgr kvar tills älsklingarna kommer hem.
5 dgr tills de får öppna sina paket:)
6 dgr kvar till Semlorna släpps i butik!
7 dgr kvar tills glöggmys hos JoC.

Den närmsta veckans viktigaste kom ihåg:)

Övrig status för dagen är ont i halsen, snuva o
svårt o andas.
Segt.
Men får man det nu som Sabina och jag konstaterat
så måste man ju vara frisk till Jul:)
Så är reglerna, rättvist ska det va!

Sen blir jag rätt arg av detta:
Vad ger dem rätt att starta krig mot halva Malmö?
Kasta sten på bilar och bära sig åt, det drabbar
så otroligt många!
Självklart tycker jag att de ska sin Moské!
Eller tyckte... nu förtjänar de då inte ngt alls!!!!

Oh!

2008-12-18T15:28:00.004+01:00

Nej, det var inte roligt:(
Jag rodnar så mina kinder matchar omslaget
på Dumlekolorna:(

Vem som helst kan ju hitta hit till min blogg.
Den är ju inget särskilt.
Har man en sida online får man ju räkna med det.

Men oh så obekvämt när man får ett sånt här mail:

Från mig:
Hej Säljarens namn!

Idag är jag åter på jobb efter ledig gårdag vigd åt
granpiffning:)
Allt väl uppe i Hbg?

Tänkte höra med dig om du har regbeviset tillhörande bil med
Regnr XXXXXX hos dig?
Inbytet till Kund X

Vill du vara snäll och kolla upp det.
Tackar på förhand!

Svar från säljare:
Japp... jag har det här...
XXXXXX kontrollnr XXXXXXXXXX

Jodå, jag vet nog du piffade med granen igår....
Det står ju på din blogg

Ojoj så obekvämt allt blev nu.
Helt klart får vem som helst läsa min tankar.
Så länge de åtminstonde kan vara artiga nog att
vara anonyma:(

Typiskt

2008-12-18T14:06:00.000+01:00

Ååååh neeeeeeeej, inte mer choklad nu!!
Åh.
Jag kan ju inte säga nej:(
Tur jag ej äter nougat.
Mer än i yttersta nödfall, typ när Dumlekolorna
är slut.
Man får offra sig lite.
Det är ju ändå presenter, man kan ju inte va oartig!
Jag kan ju snart inte ha ngr kläder alls.
Det är för dumt allt det här med jul och all mat.
Kunde räckt med klapparna till barnen.
Och kolan förstås.
Knäck också då, men sen hade det räckt!!

Dagens mindre bra:
Sms som skulle till systran:
”Hon ser ut att ha roligt:)
Köp nu ej mer innan jul!
Puss”
Kom till chefen.
Han lovade att ej handla mer innan jul.

Aj

2008-12-18T08:49:00.000+01:00

Lade mig i sängen ovanpå spikmattan igår.
Gjorde ruggigt ont!
Ändå somnade jag ovanpå den.

Höjden av trötthet?
Eller bara bevis för att den funkar rätt?:)

Ilska

2008-12-18T07:52:00.002+01:00

När jag lämnade barnen hos pappan imorse stod
de där, säckiga damstövlar innanför dörren.
Hon sussade i mitt gamla sovrum, det jag slipat
spacklat, målat, tapetserat och ägnat timmar åt.
Lite obehagligt var det, det får jag erkänna.

Men jag är glad om pappan är glad, då behöver
han ej bråka med oss tänkte jag.
Smsade enligt överenskommelse de tider lillgull
skulle vara på sin Julfest idag och tillade att
nu ville jag ej ha mer bråk ang mig och min Kärlek,
att han nu kunde börja hämta och lämna även när
han var där, precis som jag gjort imorse.
Har varit en del tråkigheter.

Men icke.
Det blev ett nedlåtande ilsket sms till svar om
att det minsann inte gick för sig.
Kärleken min har ej gjort pappan ngt.
Tvärtom.
Låtit det bero att pappan hotat att sticka ut
hans ögon, sagt åt barnen våra att mörda kärleken
och så vidare.
Man tycker då att människan kunde ta och uppföra
sig nu när han själv har en donna.

Han kommer aldrig bli lycklig så länge han ej
släpper vårt gamla, då är han ej ärlig mot henne.
Donnan verkar göra hnm lycklig och har själv barn
vilket jag ser som en fördel så jag skulle gärna
se att de kunde få det bra, att han kunde gå vidare.
Att han sku bli lika lycklig som jag är.
Men tydligen inte.
Hans svartsjuka gräver hans grav.

Så, förlåt att jag gått in på saker som är aningens
privata.
Jag är uppriktigt arg över hans beteende och då min
egen kloka Kärlek kommer att befinna sig i skolan
hela dagen och ej går att nå måste jag ventilera
mig innan jag kan ta itu med dagens arbete, vill
försöka låta bli att tänka på detta.
Det gör mig arg att han ej kan växa upp, att våra
barn ska bli drabbade av hans beteende.
Sorgligt.

Många många kramar önskar jag er och en god torsdag!:)
Dagens skönaste:

The gran

2008-12-17T21:22:00.001+01:00

Redan när jag gått ut ur mitt rum för att låta
dem somna i lugn och ro kommer sorgen.
Imorgon lämnas de hos pappsen sin.
Jag får inte ligga och kramas med min förstfödda
och höra hans kloka tankar.
Inte bli överöst med pussar av lillgull.
Höra hans härliga pladder.

På lördag åker Kärleken också.
Andra sidan världen till början av januari.

Vi fick indhandlat och klätt granen idag:)
Valet var mkt viktigt, de gick in helhjärtat
och hem kom vi med en så fin så fin.

Allt kanske inte platsade och allt kanske inte fick
vara kvar;)
Men vacker blev den!
Nästa gång grynen ser sin gran är marken under
den fylld med klappar:)

Här är en infektion på G.
Halsen svider, näsan snuvar och kroppen gör ont.
Värre skall det bli, skall krypa isäng mellan
de små älsklingarna mina, ovanpå spikmattan.
Gör nog gott:)

Suss gott mina vänner, nu väntar sängen på mig.
Söta drömmar och en vilsam natt önskar jag er!

Julefint

2008-12-17T10:33:00.001+01:00

Det finns en del saker man värdesätter mer
än andra, som kottarnas egengjorda tomtar
och gubbar som man blir så glad av när man
ser i våra fönster:)

Lillgulls:
Vänd utåt, mot vår fantastiska (!) trädgård,
av den anledning att pappa också ska kunna se:)

Vänd åt "fel" håll.

Storgulls underbara skapelser, så söta!:)

Och pyntet i deras datorhörna.
Deras färgglada julgran som lyser i all världens
färger och deras lilla lavalampa som gör likaså:)

Nej, vi har ej lagt ner så vansinnigt mkt energi
på att julpynta i år.
Men det som finns där är omtyckt:)

Ledighet

2008-12-17T09:59:00.000+01:00

Idag gör vi....
Absolut ingenting!!:)
Bäddat upp i soffan med täcken, kuddar och största
koppen te ser jag och lillhjärtat på tecknat och
bara kramas och tar det lugnt:)

Fick ju en bonusdag då pappan behövde vara kottefri
och ledighet lite oväntat sådär är den allra bästa:)

Fast... HELA dagen kommer vi ej slöa.
Älsklingarna försvinner ju till sin kära pappa imorgon
och kommer inte tillbaks till sin längtande mamma
förrens dan före dopparedan.
Medans storgull är i skolan kan vi slappa, sedan väntar
granshopping och mys med Lindan och co:)

Gårdagskvällen.
Den var fantastisk!!!
Julbord med kärleken och söta vänner, strosande i
Malmös natt och beundra julpyntning och Kitty.
Mkt färgglatt alltsammans.
Hur mysigt som helst:)

Lycka

2008-12-16T13:56:00.001+01:00

Ok, dagen blev lite bättre:)
Det är trevligt när julklapparna börjar dimpa in.

Och egentligen började dagen riktigt bra.
Lycka ÄR att vakna med ett litet öra intryckt
på armen:)

Skakis

2008-12-16T12:42:00.000+01:00

Det är inte många ord som sägs om annat än vad som
hände 06.20 i vår södra del av Sverige.
Vägarna var tomma då man körde till jobb.
Blev alla uppkastade lite tidigare ur sina sängar
och kom i tid?
Köerna som brukar vara långa och ge mig tid åt min
spännande ljudbok fanns inte, öde, tyst, bara radion
som om och om igen berättade om skalvet.
...påminde om att det kunde komma efterskalv.

Frukost hanns ju inte med, det fanns ingen ro i
magen för ngt sådant så jag har mumsat Lussekatter
från gårdagens möte, små bitar, magen fylld med ångest.
Lussekatter funkade till frukost igår, gör även idag.

Det pratas i korridorer, alla ringer runt och kollar
upp sina släktingar.
Tidningarna är fulla av artiklar kring ämnet och på
nyheterna mals det.
Enda kollegorna som ej märkte ngt är de som bor kring
Skanör/Falsterbo, varför?
Underligt.
Hur din lilla mams känt av ngt Darling?
Kärleken fick jag ej tag i.
Jorå.
Och han tror vi ska skaffa mååånga barn.
Om han inte ens vaknar av en jordbävning?!!
Ställer mig frågande till det idag, helt klart;)
Tur han är så fantastisk i övrigt:)

Besviken är jag på mig själv att jag ej kastade mig
över barnen och slet in dem under ett bord el dyl.
Nejdå, jag verkar vara den som är mest rädd av alla.
Undantaget min söta polska cafédam som är mkt upprörd.
Jag schasade upp min mor för att kolla, stod själv
mest och kollade i alla fönster, försökte lokalisera.
Stirrade mig blind på träden som stod så stilla.
Enligt mina tankar borde de blåst och svängt i vinden,
ingen storm så långt ögat kunde nå.

Nej, jordbävningar kan jag vara utan.
Tycker det är hemskt otäckt.
Hemskt hemskt!:(

Här hände det:
Jag bor ungefär mellan Kävlinge och Häljarp på kartan.

Usch

2008-12-16T07:59:00.002+01:00

Jag är jätterädd:(
Känns inte alls bra att lämna barnen idag:(
Vad säger att det ej händer mer?
Kommer det ett skalv, kan det hända fler?!
Supermegaångest i magen!!!!
Varför måste man lämna sina barn när sånt här sker?!:(

Jordbävning?!!

2008-12-16T06:39:00.002+01:00

Vad 17 händer?!!
Hallå, vi bor i Skåne!

0620 skakade hela huset till så både kottar
och mormor som sussade sött vaknade.
Sömndrucket mumlades det från mormoderns rum
om bomber o annat.
Jag är fortfarande skakis...
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4004352.ab

Med Julen i antågande

2008-12-15T21:41:00.000+01:00

Te är hårdvaluta i mitt lilla hus.
Eller har blivit.
Gör jag en kopp, låter den stå och dra lite
och förmodligen glömmer bort den såpass länge
att jag måste micra om den för att det blivit
för kallt (vilket hör till vanligheterna) så
kan jag vara säker på att koppen numera bara
försvinner...
Inte utan spår, den återfinns alltid hos min
mor som med alldeles oskyldig min utbrister
att hon trodde den var till henne...

Galet hektisk dag.
Hemifrån 0700, hemma 1922.
Lusse, fika, möte, fika, lunch, stress, kaos,
möte, fika, hem, gosa lite med grynen, eller
som tur var ganska mkt, hann få kvalitetstid iaf:)

Lite blandade mysbilder från vårt Lussekatts bak
under gårdagen:
...inte den bästa kvaliteten men håll till godo:)

Och så här ser ett Luciatåg ut utomhus, kl 0730 på
morgonen.
Lillgull står framför granen, så har ni en humm om
vart han befann sig för se lär ni ej göra.

Granen btw, den stod en stund.
Sedan blåste den ner, släckte den hängande belysningen
bakom barnen och lillhjärtat hade fullt upp resten
av uppvisningen med att kolla hur allt var kopplat
efter att de monterat upp tjusigheterna igen.
Men barnen var nöjda:)

Luciamys

2008-12-15T12:43:00.000+01:00

Tröttare än tröttast.
Hela min kropp längtar efter att gosa in sig
i täcket och sova.

Magen full av lussekatter, pepparkakor, godis,
andra kakor och glögg.
Och det i flera omgångar.
Mättare än mättast.

Luciatåg på lillgulls dagis, hans sista och
han var såå duktig!
Läste 2 verser och jag överraskades när jag stod
där och såg ut över alla barnen då han är längst
av dem alla.
Min bebis.
Alltså det står ej rätt till;)
Mormodern och storgull var också med.
Den lilla baksidan var att det var utomhus.
Kallt!!
Ett gäng toksöta michelin gubbar i nattlinnen
och tomtedräkter där framme, så gulligt så:)
(Den långa pepparkakan, med prickar på magen,
framme vid ljusstaken, är min:)

Idag blir en lång dag och allt jag vill är att åka
hem och vila.
Hektiskt.
Sen hit, möten, försöka gå tidigare, släpa med
kottarna på nästa möte...
Är väl hemma 19 kanske?

Imorgon väntar Julbord och på onsdag har jag tagit
ledigt för att vara hemma och mysa med mina gryn,
klä gran och leka:)
Pappan får hem sin donna och jag lovade att ta
barnen så de får lite egentid.
Bonus för mig med en kottedag extra, tackar man
aldrig nej till;)

f**k

2008-12-14T11:01:00.000+01:00

Efter en natt med 4 timmars sömn är jag ej på topp.
När resten av familjen sitter framför varsinn dator
och bara totaldizzar mig när vi måste tokstäda för
att få in den där sablans granen och jag går här
och plockar själv är jag till en början ganska lugn
och timid men då jag plockar i ena änden och det
ändå trots att iiiingen gör ngt lyckas stöka till
i den andra änden förloras lite av mitt milda humör
och går mer åt det aggressiva.

När jag sedan gjort en god kopp te, en ynka klick
honung i och skall hälla i mjölken och på ngt sätt
lyckas tappa muggen rakt ner, så att det mesta av
den strax under kokheta vätskan lyckas stänka rakt
upp i ansikte och ögon, det som missar mitt ansikte
hamnar i taket, väggar, skåp, ugn osv då är jag
helt klart färdig att ge upp.

Mina ögon svider och jag tänker sura tills ngn gör
frukost åt mig:(

Den där Tomten kan gott hålla sig undan ett bra
tag, Jullängtan är LÅNGT borta:(

Glitter

2008-12-14T09:29:00.002+01:00

Söndag morgon, på tok för tidigt för att jag
skall vara helt bekväm med det.
Sömn har jag ej blivit bortskämd med denna
helgen men däremot trivsamheter:)

Bilder från i torsdags, me and my darlings:

Storgull spelar gitarr för lillkusinen:

Torsdagsmys med kottar, Kärlek, mormor, Nena och Ida.

Fredag med Idol, pizzabak, saffranspannacotta och
Sing star hos Jennie och Chrille:)
Sen timme efter en mkt rolig kväll.

Lördag.
Hmm, jag kan bara konstatera att mina gull är helt
fantastiska i affärer!!!
Och blev belönad med både blinkande julgran och
lysande lavalampa som förgyller deras dator hörna
då de lagom nördigt är usb pryttlar:)
Kvällen, eller natten tillbringades i stora staden
efter att grynen nattats.
Trevliga vänner, många långa samtal och isäng kl 4.
Sömnen kom kanske ej förrens en timme senare då
storhjärtats svalg är infekterat och spökade inatt
så när grynen sedan vaknade efter att ha gett sin
mor sovmorgon till 9 kändes det plågsamt tidigt.
Men det får man ta:)

Idag väntar julgrans inhandling, pyntning och sedan
Lussekattsbakande med Lindan och gänget:)

En lååång härlig helg, hur mysig som helst!
Hoppas ni haft detsamma kära ni!:)

Black

2008-12-12T12:52:00.003+01:00

Igår på min effektiva VAB dag fick jag mkt gjort.
En del pyssel med mig själv hann jag också med.
Som färgning av det ursprungliga blonda till
nattsvart, me like.
Jag tog även fram saxen o klippte lite...
Blev riktigt nöjd med både vänstersidan och det
jag kan se av det bakre håret (det är ju galet
långt nu, men me like det också).
Högersidan verkar dock både gud och jag ha glömt.
Alltid platt.
Det gillar jag inte.

Anl till att jag gör detta själv är ju bla att det
liksom ej finns klippdagar i kalendern, åka iväg
finns inte tid för.
Båda sönerna och mig själv klipper jag därför
lite som jag tycker:)
(Förlåt Frida) :)
Klippa till högersidan kommer alltså ej ske på
ytterligare 3 mån.
Ska försöka tänka på det på bilderna i forts.
Lägga till med ngn snygg vänsterside look.
Ouff.

3 år

2008-12-12T11:56:00.004+01:00

När jag hade min syster inneboendes hos mig ett
tag kunde jag ibland läsa hennes tankar.
Eller, på ngt sätt förstå vad hon önskade fast
jag befann mig i annat rum.
Jag kunde höra tystnaden i lägenheten och svarade
henne att ”det står på översta hyllan i skafferiet,
längst till höger” ex.
Kanske man bara hörde en serie av ljud, välbekanta
så att man förstod scenariot.
Eller så har man delat samma mage, samma liv så
länge så ens önskningar blir välbekanta.

Häftigt tycker jag det är att storgull kan läsa mina.
Jag kan ge lillgull en blick och tänka en tanke, min
stora son uttalar den.
Min mor svär och jag suckar, storgull säger:
-”Du måste vårda ditt språk mormor!”
DET senare är ju dock inlärning,haha, men han läser
mig och mina önskningar, vet att jag själv skulle
sagt det om jag orkar och han ej hunnit före.

Att jag däremot missat en del i lillgulls uppfostran
märkte jag tydligt igår när jag fick dessa frågorna:
-”Mamma, kommer bebisar från rumpan?”
-”Mamma, hur bakar man kött?”
Ehrm…
Dagens sköna fråga/kommentar löd som följer:
-”Men, snö!! Vart kom den ifrån?!”
När jag bad dem titta ut genom fönstret för att se
vad som hade hänt medans de sov:)

I den här lära sig hur allt fungerar kursen ingår
även mammografi med mormodern idag.
Han är ju hemma så han blir ju tvungen att
följa med...
Inser att jag nog kommer ha mer att förklara ikväll.

Att storhjärtat är förnuftig märkte jag imorse.
Han som annars är så noga med att saker och ting skall
matcha och just skor är väldigt viktigt för hnm,
påpekade för mig imorse när jag struttade ut i snön i
bara högklackat med små utskurna hål som mönster, att
ska jag verkligen ha de där skorna i snön?!!
Hans ton var smått nedlåtande men med mkt skratt i, och
vi kollade snabbt igenom mina skolådor för att se om
jag över huvud taget hade ngr vinterskor…
Nej.
De bor kvar i pappans hus tydligen.
Ska nog ansöka om förflyttning nu.
Jympaskor har jag ju ett gäng men det blir ju lite som
skridskor om man skall leka i snön…

Har funderat lite över att skaffa ett litet kit med
saker man behöver ha i bilen.
Faktiskt.
Tänkt på det iaf.
Första hjälpen väska är hett alltså, filt är nog
riktigt bra och även ett par andra skor.
Skulle jag fastna i kö ngr timmar vintertid skulle
det inte riktigt funka med min arbetsoutfit...

Det var bara storgull och jag som begav oss iväg i
snön imorse i tidiga morgontimman.
Lillgull skulle ju vara hemma med mormor och till
hans stora glädje fanns även Nena och Ida kvar så
det var en sprudlande glad liten morgonpigg kille jag
lämnade kvar ensam framför tvn med alla nya kanaler
imorse när vi åkte och resten av huset sov.
Natten hade ju blivit sen…
Ida hade så ont i natt och skrek och skrek fram till
kl 2 och jag vet inte hur många ggr jag vaknade och
hon fortf skrek och jag tyckte så synd om dem.

Redan strax efter 10 fick jag mms från mormodern med
denna bilden:

Lillgull är lycklig!!

Denna damp ner en bra stund efter, de hade tagit lång
sovmorgon efter den jobbiga natten:
Söt är hon det där lilla fröet!:)

Upptäckte imorse att jag nu har bloggat i 3år!!
December 2005 upptäckte jag detta fenomen och
turerna har varit många;)
Sidorna har varit 2 och likaså bakgrunderna.
Denna har jag haft sedan... När Jenny?
I våras?:)
Tänker icke byta, så nöjd!:)
Tack vännen!

Jag hoppas allt är fint med er alla denna vintervita
vackra fredag och jag önskar er en härlig helg!:)
Min är redan bokad och kommer bli innehållsrik,
rolig, spännade och god:)

Ajdå

2008-12-11T16:24:00.000+01:00

Åååh jag gjorde det!
Det förbjudna.
Det totalt och alldeles totalförbjudna.
Suck.
Ändå har jag varit mamma i 7,5år och BORDE
verkligen ha lärt mig...

2 kollegor diskuterade att deras barn var sjuka.
Jag tänker att så skönt att mina är det.
Och av ngn anledning berättar jag vad jag tänkte,
med kommentaren att jag borde ej säga ngt men...

Jodå.
Idag vabar jag.
Det slår ALDRIG fel!!!

Igår insjuknade lillgull, 39 graders feber som
enda symptom men han mådde ruggigt dåligt.
Kokande hela natten och även het på morgonen.
Ny dos alvedon och när den släppte runt 13 tiden
märkte jag att han var lite hängig men piggnade till:)

Men huh en sån stressig dag jag haft!
Det är ju så mkt som jag behövt göra...
Som jag legat efter med.
Och mkt ligger jag fortfarande efter med men jag
gjorde så mkt som möjligt och är rätt nöjd:)
Mestadel av tiden MÅSTE ju gå åt till att gosa
med liten sjukling, viktigast.
Mammakärlek är bästa medicinen:)

Som bonus fick jag besök av minihjärtat!

Och det allra bästa, Kärleken sitter i en bil på
väg till mig, mmmmmmmmmmmmmmmm!!:)

Stolt!!

2008-12-10T16:03:00.001+01:00

Om 30min ska jag susa hemåt i den silvergråa
och hämta mina älsklingar:)
Att man kan längta efter ngn annan så mkt vareviga
dag, som om man vore bubblande kär!:)
Idag extra mkt efter att ha pratat med storgulls
fröken och fått höra vilka framsteg han gjort i skolan!
Han låg ju så mkt efter innan, var så orolig och
det gick även ut över de andra eleverna.
Nu har han kommit ikapp, gjort klart alla böckerna
för denna terminen och lugnat sig jättemkt.
Han har sån energi på lektionerna och använder den
numera till rätt saker:)
Stolt visade han mig sina färdigskrivna böcker
igår, varje sida:)

Jag blir såå glad!!!!:)

Nu är han den kille vi känner igen.
Det lönar sig att ta tag i saker, ej tro att de
ordnar sig av sig självt och verkligen
kommunicera både med skola och med pappan.
Och främst med storgull.

Så stolt jag är över de där två:)

Problem med matematiken

2008-12-10T09:31:00.001+01:00

Det är en sorgedag.
En dag som enligt mina beräkningar ALDRIG
skulle ske.
Iaf enligt mina önskningar.
Fick juh inte hända.
Alltså, han föddes ju nyss!
Min bebis, min förstfödda, min stolthet.

Idag kom orden:
-”Mamma, du får inte säga sånt, det är pinsamt!
Säg inte, puss puss gubben, jag älskar dig, så
andra hör!”
Ouff.
Ett knytnävsslag i magen samtidigt som jag ej
kan låta bli att le för mig själv.
Stora killen min:)
Men huh, vadå, ska jag inte få ropa högt över
parkeringen att jag älskar hnm och han ska ha
en bra dag, längre?!
Suck:)

Kolla här bara:
Det var ju nästan igår…

Nästan.
Igår hade vi besök.
Jennie och gänget kom och lekte lite.
De är så söta allesammans och så kul att lilla
Pluddis också blivit stor och hänger med de
andra barnen så bra:)

Förutom ovanstående start på dagen så kom jag
även till jobb idag blöt o kladdig.
Locket på min termostemugg var ej ordentligt
påskruvat och hur jag än meckade där i bilen
mitt på motorvägen så fick jag ej rätt på det.
Te med honung i överallt.
Skit också.
Jackan är apdyr och kommer säkert lukta kräk nu.
Ej första gången förstås…

Jaja, gårdagen var urmysig och jag somnade till
slut framför tvn i sovrummet (!) på Kärlekens arm:)
Mmmmmmmmm lycka!!!:)

BTW

2008-12-09T13:44:00.002+01:00

Wooohoooooooooo!!!!:)
Idag får vi TV!!
Efter att ha varit utan i snart 2 veckor,
vilket knappt har märkts förutom på fredagarna
mellan 20-21 så kommer idag Parabol Stefan och
fixar och trixar lite:)
Inte nog med att vi får TV, vi ska även kunna
se på olika kanaler på alla 3 boxar vi tyckte
att vi behövde på våra 114kvm.
Ska det va, ska det vara ordentligt:)

Dessutom vet jag att det kommer bli bra gjort.
Lillgull var eld och lågor och ville hemskt
gärna hjälpa till.
Han är bra han:)

***********************************************
Jodå, 5timmar senare har mannen gått och vi har
bild på 2 av 3 dosor.
Man ska ej vara knusslig.

Inte som Gunde direkt...

2008-12-09T10:59:00.000+01:00

Baklava till frukost då?!
Först hemma, medskickat av systran och sedan
från söta kollegan på jobb.
Såå gott juh!:)
Bajram igår och då blir jag lycklig idag:)

Ok, tom jag kan se att mina frukostvanor ej
är de sundaste och att jag kommer få äta upp
att jag klagar på att min garderob krympt;)

Gangsta

2008-12-08T21:53:00.001+01:00

Jag tänkte Julkort.
Kanske ngt sött till morföräldrarna.
Var ju ett tag sedan man fotade ngt som
liksom kunde hänga på väggen.
Uppklädda och snälla poserande.

Kottarna tänkte annorlunda.

Eftersom, ehrm, lillgull gör lite gester som
kan misstolkas, vill jag bara förtydliga att
han älskar allt och alla och inte vill ngn ont,
utan bara försöker vara lika stencool som sin
storebror:)

Ensamhet

2008-12-08T21:05:00.002+01:00

Jag välkomnade min saknade vän med öppna
armar och vidöppet hjärta ikväll.
Alldeles för lång tid hade förflutit sedan
vi sist fick dela en kväll tillsammans.
Bara vi i det stilla varma huset.
En njutning.
Underbart.

Tystnaden finns där fastän min musik fyller
huset med mjuka toner.
Stillheten.
Värmen från brasan.

Ensamheten, oh gud som jag saknat den.
Att bara få vara en kväll.
Jag kan ej sluta le.

Vi är duktiga mor och jag, det funkar men
vad jag älskar de stilla kvällarna bara för
mig själv som jag alltid har haft.
Njutit av.
Känns som år sedan.
Jag behöver den.
Ensamheten.
Men nu finns aldrig en chans att få den.
Njuter desto mer av sådana här kvällar.

Allt går så mkt lättare.
Kottarna och jag bara myser, bara vi 3 som
det alltid varit, vi och lugnet.

......och där kommer mormodern och slänger
till mig lite papper jag måste skriva under,
trampar omkring i lugnet och säger åt mig
vad jag ska göra och magin är borta.
Mumlar och svär för sig själv, riktat till mig.
En liten stund fick jag iaf, 30min i stillhet.
Åh vad jag önskar att jag fått njuta av den
lite längre iaf, sker ju så sällan, ngn gång
per år kanske...
Energin jag samlade på mig för kommande tid
bara dog ut och nu kan jag bara gå och lägga
mig.
Jag behöver den så starkt.
Saknar den så mkt.
Men nej, så här är det nu.

På mina mjuka luddiga moln

2008-12-08T18:22:00.000+01:00

Han lade huvudet på min arm, kramade den och
låg så, stilla.
Jag böjde mig ner och pussade hans lilla runda
kind, gång på gång.
När han kände sig färdigkramad för stunden
satte han sig upp.
Såg mig länge i ögonen, en blick jag aldrig
sett förut, log och sade som han så ofta gör:
-"Du är fin mamma".
Fast just då fick orden en annan innebörd.
Han menade dem så starkt.

Ikväll är jag och grynen själva, myser och
bara är tillsammans.
Underbart:)
Efterlängtat.
Himmelriket:)

600

2008-12-08T13:25:00.003+01:00

Jag såg fram emot lunchen.
Energi låg högt på önskelistan efter min så mkt
måndagiga måndag och med en natt som bara
innehöll max 5 timmars sömn.

Leveranshandlingar till bilar som skulle gå idag
var på rymmen, säljarna ringde och var smått
hysteriska för kunderna var i annalkande.
Skriva ut, kopiera, faxa.
Nödfall.
Telefonen ringer och ringer och ringer, allt
brådskar.
Skrivaren pajjar, alla papper sitter fast där
inuti ngnstans.
Göra om igen.
Väl klar ringer de och meddelar att posten
har dykt upp, gah.
Jag har missat att lägga in bilar för betalning.
bara en halv miljon sådär…
Be om nåder och hålla tummarna.
Papper som är fel, ej mitt fel men mitt jobb att
rätta.
Maila personer så snällt så snällt.

Lunch, mitt andrum.
Så gått med potatis, gräddsås och stek.
Jodå, om man inte tagit fel burk i kylskåpet
med enbart pastasås med ädelost i, minus pastan.
Attans.

Men detta är en fin dag:)
När jag slutar får jag hämta mina gull, pussa
deras små söta nackar och krama dem hårt.
Ikväll skall vi klistra in bilder i deras album, de
älskar att titta på sig själva från när de var små.
Har jag tur får jag bädda ner mig bredvid kärleken
inatt, håller tummarna, mmmmmm:)

Och wooohoooo, detta var visst inlägg 600
på denna sidan!:)

*************************************************
Uppdatering:
Hopp, då har vi beställt hem fel färg på bilarna
också, alltid roligt att upptäcka när kunden
väntat en sisådär 2-3-mån...
Asch.

*************************************************
Uppdatering2:
Hoppsan, ingen har visst hämtat mina barn 1340 som
det står på schemat, och ingen Mellis är beställd...
Attans igen.
Brist i kommunikationen.
Puh.

*************************************************
Uppdatering3:
Icke, Kärleken hade annat för sig.

Vinklingar

2008-12-08T09:36:00.001+01:00

15dgr till utan klappar.
Sällan har väl sådan Jullängtan bultat i mitt
bröst, just den där längtan efter att få se
glädjen i barnens ögon, skratta och leka med
alla deras paket tillsammans:)
Ska bli så roligt!!:)
Jag tror jag prickat in och täckt upp så de
kommer bli så där överlyckliga båda två:)
Kommer bli en urmysig dag.

Det är en så obeskrivlig lycka att ha de där
små hemma.
Jag kan skratta bara jag ser på dem:)
SOM jag har saknat dem denna vändan.
Ibland går det rätt bra.
När dagarna är såpass fyllda så de går snabbt
och man har annat som tar upp tankeverksamheten.
Men nu har flera faktorer spelat in och gjort
dagarna tomma, sorgesamma.

Det är en sån sanslös ära att just jag har fått
de där 2 små fantastiska!
Bubblande pratsamma, finns det förresten ngt
härligare att lyssna på än små barnröster?
Rösterna på de där som står en så varmt om hjärtat.
Vars hjärtan bultat i takt med ens eget en gång
i tiden, i nio månader.
Som man följt med förundran och glädje över varje
litet steg i utvecklingen som de gjort.
Att vara förälder är sannerligen det roligaste
som finns, men också det mest smärtsamma.
Det går inte att sätta sig in i.

Min icke så barnkära syster sa för ngr veckor
sedan att hon inte kunde ana hur detta skulle kännas.
Att det är en sån lycka att få ett alldeles eget barn.
Hon fyller våra mobiltelefoner med mms innehållande
bilder på sin lilla dotter varje dag.
Inte särskilt olika bilder, men för henne som mor
till lilla Ida obeskrivligt vackra.
Det som glädjer mig mest med att få dessa bilder är
inte att få se lilla Ida i en ny vinkel, visst är
hon sanslöst söt och jag älskar henne hur mkt som
helst men den största glädjen ligger i att se hur
fin mamma min lilla syster är:)
För det är hon verkligen, jag förundras över mitt
envisa yrfäder till lillasyster lugn och tålamod.

Det är så SKÖNT att ha gullen hemma!!:)
Men, jag får väl vänja mig.

Helgen har även präglats av en gnagande oro.
Varför den finns där kan jag inte riktigt sätta
fingret på, känslan är inte bra.
Ngt är annorlunda och jag önskar så att det ej
vore det.
Besviken på mig själv, arg över hur jag fungerar
och vill bara gräva i mitt inre, analysera och
förstå och ändra på hur jag är.
Saknar, älskar, drömmer och längtar.

Dagens allra roligaste:
Vikingarnas hejaramsa som jag fick fram mumlat i
garderoben i morse som hastigast och tror mig
minnas så här:
Heja vikingarna vi är dom bästa,
vi vinner ju för det mesta.
Hejaramsorna skall ropa,
vi är de bästa i Europa!
hihihi
Jag har säkert fel på ngt men på nått ungefär
lät ramsan storgull skall skrika sig hes på
under dagen så, bandyturnering i skolan,
lycklig är storsonen min!!:)

Hoppas ni har haft en skön helg alla söta
och att veckan blir snabb och smärtfri:)
KRAM!

Och, så tar vi dem ur en annan vinkel, nästan
sötare än ur vinkeln ni fick igår:

Tystnad

2008-12-07T23:55:00.001+01:00

Redan då vi vaknat imorse, skakat liv i våra
trötta kroppar och begav oss ut på promenad
kändes vinden annorlunda.
Kinderna blev rosiga och det var både nödvändigt
och skönt att gå snabbt.
Man kunde riktigt se att vintern stod utanför
dörren igen, kylan var åter i antågande.

Skånevädret är märkligt.
Eller är det så överallt?
8-9 plus ena dagen, andra dagen minus.
Mer snö denna vinter än på länge.
Det känns som om barndomens vackra snörika vintrar
är ett minne blott, ngt att berätta om för
barnbarnen i framtiden, om det där vackra vita de
kommer ha tur om de ngnsin får uppleva.
Nu är varje dag med kyla en ynnest, ngt att längta
efter i detta regnrusk.
Inte suckar man över att behöva skrapa bilen, man
njuter och ler lyckligt som ett barn över vintern:)

Jag är nyss hemkommen.
Trött in i märgen men ändå för pigg för att kunna
stilla tankarna för att somna.
Huset är inte tyst, mormodern har ljudboken i
stereon och ngt mord löses upp på låg volym.
Kottarna vänder sig ibland liggandes på mitt
duntäcke och elden knastrar trevligt.
Här är jylpyntat städat varmt och mysigt:)

En märklig helg.
Tankar som snurrar, alldeles för mkt.

De små älskade ligger iaf nerbäddade i min säng.
Den fulländade lyckan är åter:)

Grattis till min gamla flamma, numera vän Michael!
Det är roligt när det går bra:)
Vännen som jag kamperade hos en helg i Augusti då
jag var på äventyr i Småland och saknade bostad;)

En

2008-12-05T08:37:00.000+01:00

Ge mig EN anledning, bara en, varför man inte
skall äta en ljummen, kladdig chokladkaka gjord
på 250g mörk choklad, 1dl socker, 1dl mjöl,
100g smör och 4 ägg med en klick Baileysgrädde
på toppen, till frukost?!

Jag kan inte finna på ngn:)

Mmmmmmm!!!

(kameran i mobilen funkar ej för tillfället så
ni får varken bild på frukosten eller mig och
mina kollegors nöjda leende;)

GM

2008-12-04T10:56:00.000+01:00

Jorå, jag jobbar för dem jag med.
Cirkusen är stor här med diskussioner hit
och dit men vi tar det rätt kallt än så länge.
Igår var de här och intervjuade ngr av mina
kollegor, både för radio och tidning.
Enrico, Ulf och Lars säger:

Snön lyser vit

2008-12-04T09:15:00.002+01:00

Gårdagens oväder skapade minst sagt kaos
i vårt Skåneland.
Avåkningar, seriekrockar och annat otäckt.
Det är ett känt faktum att vår lilla del av
världen lamslås av ngr cm snö.

Nu är världen stilla och dämpad.
Precis som igår följer mitt inre världen
utanför och den oro och kaos som fanns
innanför mina egna väggar igår är borta
och där inne finns åter lugn och lycka.
Några dagar har förflutit och barnen känns
inte lika långt borta utan för var dag kommer
de åter närmare sin längtande mammas famn.
Nu fokuserar jag på att få gjort det sista
i julklappsväg och städväg innan de kommer
åter och jag vill ägna all tid åt dem.

Efter att fått magen fylld med fantastisk
Sushi som kärleken med risk för sitt liv
begav sig iväg i snöovädret för att handla
åt sin krävande flickvän så följde en lång
givande diskussion i badet.
Påminnelse: Skaffa badkar till lilla röda
huset bums!!
Med både kropp och själ värmda somnade jag
sedan lyckligt på soffan efter att mannen
satt på sportkanalen och de blå ansåg det
bäst att slutas.

Ikväll skall det fejjas i stugan och glöggen
skall drickas varm med sällskap av mormodern.
Julmusiken kommer klinga för ngn tv kan vi ju
ej se på och alltså kommer vi få massa nyttigt
gjort och huset kommer bli så fint:)

Det planeras.
Nästan så jag vill inhandla granen också men nej,
ngt humm om traditioner och framförallt livslängd
finnes under detta svarta hårsvall.
Med 20 dgr kvar till jul, en försvinnande kort
tid finns det massor att fördriva tiden med.

I min mage vilar förresten den fluffigaste och
finaste lilla Lussekatt jag ätit, kära kollegan
Katrin är en gåva och tog med sig ngr st för
att glädja sina godsaksälskande kollegor:)
En sann glädje att arbeta med sådana människor,
utan tvekan:)

Och för att följa Kims exempel så klottrade
jag ner ngt snabbt,haha, tom värre än vanligt,
men jag smygbloggar ju på jobb, dock fikarast
så inte har jag tid att köra ngt finlir inte.

Önskar er en god dag mina kära!:)

23 dgr

2008-12-03T13:20:00.001+01:00

Nope.
Det fanns inga semlor.
I den här delen av Skåne öppnar de ej dörrarna
till bakelsernas himmelrike förrens den 16/12.
Vad är det för underligt datum?!
Löjligt.
Tur jag bor närmre bagerier där de har mer vett.
Mer känsla för gott.

Det blev en lussekatt ist och smidigt uthämtad
hemlis till storhjärtat.
Lite shopping blir man alltid gladare av.

Uppryckning

2008-12-03T12:02:00.001+01:00

Ska rycka upp mig.
Promise.
Tänka på hur bra de faktiskt har det hos
sin pappa som de saknat mkt och som längtat
lika mkt efter dem.
Julpyssel på lördag och allmän julmys i v för dem:)

Jag skall ut på lunchen och hämta upp en klapp
på Stadium till storgull...
Mmmm ngt han hett önskar:)
De flesta julklapparna för i år är faktiskt
avklarade, mkt nöjd.
Lite julfusk kan erkännas då det mesta
inhandlades härifrån, här och här:)
Men skööönt!

Har jag tur kanske jag springer på en Semla,
vem vet, vem vet:)

Vinteroväder

2008-12-03T09:19:00.002+01:00

Inuti finns bara en molande tomhet.
Som en stor suck.
Ger ibland upp ett skrik som skär i mitt
inre och hotar att tränga ut.
Blundar hårt hårt.

Utanför är världen galen.
Kl 4 slog haglet så hårt mot fönstret så
sömnen inte hade ngn chans.
Inte för att den varit bra dess för innan.
Kl 7 åskade det med blixtar som lyste upp
himmel och rum trots nerdragna persienner
och med ett muller som var alldeles nära.
Nu snöar det.
Ja världen är lika mkt i uppror som mitt inre.
Sannerligen.

Höst

2008-12-02T09:33:00.002+01:00

Regnet har tagit vid efter den vackra vita
snöns frånvaro.
Dess eviga smattrande mot mitt fönster sänker
mig liksom ett öppet hav.
Månadslånga regnoväder, vinter?

Vågorna mot rutan tar bort nästan all sikt och
med den mängd av sömndruckna bilar som också
beger sig till jobb samma tid som mig är vägarna
ett myller där jag ej hör hemma, befinner mig
märkligt nog där ändå och tar mig igenom detta
kaos varje dag och varje dag är en överraskning,
en glad sådan, att jag faktiskt tagit mig till
jobb i detta element jag ej hör hemma i.
Jag kan ju inte köra bil...
Men det funkar.
Boken jag lyssnar på i bilen vaggar in mitt
sinne i en annan värld, alla rörelser sker
automatiskt och med full koll även om jag kan
koppla bort och låtsas att jag sitter i en
bekväm soffa jag ej vill resa mig ur.
Inte gå ut ur värmen, ut till det blöta blåsiga
kalla som jag inte tycker om.

Inte bli påmind om att världen är regnig och kall,
att just idag är en sorgens dag.
5 dagar med en kniv i magen.
6 nätter med en tomhet inuti.
Saknaden av lillgulls välling andedräkt.
Storgulls kloka ögon och ord.
Deras leenden och finurligheter.
Deras närhet och självklarhet.
Men pappan saknar dem och jag vet att de kommer
få en jättemysig tid även hos hnm.
De behöver oss båda och vi finns där och älskar
dem och sätter de så högt i våra hjärtat som de
förtjänar, de där små fantastiska vi skapat.
Våra underverk.

Jag skall plåstra om mitt mamma hjärta, njuta
av Kärleken och ta vara på den tid vi får för
oss själva, den är viktig.
Lika uppskattad.
Kommer bli mysiga dagar.
Han är ju fantastisk:)

Först på jobb i mörkret tände jag ett ljus i
vårt rum, tog på mig en kofta och hämtade en
kopp varmt gott kaffe.
Skrattade gott åt min så levande kollega som
är som en sol, alltid skrattandes och hennes
ord om att det är såå mysigt här inne med ljusen
och värmen när det är kallt ute, hennes bästa
årstid, fick mig att le igen.
Värmen finns här oavsett.

Har man den i hjärtat blir man aldrig kall.
Det finns bara så mkt mer att göra ont.
Men lycka är att kunna känna smärtan, då kan
man även älska, då har man äran att ha ngt så
fint och dyrbart i sitt liv som man värdesätter
högre än allt annat.
Då blir smärtan vacker, även om den gör
ofattbart ont dessa dagar.

Open minded

2008-12-02T08:14:00.000+01:00

Jahopp, då var den öppen.
För en tid?
Jag vet ej.
Pappan är lycklig och borde ej bråka.
Glad för hans skull, han mår bra.
De andra som haft åsikter borde veta bättre
än att lägga sig i, sköta sitt, jag och mitt
är ej deras.

Önskar er alla en bra dag, vänner som okända!:)

Med morfar på besök

2008-12-01T20:31:00.003+01:00

En tår bryter sig loss från mina översvämmade
ögon och rinner sakta nerför min kind,
försvinner till slut i de svarta lockarna som
vilar på kudden tätt intill den ruffsiga
ljusbruna kaluffsen tillhörande min underbara
sovande lilla son.
Går inte att hejda.
Det smärtar så mkt.

Imorgon kväll är sista gången lillgulls varma
lilla hand kommer stryka mig över kinden och
säga att jag är snäll.
Sista gången denna veckan storgull kommer att
fråga mig om vi inte kan gå och sätta oss i
soffan och bara gosa lite, de där stunderna då
bara han och jag existerar, då vi pratar om allt
och förstår varandra mest av alla.
Ljudet av lillhjärtats skratt när han hittat
på ngt riktigt roligt han vill visa mig.
Tystnad.
Även om det bara rör sig om några dagar känns
det som flera evigheter jag är utan dem.
Ååh så svårt att vänja sig!
Går inte.
De fattas mig.
Så sanslöst makalöst fina.

Vår helg har annars varit jättehärlig.
Morfar på besök för att beundra nya barnbarnet och
med lite överraskningar fick vi en riktigt trivsam
helg alla samlade under taket här i skogen.
Massvis med skratt och prat och lite extrabonus
blev det med umgänget då mormodern tröttnat på
att Telia som vi har haft i ett år nu aldrig
funkar, vi ser 5 min tv, paus i 3 min osv.
Katastrof.
Så hon sa upp det.
Och vårt nya Canal Digital får vi inte förrens
den 12/12.
Så det var en överraskning.

Vi har spelat spel och pratat istället, precis
som på den gamla goda tiden:)
Urmysigt!

Här kommer lite bilder från våra dagar:
...en del fokus på Ida av naturliga skäl...
Ida upptäcker sin morfar:

Mormor är hon redan bekant med:

Lillgull är omåttligt förtjust i sin lilla
kusin och smyger och ger henne kramar och
klappar försiktigt försiktigt på hennes
huvud och pratar så snällt med henne så:)

Och så mamsen hennes, storklonen:)
Jag smög in en morgon för att kika på dem
där de sov, rygg mot rygg, en bit ifrån
varandra i samma ställning och med samma min
i deras söta ansikten;)
Storgull tyckte även han att vi kunde gå in
och titta på Ida när inte tvn funkade,
bättre än barnprogram:)

Vi hann med att trängas lite med det julhandlande
folket på vårt lilla shoppingcenter och prova alla
träningsmaskiner medans vi väntade på att storgull
skulle inse att freebandy och innebandy ej är samma
sak och kräver olika klubbor...
Alla blev nöjda till slut och lillgull var i sitt
esse där bland alla knapparna.
Om de fungerade när vi lämnade maskinerna?
Antagligen, men tveksamt att de får rätt på
inställningarna någonsin igen.

Vi youtubar lite på datorn i brist på tv:

Kärleken och Ida tycker om att leka flygplan
tillsammans:)
(Han har hemskt snygga underarmar den mannen,
ja hela han men jag har ju vissa svagheter;)

Storgull och pyttegull:)

Barnbarnen:)
Så söta som de är:)

Den lilla sötsaken:)

Tar på krafterna att vara Tomte:

Och så till dagen.
En härlig kväll har vi haft.
Mycket mys och förtroliga samtal.
Adventskalendern sänds som tur är även på nätet:

Nej, nu väntar sängen med de små älskade i.
De snarkar sött och sällskapet utöver dem inatt
blir tårarna som inte kommer kunna hållas undan.
När ska jag vänja mig...

***************************************************
Uppdatering:
Jag glömde berätta att vi mumsat på vinterns första
Semlor!!
Himmel!!!:)
Jag är inte mkt för traditioner, gott är gott året
om och till för att njutas:)
Och Kärleken, lillgull och jag klädde vårt träd
så glittrande och fint:)
En mysig helg minsann.

22 dgr kvar...

2008-12-01T10:34:00.000+01:00

Efter en härligt intensiv och mkt mysig helg
är jag åter på jobb, stressigt som tusan.
Tankarna flyger åt helt annat håll, lever sitt
eget liv en bra bit ifrån där de borde vara
just nu.
Snart är det Jul också.
Rackarns.

Upptäckte just 46 nya bilder på Ida i min
mobil.
Alla har jag ej fotat själv…
Men så är det med första barnet:)

Skall ta mig tid att uppdatera utförligare
ikväll.
OM jag inte kan få mormodern att handla
saffran och sätta igång en deg så vi kan
baka lussekatter ikväll:)

Önskar livet var lätt.
Att jag kunde slappna av, njuta.
En vanesak hoppas jag på.
Underbart är det iaf, tveklöst!

Nej, åter till stressandet!

Kramar på er och jag hoppas ni haft en
lugn och fridfull helg mina vänner!:)

Mysfaktor & en stilla undran

2008-11-28T13:00:00.001+01:00

Julpyntat är hemmet.
Julstjärnor och ett fåtal tomtar iaf.
Mkt mkt mysigt tyckte grynen som var som
små ljus själva hela kvällen igår.
Städade sitt rum, satt där och lekte snällt
och sött medans jag städade vidare och hjälpte
sedan glatt och utan bråk till att placera ut
de små röda gubbarna.
Julmusiken klingade glatt och glöggen stod i
grytan på spisen och de små blå ögonen tindrade
klart och förväntansfullt, snart snart är
det Jul!!:)

Det råder harmoni i den lilla röda stugan.
Barnen mår bra, jag mår prima, kärleken har
förstås lite mkt med skolan nu och mormodern
har musarm, frozen shoulder kallar visst Dr
det men på det hela är det bara mys:)

Tom pappan mår bra.
Han har också funnit kärleken.
Lite osäker fortf då det är nytt men mina
farhågor om den blonda, långhåriga smala
21åringen besannades inte direkt.
Hans dam är motsatsen och själv mamma så jag
hyser hopp och glädje för hans skull:)
Håller tummarna för deras lycka!

…och så tänkte jag…
Nu när han mår bra, allt är lugnt, skulle jag
då våga ta bort spärren från bloggen här utan
att förvänta mig ett 3:e, 6:e eller 10:e krig?
Funderar.
Meckigt tom för mig att logga in, jag menar, jag
har ju inte direkt orkat, brytt mig, el haft tid
att ändra ngr inställningar på datorn så den har
möjlighet att spara lösenord, nejdå, här ska
loggas in vaaar gång och det är besvärligt.

Vad tror ni?:)

Ikväll väntas kära pappsen hem till oss ända från
Smålandet!:)
Ska bli jättekul!
Lilla röda stugan kommer i helgen hysa oss
vanliga 5 och utöver det även pappsen, systran
Och den lilla skrikande bebisen – underbara
älskade lilla Idahjärtat:)
Kan bli livat:)
Mysfaktorn blir iaf hög, garanterat, jag har fina
nära!:)

Önskar er allesammans en riktigt skön helg!
KRAMAR!

(En gammal gammal bild på lillgull som jag hittade
och som jag bara älskar:)

Nattligt

2008-11-26T13:32:00.001+01:00

Den där mysiga känslan av att det faktiskt snart
är Jul, tanken på att gullungarnas ögon snart
skulle lysa så där galet förväntansfullt pga synen
av alla paketen under granen, glöggen,
pepparkakorna, julmusiken och den där speciella
doften av apelsin, nejlika, lack och annat trevligt
försvann snabbt då snön ersattes av ihållande
duggregn och evigt grå himmel.
Borta.
Totalt borta.
Det var ju såå mysigt med snö...

Igår kväll när jag klädde av mig märkte jag att
jag saknade ett av de örhängen jag haft på mig
under dagen.
Sådant händer, mitt hår är långt och trassligt och
jag blir ofta av med dem och köper ibland ett extra
par om jag tycker riktigt mkt om dem:)
Planering.
Igår mindes jag dock att jag kommit hem med båda
på rätt ställe.
Men borta var ett ändå.
Gullen nattades i sina egna sängar, storgull har
ju fått börja vara uppe lite längre än sin bror,
de HAR ju faktiskt olika sömnbehov, så jag tänkte
att det är bäst jag kollar så ingen ligger och
sticker sig på det…
Men en liten hand hade funnit det före mig;)

Och så storgull…
Sover där så fridfullt.
Men bilden andas mest ångest, stackars sonen min:(
Nu är det nästan en vecka sedan och har börjat
lägga sig men jag blir så ledsen när jag ser hnm.
Hoppas ändå han trivs i skolan.

Och så för att stanna i den varma sängen:
Lillgulls sovvanor.
Han är märklig.
Han är som en magnet.
Han kan ligga själv i sängen och hur försiktigt
man än smyger sig ner så tar det bara sekunder
innan han sörplar till och ligger tätt tätt
intill, eller på, eller helt
omslingrad.
Hur lätt sover han egentligen?
Söt är han iaf:)

Idag vid lunchen fick jag veta ngt läbbigt som
fick mig att fundera.
Vad hade du gjort om du körde i en bil som
plötsligt fattade eld?
Kört in på närmsta avtagsväg eller förmodligen
bara kört in till vägkanten.
Om du svängde av in på närmsta väg, hade du
reagerat på om det var en mack du svängde in på?
Det gjorde inte damen som körde in här utanför
mitt fönster häromdagen.
10m från mig är en bensinmack, där tyckte en dam
det var ytterst lämpligt att parkera sin
brinnande bil.
Samtidigt som en tankbil stod och fyllde på
tankbilarna.
Ouff.
Förmodligen hade jag gjort samma sak…

En annan värld

2008-11-24T11:19:00.001+01:00

Ja, helgen har ju varit minst sagt turbulent.
Jag har blivit missförstådd, överbevisad,
motbevisad och det mesta jag trott på och levt
efter har skakats.
Tungt, smärtsamt.
Rädd.
Men han är finare än finast den där...

Jag vet inte vad jag ska säga…
Mer än att kärleken visst är envisare än mig och
bestämt sig för att stanna och älska mig hur jag
än är.
Mkt mkt märkligt.

Man gör inte alltid de klokaste valen.
Ibland kan de för utomstående vara svåra att förstå
då de ej varit i sitsen själva, aldrig upplevt ngt
liknande, och ej är känslomässigt engagerade på
samma sätt.
Man kan inte alltid handla enligt regelboken.
För att uppnå ett mål kan man behöva göra för andra
galna val, sätta sig själv lägst och prioritera
underligt i andras ögon men självklart i de egna.
Man väger för och nackdelar, tar in alla faktorer
men ändå, ändå blir det fel.
Men viktigast är ju ändå grynen, på alla sätt.

Ordningen är åter på ngt underligt sätt, livet
glider vidare och allt ska bli bra en dag.
…bara lång väg dit.

Och det är ju en del den där underbara får stå ut
med, många saker han får uppleva som han tidigare
ej gjort… men han sköter det galant;)

Världen utanför mitt inre har i helgen varit vacker.
Strålande!

Idag är en ny dag, en ny vecka.
Kärleken kom ändå till mig igår och imorse lämnade
han de små söta på dagis för att jag på mina sommar
däck skulle ha mer tid att kasa till jobb och ej
i diket.
SJÄLV bytte jag sedan däck:)
Svettig och stolt nu kan jag erkänna;)

Mörker

2008-11-23T06:12:00.000+01:00

Sömnlös.
Tom.
Klarvaken.
Illamående.
Lamslagen.
Frustrerad.
Uppgiven.

Inget existerar.
Inget spelar längre ngn roll.
Drömvärlden har fått en gigantisk spricka och
allt sugs ut genom den och slutar att finnas.
Så sorgligt.
Så ledsamt att det ej gick att få ihop.
Bara tomhet och sorg är kvar.

Kan inte ta mig för ngt.
Måste.
Förstår ej.
Det krockade till slut.

Världen är vit men inuti är allt nattsvart.

Snöglädje vs kokande ilska

2008-11-21T15:24:00.001+01:00

Jag är så förbannat arg så jag kokar!!
Kinderna blossar och hjärtat bankar i
bröstet så jag tror det ska hoppa ut.
Föremålet för min ilska eller hans familj
hade INTE velat möta min blick just nu som jag
antar ser smått galen ut.

Efter att min stora son berättat hur han idag
har blivit omkulltacklad på isen, fått huvudet
bankat i isen av ett otäckt barn vid namn Eskil
och nu har en otäck blåtira kring sitt vänstra
vackra öga är mitt innre minst sagt i uppror.
Man gör inte så.
Det måste finnas begränsningar, Eskil är 9år
och BORDE veta vad fan han sysslar med, att det
är farligt att göra så!!

Åååååh, den där killen ska minsann inte ha ngt
lördagsgodis imorgon.
Efter mitt samtal med hans föräldrar ikväll så
hoppas jag att han inser att man inte kan sitta
och dunka ett annat barns huvud i isen, hoppas
han inser vad han gjort och att det inte är
särskilt trevligt eller lyckat.

Där satt min son ensam på isen och grät och hade
ont medans 3 killar skrattade åt hnm.

Den smärtan hoppas jag Eskil får känna på ikväll,
den psykiska iaf, att han fattar hur illa han
gjorde min son så han ej gör om det mot andra barn.

Ååååååååååååååååååååh vad arg jag är!!!
Har så ont i magen och inte får jag träffa mitt
stora gull förrens som allra hastigast imorgon.
Pappahelg.
Vill bara krama om, sudda bort hans bekymmer.
Men svårt när en stor blå ring finns kring hans
öga och påminner om vad som hänt.
Barn är elaka.

Här yr snön och lindar in oss i bumull.
Redan hörs alla ljud mkt mindre, dämpade.
2-3cm har fallit under dagen och nej, jag har inga
vinterdäck men OH vad jag skall ut och sparka i den
härliga snön ikväll!!
Underbart!!!

Hoppas ni får en fin helg mina vänner!
Stora vinterkramar till er alla från Skåne:)

Redan nästan helg

2008-11-20T14:56:00.000+01:00

Förstår ej vart tiden tar vägen.
Man går uppi mörkret, arbetar sig igenom dagen,
hämtar barn, lagar mat, fixar lite, nattar och
därefter stupar man själv och så har ännu en dag
passerat.

Lite info i bilder.
Ollies bett vägrar gå ner:
Mkt mindre, ok, men en hårt otäck lila knöl.

Sista invigningen avklarad.
Mkt mkt trevlig:)

Mina söta gull imorse:
ÅÅÅH så stolt jag är över de där små tokarna:)
De där små underbara fantastiska sakerna som
JAG får vara mamma till:)
Makalöst:)

Hoppas er vecka är fin söta ni!
Kramar till er även om jag är lite frånvarande.

Happiness

2008-11-16T20:37:00.002+01:00

Ifrån sovrummet hörs lugna toner spelade på
gitarr, vacker musik och ett mysigt nynnande.
Mamman här är trött som få efter helgens bravader
och Kärleken nattar gullen.
Saga och lite önskad gitarrmusik.
Den vackra musiken värmer mitt hjärta och söver
min kropp, rogivande, älskat.

Om ni visste vänner hur underbart det är att få
vakna upp till en dag som alltid är bättre än
den förra.
Vakna med vetskapen om att man är älskad av den
mest fantastiska person jag mött, som verkligen
är underbar på alla sätt, som överraskar var dag
med att vara finare än igår.
Det är obeskrivligt.
Jag lever i ett lyckorus.
Och det är bara vardag.

Helgen har varit intensiv, ej sällan.
Fredag:
Bowling med söta kollegor.
Jättekul!
Enorm träningsvärk i de bakre mjukdelarna förstås.
Den där träningen...
Illa.

Upp tidigt på lördagen och hämta systern och
min lilla systerdotter och fara ut i skogen,
hämta gryn som tillbringat natten hos sin far
och möta en dag som blev galet stressig, men mysig:)
Aaah, så härligt det är att samla sina nära,
kära eller vänner:)

Madagaskar2 var hur grym som helst!!
Det är sällan en uppföljare blir ngt att
se men både Ice Age och Madagaskar har lyckats
med detta, som jag skrattade!:)
En höjdare!
Riktigt riktigt bra:)
Och självklart, vad är ett äventyr med Lindan utan
lite spänning:)

En liten snabbtur hann jag med i Malmös natt.
Hämtade mannen, sightseade på MAH och hamnade i värsta
action rullen, blev nästan överkörd av poliser och fick köra
stora omvägar för att få tag i den där nattliga
burgaren Kärleken var i behov på hemvägen.
Otäckt.

Söndagsmys:
Det är så härligt att se grynen med deras lilla kusin:)
Så fina.
Magiskt att följa det där samspelet barn emellan, så
medvetna, så härliga!

Firande av lillasystern blev det också, kottarna
bakade marängtårta, upp tidigt och vispa och dona:)

Och så, Socker 1år, Ida 2 mån.
Han är en gigant.
Ida är fortf yttepyttig:)

Efter maten utforskade vi skogen.
Det hann bli lite mörkt innan vi hittade tillbaks...

Nej, nu skall jag samla ihop mig, bädda ner mig
nära mannen som gör mig så lycklig, försöka sudda
ut leendet från läpparna och sussa lite.

Hoppas ni också haft en härlig helg söta!

Snabbis

2008-11-14T16:20:00.002+01:00

2 söta bilder från i onsdags:

Socker smyger på mig.
Jag smyger på hnm.

Småtrollen är förundrade över alla eldens färger
och får en lektion av mormodern om hur var och varför.

Och så sötsmulan!
Kolla!!
Hon är så galet söt min lilla systerdotter!!:)

Så, off bowling.
Imorgon Madagaskar och mys med Ida och co:)

Trevlig helg ni fina!
KRAM!!!!

Hål i mitt hjärta

2008-11-13T11:04:00.001+01:00

Halvvägs till jobb överraskades jag av solen som
sken starkt och vackert.
Att återse den efter att den lyst med sin frånvaro
så länge gjorde mig inte glad, inte alls.
Att den bländade mig där, emellan Lomma och Lund
betydde att jag var sen, ruggigt sen och inget
kunde få mitt svarta moln att försvinna.

Halsen sved av en begynnande förkylning som måste
motas bort och av att ha tappat kontrollen i bilen
och skrikit på sönerna för att de återigen inte gjort
som jag sa denna morgon så jag var sen igen.
Deras fel egentligen?
Nej.
Och jag visste det, om jag varit konsekvent och
tydlig med hur morgonen skall vara och vad de skall
göra så hade det ej blivit så här.
Om jag masat mig upp då klockan ringt och hunnit
göra vad jag skulle på den tid jag avsatt för mig
själv, så jag ej behövt fara omkring på den tid som
i planeringen var gullens och jag ist kunde ägnat
dem den tid de behöver på morgonen och ej behövt
jaga på.
Så trött.

Då jag lämnat den första tysta sonen på hans dagis
och satt mig i bilen där den stora sonen satt ensam
och lyssnade på radio hör jag från baksätet ett tyst
”förlåt”.
Det skar i mitt hjärta.
Han hade tagit skulden jag lagt på dem.
Jag var så stressad och så trött.
Hade redan i tanken klivit in i de problem vi har
på jobb och ångesten för dem blandat med en viss oro
för framtiden gjorde mig ur balans.
Jag skrek på de jag älskar mest för banala saker som
mer var mitt än deras fel och sitter här med en stor
klump i magen av ledsamhet för att ej få ha dem nära,
för att jag ej just i denna stund när jag behöver det
så mkt får vagga och vyssja dem, får be om ursäkt för
att jag betett mig så hemskt.
Förklara, ta skulden ifrån deras små sårade hjärtan.

Skulden som är min i det att det är min roll att
vägleda dem, tydligt.
Skulden i att jag borde vetat bättre i mkt.
De är så små, så små.
Älskade.

Vissa dagar är grå, hur mkt än solen skiner.

Smärtsamma dagar

2008-11-10T18:56:00.002+01:00

Smärtsamt mätt
Fredagen kom och med det Katrins infriade löfte
om att återigen baka cheesecake till oss, sina
helt ohämmat kakglada arbetskamrater, just för
att hon är så otroligt bra på det!
Så frukost:

Förmiddagsfika & eftermiddagsfika:

Smärtsamt lycklig
2 av mina älsklingar, partaj i Malmönatten.
Jag dock lugn då jobb väntade dagen efter.
Urmysig kväll!:)
Tack finaste ni!

Djade gjorde sötaste Collabo Queens:

Arbete, sömn i 22h och en hel del kräksjuka
däremellan fortsatte det smärtsamma temat och
gjorde att helgen svischade förbi och liksom
missades, urk.

Smärtsamt svullen
Var storgulls arm när han kom hem med ngt skumt bett.
Då han aldrig brukar reagera på bett och det var så
tydliga kanter ringde jag sjukvårdsupplysningen som
skickade mig vidare till jourläkarcentralen eftersom
sånt här måste kollas inom 12h.
Huh.
Vanligt insektsbett var diagnosen då vi kom hem sent
med kortisonsalva och alsolsprit på armen och orden
att det nog borde lägga sig under natten.
Det har det dock ej gjort.

Aj:

Smärtsamt var det även för lillgull som under
gårdagskvällen kom smygandes till mig och
försäkrade mig om att han minsann inte hade ont
i snorken men en bebis som fanns där inne i hans
pungkula hade ont i snorken...
Hmmm....
Dessa områden är lite som Staffanstorp/Lund
för mig, totalt svarta hål och då han även idag
påpekade att han fortfarande hade jätteont i sin
lilla stackars pung fick vi ta till läkaren även
där.
Idel sjukligheter denna helg alltså.
Ingen har undkommit...

Smärtsamma har de tankar varit kring hur skört
livet är som plågat mig.
Hur lätt det underbara kan tas ifrån en.
Att man aldrig ska ta för givet.
Inget får hända de små älskade underverken, inte
min familj, vänner el mannen jag älskar så högt.
När man älskar så mkt känns oron ibland smärtsamt
verklig, man har ju så mkt att förlora, så mkt
att oroa sig för.
Och det enda man kan göra är att leva varje dag,
inte som om den vore den sista, utan ta den för
var den är, men inte glömma att älska och leva.
Men oh så mkt lättare det där var för sisådär 8år
sedan, innan de där små gjorde en skrämmande dödlig.

Dagens mms

2008-11-06T15:35:00.000+01:00

Fick ett mms från systran.
"Hon kan sitta själv i fåtöljen!"

Stora tösen nu juh!!:)

...men, det är ju mammas fåtölj hemma hos oss?!
Vad gör de där 2 hemma hos oss alldeles ensamma?!
Kan de inte passa på medans man är hemma, känner
mig helt snuvad på en Idastund;)
Attans.
Men duktig är hon den lilla marshmallowen:)

Blå/vit

2008-11-06T13:42:00.001+01:00

Vill bara slänga upp ngr bilder från igår på
mina älsklingar.

Gull och Kärleken provar lite bilar:
Här min favorit,polarvit.

Och så mina blåblå strumpor:)

Har ej mkt att avhandla idag.
Idag är sista dagen med grynen denna veckan.
Blir myskväll och mkt mkt gos.

Hoppas ni har en bra dag söta!
Kramar!

Sagoland

2008-11-05T11:47:00.002+01:00

Det är som ropen från vildvittrorna, eller den
lockande sången från de underjordiska drar i mig.
Vill locka mig att sova.
Ögonlocken blir tyngre och tyngre och deras
viskningar leder mig ner i mörkret.
Jag får skaka på mitt huvud, öppna bilfönstret och
skrika rakt ut för att vakna.
Så trött så trött.

Kvällen blev ej sen, eller faktiskt har jag ingen aning.
Den där älskade rösten och de vackra ögonen trollband mig.
Kan ligga och bara se in i dem i evigheter, känna
hur lyckan fyller varje liten del av min kropp och
inget annat existerar än det där leendet som lyser
igenom ögonen,ser på mig.
Hans röst som ger mig ro, hans ord sjunker sakta in
i mitt trötta huvud, vill aldrig sluta lyssna, aldrig
avsluta de där samtalen vi har med viktigheter,
skratt, hopp.

Och när de där små underbaringarna kommer in, lägger
sig bredvid mig och som små kärleksmagneter slår
sina armar och ben omkring mig som om de vore
bläckfiskar är inte sömnen djup, men däremot lyckan.

Men jag vaknade till en dag av förnyelse, då större
delen av världen har tro, hopp, frid.
USAs första svarta president, Barack Obama ger löften
om att förändra hela världen.
Ja, jag hoppas han lyckas med sina mål, det hoppas
jag sannerligen, mkt att städa upp efter Bush.

Efter ett antal koppar kaffe med god choklad till
börjar jag så smått piggna till.
Dagen kommer dock bli lång.
Invigning och mingel i Landskrona.
Ett litet måste.

Dagens modiga:
Dagens pensionär:

Och så en fantastisk:
Min duktige lille son:)
Älskade!!

Nya pjucks

2008-11-04T13:21:00.001+01:00

Jag tycker mig ha användt denna klänning förut...
Men icke kan jag minnas att den var SÅ kort?!
Sådär lite för oanständigt för att ha på jobb tom.
...nu har jag den ju mest för att alla ska se mina
nya snygga stövlar och ja, jag tror ingen missar dem:)
Julklapp från systran och mormodern så jag har ju
inte fått dem än... såklart:)

Och ni noterar förstås att Katrin och jag ej bryter
våra traditioner utan har köpt precis likadana stövlar?
Totalt oplanerat.
Hon har bra smak den där tjejen, bara att erkänna:)
Så är det ju 5dgr och 5år mellan våra födelsedagar
också, som sagt.
Tror det har med saken att göra, rätt lika är vi ju,
iaf i smak och sätt.
Gillar henne;)

Som en oljad blixt!!

2008-11-03T21:53:00.000+01:00

Måste bara visa er...
Lillhjärtats första cykeltur!
Han kan!!:)
Och fort går det!
Det var ej cykla han skulle lära sig, det
kunde han sedan länge, utan att övervinna sin
egen envishet och rädsla.
Nu swishar han fram som storebror, så snabbt!!

Älskade stora lillgullet mitt:)

Gott och blandat

2008-11-03T20:35:00.005+01:00

Det här med tiden gör att jag oftast mailar
mig de bilder från min telefon som skall
upp för dagen.
När man väl laddar in kommer det med lite extra:)
Godbitar man fått i mms, bilder man tagit och
inte kommit ihåg osv...

Här kommer ngr sötsaker från fredag-idag:)

Mina darling arbetskamrater!
Saknade mig på bowlingen i fredags, jag låg hemma
i soffan framför Idol och pussade på mina saknade små,
så de skickade mig denna fina bilden och massa kramar:)

Lindan och lilla Ida.
Mkt bumpande blev det;)
Även om Lindan nog fick sin bebisdos fylld
så var nog Vivia om möjligt ändå mer sugen
på en liten lillasyster;)

Lilla finfina:)

Min urtjusiga pepitarutiga höstkjol:)
Me love!
Dock blir den ändå bättre så småningom när jag
är åter i rätt storlek...
Nu när jag rensat ur allt smågodis ur skåpen som
mormodern handlar hem och bestämt mig för att sluta
äta massa sött jämt!:)

...tja, NÄSTA vecka:)
Snälla Katrin hade med sig massa choklad till
oss idag!
Och jag har sååå dålig karaktär,haha
Favoriten var den otippade Lemon & Ginger.

Och så sönernas dagis/skolfoton:
Bara att konstatera, lillgull har blivit lång!
Min älskade lilla bebis:)

Storgull lik sin farfar;)

Men grymt cool är han stora hjärtat mitt:)
VART har åren tagit vägen!!

Jag fick en jättefin award av en underbar vän!

Tack raraste Cloudberrie!!
Tack för att du och alla orkar följa mig genom
åren, genom dåliga och bra dagar, genom sol
och regn, där det har hänt mycket särskilt det
sista året, mer än jag någonsin önskat men där
jag idag är lycklig, har en del att kämpa med
fortfarande men är trygg och så glad över allt
det fina jag har i mitt liv!
För jag har så mycket!!:)

Skulle vilja skicka vidare awarden, men har såå
svårt att välja ut bara några, alla de jag har
på min länklista till höger är personer jag
beundrar och tycker mycket om.
Som ger mig inspiration, skratt och kloka ord.
Vissa har funnits länge länge i mitt liv och
en del vet jag mycket lite om.
Ni är alla fantastiska och jag vill ge denna
award till er alla.

Har tyvärr ej hjärta att välja då ni alla har
gett mig så mkt, hjälpt mig och stöttat mig
att vara stark, vara den jag verkligen är.
Jag önskar jag kunde beama iväg mig och dela
ert liv ytterligare.
Sitta där oftare över en kopp te eller ett glas
rött och diskutera liv, glädje och sorg.
Klona mig:)
Ge igen lite av den styrka ni gett mig med era
rara ord genom detta tunga år, ja 1 år och 2v
är det ganska exakt sedan den värld jag levde
i rasade rejält.
Då den här resan tog en annorlunda vändning och
har gjort att jag hamnat här, med en fantastisk
man jag älskar av hela mitt hjärta och blir
andlös bara jag tänker på vilken tur jag har
haft som mött hnm!
Med underbara barn som också lärt sig mkt under
detta året, ej allt har varit bra och det är
däri min kamp ligger att göra dem starka, trygga,
de där små som jag älskar mer än livet självt,
som är det viktigaste och finaste i världen.
Med fantastiska vänner som jag fått lära känna
och inkludera i min redan underbara familj:)
Ja en familj är de man väljer, väljer att älska
och bry sig om.

Vill bara säga TACK tiller underbara!!!!
Kramar i mängder till er!!

Söndag

2008-11-02T09:45:00.001+01:00

Det ligger ofta en liten sorgsenhet i söndagar.
Helgen har som vanligt susat iväg alldeles för
fort.
Tiden har fyllts med en hel del trevligheter
men ändå finns den där, känslan av att man ej
fick gjort så mkt som man önskat, ej tagit vara
på den dyrbara ledigheten på allra bästa sätt.
Det känns lite extra när de där helgerna med
gullen ej är ngt som sker i slutet på varje vecka
man tagit sig igenom utan endast varannan.

Ett uns av saknad har också smugit sin in...
Helgen har varit helt utan Kärleken.
Han tentapluggar och lever sitt liv, jag mitt med
kottar och Halloweenfirande.
Våra liv är ju olika och det blir påtagligt en
sådan här helg när han har sina måsten och jag
mina, så långt ifrån varandras.
Så är det ju bara.
Inga konstigheter men ändå kännbart.

Fredagen var grynen och jag ensamma hemma.
Idol var som vanligt på och härliga Kevin får vår
röst, ja Sockers också:)

Lördagen spelades det Halloweenspel allesammans,
mormors initativ.
Därefter städades det, en del oväntat då sönerna
som skulle städa sitt gemensamma rum ägnade tiden
åt att pynta det på eget vis, med tusch.
Det fick de själva skura bort också...
Suck.

Sedan susade vi vidare för lite lätt Halloween
firande hos Lindan.
Bara vi o kottarna, stillsamt och bara lite för
deras skull, mkt mysigt:)
Lyckades ej fånga båda sönerna i deras tjusiga
dräkter men storgull önskade en puss på kinden
av mina blodröda läppar, den satt i;)

Maten var mer intressant än god.
Drakspya och minimumier med lite blod på.
Självklart.

Lika intressant efterrätt;)

Mamman kläddes upp som den häxa hon är till
gullens stora förtjusning, strumpor som var
spindelnät och vackert helsvart;)

Marängspöken gjordes och målades med choklad.
Mums!;)

Min egen lilla seriehjälte som höll sig vaken
ända tills Hulken filmen var slut:)

Idag väntas besök av 4 töser.
Lindan och Vivia kommer och fikar och skär pumpor
med oss, vilken ej gjordes igår pga en miss i
matematiken...
Systran och lilla Ida kommer också, mutade med
pannbiff, potatis och sås:)

...söndagen skulle också inneburit lillgulls första
fotbollsträning.
Påklädd med fotbollskläder och laddad backade han
vid dörren och ville hellre vara hemma.
Jodå.
Den där lille mannen...
Hemma var ju även storebror med polare som busade
så det var ju klart lite som drog.

Det kommer bli en bra sista dag på denna veckan,
oavsett.
Kaminen sprider sin härliga värme, kottarna skrattar
för fullt och snart väntas mer skratt från kära
gäster fylla huset.
Ett mysigt avslut på veckan, bra batteriladdning
för den kommande:)

Som om jag skulle ut och resa...

2008-10-30T21:38:00.001+01:00

Så underligt ändå, att sitta där i varsinn
lägenhet, varsinn liten ruta i ett hus, höra
grannarnas ljud och ej känna dem alls.
Ha dem så nära, vägg i vägg och inte veta ngt
om dem överhuvud taget.
Inte bry sig.

Deras ljud är dock rogivande.
En granne spelar musik ngnstans, en annan står
på sin balkong och röker.
Så nära, i en annan värld.

Det är som att se ett matlagningsprogram på tv,
man ser det som sker, det är så nära, men man
kan varken känna doften eller smaken men man
vet att det både luktar och smakar.

Idag är en underbar dag.
En väntans dag och också en alldeles fantastisk dag!

Under dagen kom jag att tänka på min syster.
Det var ett tag sedan vi hördes, vilket lätt blir
när dagarna flyter samman då man går hemma med liten
och knappt vet om det är dag eller natt.
Ringde henne och frågade hur det var.
-"Hon skriker" var det svar jag fick.
Mmmm, den där lilla Ida har ju omogen tarm och kan
överhuvud taget ej bajsa på egen hand vilket är
ganska så påfrestande för min lilla syster då det
såklart resulterar i en hel del magknip.
Men hon sköter det så bra systran min, en klippa:)
Så lugn och så duktig!

Jag meddelade henne att jag plockar upp henne efter
jobb och vi då åker iväg och köper en sån där
elektrisk gunghistoria till lilla Ida.
Eftersom Lillan bara är lugn då det vaggas och
vyssjas och systrans armar och axlar är hemskt
ömma så är alla märkliga medel tillåtna så länge
Idaliten är nöjd.

Och jag måste ju som den ofantligt stolta moster
jag är berätta vad som skedde när jag kom för att
plocka upp dem.
Ida fick då mat och efter maten vet de att hon
skriker mkt, då skulle det även kläs på och åka.
Tösen hade även skrikit hela dagen.
Men så fort lillsnuffsan hör min röst öppnar
hon ögonen och verkligen ser mig, jaaa, inte bara
mostertjaffs nu, utan tittar på mig och lugnar
sig medans jag pratar med henne och hon lyssnar,
lugnar sig och slutar gråta.

Systran blir chockad!!
-"Hon har saknat dig!" säger hon.
Mosterhjärtat blir så lyckligt så!!:)
Och så somnar hon bara sött i min famn och sover
sig igenom nästan hela vår lilla utflykt, inte
ett pip och systran får andas lite:)
Höra lite tystnad.

Det är ju lite annorlunda att komma utvilad, inte
lukta mjölk eller stress, bryta mönstret, klart
de lugnar sig då:)
Men sååå mysigt att få gå där och bära på det
lilla lilla knytet som är så söt så man bara kan
se på henne i evighet, min egen lilla systerdotter!
Tur att hon har en så fin mamma!:)

Väl där så provas den ena gungan efter den andra,
systran är som bekant för de nära ganska så envis.
Färgen passar ej osv, och det slutar med att en
gammal man vid namn Sonny får klättra upp på en
stege och plocka ner en från väggen.
Jovisst, ingen överraskning där inte:)

Älskade Ida gumman:

Stolt moster med ben som en banan och söt välpackad
Ida liten:

Vrålåket för 1995kr, gungade, vibrerade, spelade
ljud som lät som om man var inne i magen, eller
om man hellre ville - som om man åkte bil.
Passade inte systran, hade inte rätta svingen.

Därefter susade jag hem till kärleken som stod
vid spisen och lagade den mest fantastiska middag!!
Han är grym min man!:)
Och även han chockade min syster idag då jag ringde
hnm för att berätta att jag såklart blev lite sen
till middagen trots att jag meddelat tid innan och
han lugnt sa att det hade han räknat ut själv och
precis påbörjat maten:)

Idag fick jag också ett sött sms från en älskad vän
som undrade vilken färg mina söner ville ha på sina
makramé armband som hon tänka snickra ihop åt dem,
jag blev så glad så glad, finaste!:)

Och kors i taket, idag ringde min mambo och undrade
när jag tänkte komma hem, hon saknade mig!!
Det skall skrivas upp i almanackan:)
Behövs lite ledighet när man går och trampar på
varann hela tiden, när vi båda uppskattar tystnad
och ensamhet så mkt då och då och ej fått det på
evigheter.

Imorgon efter jobb susar jag hem mot skogen efter
många härliga dagar i Malmö med Kärleken, hämtar
de där jag saknar så enormt!
Är alldeles pirrig av förväntan över att äntligen
få hem dem, fjärilar i magen och liksom studsar
fram av lycka för att det ska bli såå mysigt att
få ha dem runt mig igen!

Underbara älskade, jag har så många av dem i min
närhet, en lyckans ost är jag:)

En vacker dag.

2008-10-29T11:29:00.000+01:00

Det finns stunder av total lycka så fina så att
hjärtat svämmar över.
Kvällar man ej vill ska ta slut.
Då man gör allt för att hålla natten på avstånd.
Man vill stanna där i sin bubbla, just där man
nått en dag av fulländning.
Inget kan sudda bort leendet från läpparna.
en dag så full av kärlek så den nästan är synlig,
i högsta grad kännbar.
Då man fångar skratten, ingenting är omöjligt och
ordet nej ej finns.

Där vi sparkat fotboll, spikat vädermaskin, sett
lillgull cykla sin första tur utan stöd, ätit kakor
och haft pannkakskalas.
Sett film och myst i soffan, spelat spel, pysslat,
sjungit och dansat.
Älskat, pussats o kramats och njutit av att vara
Omgiven av människor man tycker så mkt om.
Där kvällen till slut avslutats i ljusets sken, i
sängen där kärleken låg naken med sin gitarr och
spelade och sjöng tankspritt och vackert.
Där låg jag bredvid med mitt leende, njöt och
önskade så hårt att var dag var sån här.
Alldeles alldeles underbar!

Att man kan sakna de där små så mkt, det är nästan
nyttigt att bli påmind om att var dag ej är
vardagstramp.
Att få omge sig med människor som ger så mkt kärlek,
så mkt värme och så kloka ord.
Saknar de där Smålänningarna som är min familj de
också, som kottarna längtar efter att få åka upp
och hälsa på och få rida på deras häst, bara vara:)
Längta efter de där små äventyren som är så roliga.

Smålänningarna har åkt hem, kottarna är åter hos sin
far ngr dgr och jag lever underbart vardagsliv med
min Kärlek.
Planerar för helgens Halloweenande, klart kottarna
ska få klä ut sig, mamman ska också:)
Batterierna är fullt laddade och förkylningen på väg
bort.
Livet är härligt ändå:)

Ett kort hej

2008-10-27T09:33:00.000+01:00

Helgen har varit stillsam.
Arbete, varvat med shopping och snörvel.
Min förkylning har blossat upp på allvar och jag
tänker snart bege mig hemåt, Kärleken hämtar mig
och vi beger oss mot skogen för vila.

En hel del Ida mys hanns med igår:)
Trots mitt tillstånd fick jag vagga o vyssja,
lillgumsan har ju så ont i magen så det är
skiftarbete som gäller.
Idag skall de äntligen till Dr och få lite klarhet
i lilltösens bekymmer.
Håller tummarna!
Både för att systran hittar dit, dit där jag alltid kör
vilse och för att de får ordentlig hjälp.

Finfint Smålandsbesök har vi också så här kommer lite
bilder från gårdagen:
Håll till godo så slutför jag för dagen och åker hem
och bäddar ner mig!
Om ngr timmar ska jag över dagen även få ha de
där små som jag saknar så mkt hos mig!
Längtar halvt ihjäl mig!!:)

Många kramar till er fina!

Ida liten:

Kärleken min och yttepyttetösen:

Ida myser hos Ylva:

Söndagsmiddag med särskilt god sås:)

Söta damerna:)

Söta Emma och söta Ida:)

Tomhet

2008-10-24T09:18:00.001+02:00

Det är inte bekvämt.
Inte lugnt och skönt.
Inte enbart härligt att få tid med mannen jag
tycker så mycket om.
Saknaden är för stor och i mitt bröst brinner
längtan efter de där små söta som förtär.
Klumpen jag har i magen står mig upp i halsen.

Men, det är väl en vanesak.
Försvårat av alla de år som de bara varit mina.
de många år jag varit hemma med dem på heltid,
5,5 år som hemmamamma, pappan deras bortrest,
de och jag i symbios.
En gåva.
…ska bara vänja mig.

Lever i en annan värld numera.
Som att vrida klockan tillbaka 10-15 år.
Var på middag hos mina rara svärföräldrar igår.
Stannade över natt.
Fick tom med mig matlåda till jobb, de är så söta.
Overkligt märkligt.
Att sova där med deras son som om jag var 17 år
igen, istället för en småbarnsmamma med hus o jobb.
Börja om från början.
Vet ej hur jag ska känna inför det.
Helt bra känns det inte faktiskt.
Inte dåligt, svärisarna är jättegoa och pojkvännen
min underbar.
Jag har haft tur som funnit hnm, inget snack, vill
uppleva allt med hnm, även om det innebär att resa
bakåt i tiden och känna sig som om man vore med i en
film.
Som sagt, ska bara vänja mig.

Men olustkänslan finns där, den över att detta är
inte mitt liv.
Jag borde vara med mina barn.
Påtaglig.
Skriker inuti mig.
Så overkligt detta livet mot det familjeliv jag levt
så länge.

Men inte kan jag göra ngt annorlunda.
Jag hoppas jag en dag får vara familj med Kärleken,
då vore livet perfekt.
Men det är ej imorgon, vägen är lång och den tid jag
är med hnm njuter jag, enormt, även om smärtan och
saknaden finns där.
En vanesak.
Ngt jag ej vill vänja mig vid.
Men måste.

Helgen innebär för mig jobb som alltid mina
barnlediga helger.
Däremellan lugn med Kärlek och härliga Ylva och
Emma som kommit ner från Småland för att träffa vårt
nya lilla mirakel i familjen, Ida:)

På måndag får jag åter se de där små fina, en dag
kommer de till mig, men är åter nästa helg.

Önskar er alla fina en riktigt härlig Oktoberhelg!
Kramar!!!

B - dag

2008-10-22T11:45:00.003+02:00

Såå tungt att lämna de där små i morse!!
Kräkigt jobbigt.
Jag har inte fött dem för att vara utan dem:(
Men det syntes på dem att de längtade efter sin pappa.
De kommer ha det mysigt!
…om han bara kunde sluta bråka med mig och dem…
Det är så mkt.

Lilla älsklingen min sa som sista ord innan vi vinkade
adjö genom fönstret på Fjärilen att han ville gå och
bowla med mig.
Självklart ska vi det!!
Det och Halloween party lovade jag dem, det senare är
vi ej på det klara med hur det ska firas men det ska
absolut bli av, de älskar det juh!
De börjar ju tjata om den där festen strax efter jul
så nog ska de få klä ut sig och fira:)

Lilla hjärtat var så söt imorse där han stod och
dansade framför Bolibompa, vickade på sin lilla
taniga kropp och rockade loss:)
Sötsmula!
Han har blivit så intresserad av bokstäver!
Kom hem igår och ritade felfria B b och berättade att
de lärt sig det på dagis:)
Kommer bli att ta fram bokstavsböckerna igen och
traggla på kvällarna för han tycker det är så roligt
och han gjorde så finfina bokstäver så det ska bli
en fröjd!

Stora hjärtat mitt som så ofta den senaste tiden
allra helst vill krypa nära och gosa, "mamma, kan
vi inte lägga oss på soffan och mysa, bara 1 minut?"
Så gärna, man får passa på så länge de vill:)
Han är så fin och så hjälpsam, min duktiga förstfödda.

Det är verkligen en dubbel dag idag.
Saknaden är så smärtsamt stor efter grynen så det gör
ont i mig men jag längtar också oerhört efter de här
dagarna jag kommer få med kärleken, ska bli så mysigt.
…om man bara inte behövde välja antingen eller så här:)

Själv så är jag mkt fundersam…
Fick provsvaren igår från Doktorn jag besökte förra
veckan och alla tester såg fina ut.
Men näää, stämmer ej, jag skulle ej må så här om allt
Var finemangs, fattar ej…
Men det borde ju ha visats på proverna.
Jag är en märklig person som testar negativt trots
graviditeter, visar sig frisk fast kroppen skriker
att jag har typ körtelfeber.
Det stämmer in på cancer också.
Förutom då att det står att man då skall ha minskad
aptit, DET har jag ju iaf inga problem med tyvärr.
No, jag hänger ej med.
Googla mig:
Svullna lymfkörtlar under armar främst, men även i
ljumskar och på hals, de gör ont:)
Mkt huvudvärk.
En enorm trötthet som gör att jag måste gå och sova
ofta mitt på dagen en stund och knappt kan hålla mig
uppe och sedan slocknar vid 21 om kvällarna, ofta.
Det hugger liksom på vänstersidan av ryggen, i
svanken, typ i ena njuren och den har gjort ont så
rätt länge…
Även vänstra äggstocken smärtar det i.
Börjat bli lite snuvig och få ont i halsen.
Öm i leder och ont i rygg och nacke som tusan, stel.
Feber?
Nej, har aldrig aldrig.
Segt, ngt måste ju vara fel.

Tolka det om ni kan.

Nu skall jag fortsätta drömma om den där mannen
jag längtar så mkt efter, han som jag om ngr
timmar får krypa ihop intill alldeles nära och bara
njuta av att ha nära.
Jag har haft sån tur som råkat springa på hnm,
han är underbar rakt i igenom:)
Perfekt skulle jag nog kunna säga också:)
På alla sätt.
Glömma det jobbiga, lägga tankarna åt sidan ett tag
och vara glad över att gullen får vara hos sin
saknade pappa, ej tänka på att större delen av mitt
hjärta är slitet ur kroppen.

Blue

2008-10-21T09:04:00.001+02:00

Det finns ingenstans jag vill vara idag.
Inget jag vill göra.
Olustkänslan och ångesten kryper i min kropp,
konstant rynkad panna och en klump i magen.

Det är snabba växlingar.
Från måndagens totala lycka till denna grå tisdag
då lyckan och allt det fina känns långt borta.
Allt så svårt.

För livets bergodalbana är inget man kan rå över.
Man kan göra sina val men ej rå över andras känslor,
de sitter kanske inte i samma vagn i tåget.
I en annan kurva, i ett annat liv, en annan vardag
med andra förutsättningar, andra måsten och
prioriteringar, ett annat förflutet men dock med
samma mål.
Svårt att få allt att flyta alla dagar.

Min vardag är mkt, så är det.
JAG är van.
Ej lätt för andra att förstå.
Jag ser de små trevliga sakerna och värdesätter
dem högt.
Lever enkelt och njuter.
Tar en dag i taget av visdom över just denna
bergodalbanas svängningar som jag vet att jag
inte kan bestämma över.
Finner lyckan i det som är bra, det är när harmoni
saknas på alla plan som jag faller, som det tar ngn
dag att klättra upp.
När inget håller mig flytande.
När det är kaos på alla plan.
När inte ngt hörn ger ro att orka med det röriga.
Idag är en sådan dag.
Det finns ingenstans jag vill vara, inget som kan
lugna min rastlösa själ och ge mig ro.
Enbart tid.
Detta kommer också lösas.
Bara vänta och se hur.
Många inblandade och den enda jag kan styra över är
mig själv.

I mitt liv finns många fel.
Jag gör många misstag.
Har gjort och kommer att göra.
Varje dag.
En dag i taget, en lärdom rikare.
Arbetar med små steg eftersom det just är så mkt.
Tar mig framåt, ser förändringarna och glädjs.
Jag ser ju ändringarna varje dag, varje ljusglimt
tar mig framåt.

Det är svårt att styra över tiden.
Att ej kunna se in i framtiden.
Det enda man kan göra är sitt bästa.
Varje dag.
Njuta av det som är bra, arbeta med det som ej
fungerar.
Var dag tar oss närmare ett mål.

Men även enkelhet kan visst vara fel.
Alla har lov att känna olika, alla har rätt att ta
itu med både olycka och lycka på sitt sätt.
Mitt är ej rätt, mer än för just mig.
Kan man hålla en balans så funkar det för just dig.
Oavsett hur.
Att stå utanför och se på är ej alltid lätt, ej när
man ej förstår eller ser helheten, ej heller kan
känna den.

Jag älskar och SOM jag älskar!!
Jag längtar och kan knappt vänta!
Jag drömmer och fantiserar, ler och vill uppnå.
Ler över det fina och njuter av det.
Vill så mkt, har funnit så mkt och vill bara gå
vidare till nästa steg!

Men vet bara att var sak har sin tid.
Vårda din dag, se det positiva, det kommer ordna sig,
bara viljan är stark och man ser samma framtid.

Gårdagen tillbringade vi utomhus.
Solen värmde denna fina höstdag och vi pysslade och
pyntade med saker som behövdes göras.

Gjorde vissa bra saker och vissa dåliga...
Skulle såga ett litet hål i vedbodsdörren så
katterna kunde gå in och värma sig där på vintern,
men icke gick den att få av...
Bidde inte så bra.
Nu hänger den där och jag fixar det INTE själv:(

Lillgull fick äntligen starta sitt vädermaskins
bygge, det efterlängtade.
Med skivor och brädor som skulle kaseras från
mormoderns jobb fantiserade han, ritade och byggde.
Storebror fick gärna hjälpa till.
Lillebror vässade pennan och visade hur det skulle vara:)

Ikväll är sista kvällen med grynen på 1,5v.
Nästa vecka är min men pappan har tagit semester
då och visst får jag ha dem kvällstid men detta kommer
ge vissa följdproblem...

Jaja, en timme avverkad av dagen, önskar den susar
iväg snabbt.

Vad vi har hunnit med i helgen:)

2008-10-20T12:31:00.001+02:00

Alla helger borde vara i 3 hela dagar!:)

Idag är lillgull och jag hemma, flitiga som få
har vi redan hunnit med att köra en massa skräp
och trädgårdsavfall till tippen.
Duktiga jag backade med släpet själv, vilket inte
är det lättaste när det skall in mellan andra bilar
och man inte är jättesugen på att repa el rent av
meja ner dem men jag fixade det fint:)

I helgen har vi haft lilla Idaliten och Nena boendes
här hos oss i lilla röda huset:)
Hur mysigt som helst även om mormodern blev lite
bestört då hon upptäckte att hon blev av med sitt
rum och blev förpassad till soffan;)
Inte kunde hon hålla både Ida och Nena vakna med
sitt snarkande hela natten inte;)

Kärleken min och Ida bekantade sig lite också:)

Det blir såklart många många bilder när man har en
sån där liten godsak hos sig, varierande kvalitet på
dem men de hamnar här ändå:)
Jag är ingen mästerfotograf, bara stolt äver mina nära:)

Mormor och Nena var på shoppingrunda, är ju massor
av saker som det lilla livet behöver såklart:)
Trötta blev det och fick luncha på Mc.

På lördagen var vi bjudna på inflyttningsfest no2
hos goda vänner och det var tema 90 tal, lovely;)
Undviker bilder på mamman själv och lägger istället
ut dessa söta:)

Gullegrynen hade hemmamyskväll med mormor, Ida och
Nena och massvis med godis:)

Söndagen kom och lilla Ida hade nu blivit bästa
kompis med sina stora kusiner:)

Lillgullet som är så söt så söt tog sin mamma med
sig och åkte hem ganska tidigt.
Alldeles för tidigt.
Lite märkligt att tänka att fast hon är 5veckor så
väger hon fortfarande mindre än mina gull gjorde när
de föddes, lilltösen.

När de farit hem så susade vi vidare mot grannbyn
för middag och bus hos Lindan.
Trollungar;)
Eller apungar... med grytvantar på fötterna lekte
de apor och skrattnivån var hög;)

Söndagen avslutades hemma i Kärlekens soffa med
film, godis och mys:)

Där sussade vi och när morgonen kom styrde vi kosan
hemåt för att lämna stora hjärtat i skolan och fara
vidare för att uträtta våra pyssliga ärenden.

Nu är det dags att hämta stora hjärtat och sedan
bege sig ut i det soliga vädret för att åter ta
tag i trädgården innan vintern har oss i sitt grepp.
Lillgulls dagis är ju stängt idag så vi har en ledig
dag, pigga friska och oförskämt lyckliga:)

Lugn

2008-10-17T09:54:00.001+02:00

Den där lille sonen jag har...
Min lilla kanariefågel:)
Han är underbar!
När jag hämtar hnm efter jobb kommer han springande
i sin dykardräkt, glad och så lycklig över att jag
äntligen kommer.
Sprudlande berättar han om allt han tänkt på under
dagen under den lilla tur vi kör bort till storebrors
dagis och fortsätter gåendes med sin lilla han i min.
Han överraskar alla med sitt prat:)
Underbara onge:)

Han har så många klokheter och pratar så mkt om den
där vädermaskinen han ska bygga, samlar på sig fina
saker som skall byggas med.
Visar mig sina skatter och berättar, älskade:)

Stora hjärtat mitt har blivit så mkt lugnare.
Det glädjer mig enormt.
För just den där biten med att bråka med de man
älskar mest i helaste vidaste världen, inget krossar
ens hjärta så.
Så gosig och så fin, samma ljusa kille som han alltid
varit innan:)
Lugnet lägger sig.

Det är en mysig vecka, bortsett från huvudvärken som
faktiskt börjar ge med sig efter att jag suttit i sängen
och sovit inatt.
Ikväll kommer systran med sin lilla Ida och ska bo hos
oss över helgen,haha, undrar hur mkt sömn det kommer
bli där, men ack så mysigt;)

Hoppas att ni alla får en härlig helg söta ni,
det tänker jag ha!:)

Nja

2008-10-16T09:38:00.001+02:00

En av de saker som jag är mest rädd för är
huvudvärken.
Hur konstigt det än kan låta.
Men efter äventyret förra hösten, enda gånge i
mitt liv då jag funderat på allvar att kasta
in handduken, smärtan var vansinnig, så vill
jag verkligen inte hamna där igen.
Livrädd.
Har så mkt fint i mitt liv.
Blessed.

Men nu är jag där.
Lååångt ifrån där jag var då, men huvudvärken
släpper ej, fy så kasst jag mår.
Rädd rädd rädd.
Nacken är om som om det satt en kniv i den.
Mmmm, massage lite regelbundet, träning ovanpå det
hade nog hjälpt mkt men tid?
Suck.
Så där är jag.
Fast på jobb.
Vägrar lägga mig hemma och låta huvudvärken ta över.
Törs inte.
Kan inte.

Puss på er!

Sol i sinne, varför äta inne?:)

2008-10-15T11:55:00.001+02:00

Vi smet till skogs igår:)
Mitt på en ridstig hamnade vi när vi bestämde
oss för att pannkakor bäst ätes utomhus.
Soligt och fint, ej särskilt kallt och ingen som
helst anledning att sitta inne:)
Picnic kan man ju ha närsomhelst, varsomhelst:)

Dock blir det ju mörkt ganska så fort...
Men mysigt hade vi!:)

Hem gick vi inte förrens det var jättemörkt:)
Alltså, 1840:)

Väl hemma kom den huvudvärk som smugit sig på sedan
eftermiddagen ifatt mig i full kraft.
Ojoj, är hemma idag och har hunnit med ett besök på
vårdcentralen, inte bara för huvudvärken.
Mår ej riktigt bra och då får man ju ta tag i det.
Svullna lymfkörtlar på hals o under armar, galet trött
och många prover togs, bla borrelia, sköldkörtel och
sänkan så vi får se.
Rackarns, jag som hade så mkt på jobb.

Lugnet i stormen

2008-10-14T15:51:00.000+02:00

Jag har en tendens att bli en snigel när det
är stressigt.
Inte så att jag slöar till, ohnej, galet effektiv,
stress är mkt mkt trevligt (undantaget tidspassning
som inkluderar påklädning av barn och annat med dålig
planering just på hemmafronten, mat etc) sisådär
när man arbetar.
Jag styr upp och ordnar.
Just nu är det sjukt på jobb, men det har jag
redan arbetat undan i den mån jag kan och påbörjat
morgondagens arbete:)

Om 35 min susar jag hem för att möta lugnet i skogen
tillsammans med kottarna mina och ett gäng pannkakor:)
Ska bli sååå mysigt!!!

Mysigt var det även igår när jag fick hem mina gryn,
pysslades för fullt, ja alla 3 älsklingarna mina:)

Godmorgon

2008-10-14T08:31:00.000+02:00

08:31 på morgonen.
Hög tid för kaffe och en chokladbit:)

Önskar er en god dag mina vänner, här är galet
mkt att göra på jobb efter helgens lyckade invigning
av Klippans nya anläggning så vi MÅSTE ju ladda
ordentligt och börja dagen på allra bästa sätt:)

Frånvarande

2008-10-13T09:02:00.000+02:00

Oh, ja Myra det var visst ett tag sedan…
Det är ju det här med tiden, den bara susar iväg.
Ofta har jag ju lyckan att få tillbringa kvällarna
med kärleken min också och eftersom vi i så liten
utsträckning delar varandras vardag så sitter man
ju ej här när man kan gosa in sig i närheten av hnm:)
Det är ju liksom så härligt att bara andas samma luft,
se samma saker och kunna sträcka ut handen och röra
vid hnm och ja, han är en dröm fast verklig:)

Men visst händer det fortf saker utanför min rosa
bubbla.
Tråkigheterna och kaoset är fortfarande där,
bara lättare att inte ta åt sig och må för dåligt av.
Det är en del tvister, avstånd, bråk.
Ledsamma saker.
Anders ni vet…
Men jag behöver ej skriva så mkt om det här.
Känns som om jag är tömd på de sakerna och inte
riktigt har orken att älta.
För det tar visst aldrig slut.

Problemen finns överallt, ja överallt, men hanteras.
Allt tar sig nya nyanser och ingenting sopas under
mattan, det är mkt, ja tom mer än vanligt men som
sagt, det tas om hand, bearbetas.
Sant är också att det tar min energi, min ork.
Men batterierna laddas nu i den trygghet och glädje
jag får av mina käraste, mina underbara underbara
barn, kärleken, föräldrar och söta vänner, det
finns ändock en balans.

Den bombdrabbade klädkammaren som jag inte hunnit
med, den tog min söta lilla fantastiska mamma hand
om i helgen!!
Mms efter mms dundrade in med bilder allt som det
framskred:)
Såååå snäll!!
Visst är hon duktig!
Och visst blev det fint!:)

Själv har jag varvat arbete med total vila.
Jobbat extra, slappat och sett film.
Lördagen blev jättemysig med Arn och Sushi, nej inte
vilken sushi som helst, Pontus Sushi, ja från mannen
som är näst bäst på sushi i helaste vidaste världen:)
Var ju ett tag sedan man fick njuta av hans små
läckerbitar som är en fröjd både för ögat och gommen.
Som kärleken sa, det är skillnad på sushi och sushi.
Jupp, sannerligen.

Måndag idag, snuvigt och snörvligt, mås halvkasst men
det övervinns lätt av tanken på att jag idag äntligen
får hem mina så högt älskade, gullegrynen som varit
hos sin far över helgen skall jag idag få överösa
med pussar:)
Längtar!!!

Idag blir även lilla Ida 1 månad, tiden går snabbt;)

Hoppas er helg varit god ni fina och att veckan som
kommer också blir höstligt skön:)

Mina vackra söner!!:)

2008-10-09T10:38:00.001+02:00

Jag fann den!!!:)
Min vackra stora son:)
Underbara älskade!
Fantastiska fina!
Oliver, min stolthet:)
...ngr år emellan dessa bilderna, lika söt;)

Det kommer nog dyka upp lite blandat dåtid och nutid,
hittade så många bilder jag älskar när jag letade
efter ovanstående:)

Igår blev vi bjudna på varma mackor hos söta Tina.
Så gott:)
Lillgull var så glad, Adelia är ju hans lilla kompis
och de tycker verkligen om varandra:)
Storgull åt snabbt upp ett stort lass med smörgåsar
och fick sedan låna mobilen och roade sig lite:

Den där tiden…
Usch vad det är svårt att fånga den!
Dagarna virvlar förbi och jag säger inte att de saknar
innehållt, tvärtom, underbara, men saker hinns ej med.
Vänner jag vill träffa, saker jag måste göra, det finns
ej utrymme så som jag önskar.
Att dagarna dessutom blir kortare, mörkret kommer och
man boar in sig lite denna årstiden, gör mig inte
socialare.
Ger mig ej inspiration att sitta uppe halva natten och
sortera i min klädkammare som jag borde.
Ger mig bara en önskan att ligga i soffan med mina
älsklingar och mysa, alles.
Tröttheten gör sitt också ganska mkt, en sådan period
igen.

Men mörkret är inte bara negativt.
Denna årstiden är ej bara kall och grå.
Snart kommer julmusten!!:)
Och glöggen ni kära, tänk…
Levande ljus, nötter, russin och den värmande söta
goda drycken:)
Kvällar att sitta inomhus och prata och mysa.

Och så ngt som är ont för de som håller på traditioner,
GOTT för de som är beroende liksom jag – Semlorna kommer
tydligen numera INNAN Jul tom:)
Jag har då aldrig hållt på några traditioner, ej min
familj inte.
Vi njuter av det som är gott och trevligt, oavsett när:)

Om jag peppar mig själv?
Nej, har faktiskt inget behov.
Är lycklig!:)
Lugn.
Kottarna verkar också till stor del ha tagit lugnet
till sig,storgulls värsta trots är ngt som dyker upp
mer och mer sällan.
Lillgulls oro är ej lika påtaglig även om ej helt borta.
Det enda jag önskar är mer tid.
Men, jag hade ändå fyllt dem med trevligheter:)

Dagens lillhjärta:
Stylad inför dagens dagisfotografering;)
Tuffing!
(tröjan bakofram, men det är ju en bagatell;)
...vände den faktiskt ändå, dagisfoto juh)

Lite lillgull "nostalgi"

2008-10-08T11:47:00.001+02:00

Jag letar och letar på min blogg efter en bild på
Storgull, en bild där han sover och är såå vacker.
Men jag hittar den inte?
Märkligt är det.

Däremot hittar jag en del andra favoritbilder.
…och en hel del minnesvärda händelser;)
Särskilt sådana som min älskade lilla på hittiga son
har gjort och jag tänkte bara ge er ett smakprov av
en del av de saker jag redan ventilerat här.

Så, minns ni?:)

Hans frisering av vår Oliv, helt utan anledning
kapade han ena sidan.
Snyggt tyckte han.
Den återhämtade sig aldrig!

Man vet aldrig riktigt vart man skall leta efter
saker och ting.
Det kan råda delade meningar om vilja platser som
är självklara för en del saker.

Vällingsug.
Ibland har man bara otur...

Sötsmulorna;)
Piff o puff!

Och så en bild från igår morse när jag lämnade hnm
på dagis och han klätt sig självt.
Vissa dagar är så kalla så man behöver 2 mössor.
Så är det.

Idag är jag trött, galet trött.
Har ont i bröstet och vänstra armen och antar att
massage ej hade varit helt fel.
Kalajset igår var jättetrevligt!
Kärleken lyckades så bra även om jag suckade lite
över hans planering och framförhållning så fixade han
självklart allt galant och kvällen blev mkt mkt mysig.
Han en känsla av att kvinnor och män oftast ser ganska
så olika på planering och vad som behövs göras och
framförallt prioriteras;)

I eftermiddag väntas middag hos söta Tina och därefter
myskväll med gullen som åker till sin far imorgon och
tidig säng.
SOM jag skulle vilja ha semester på en varm ö nu!!!:)

Ja må han leva!!:)

2008-10-07T14:00:00.000+02:00

Idag blir min älskling 29 år!:)
Grattis mitt hjärta på din dag!!!

Bilderna som gör mig sjuk:)

2008-10-07T11:30:00.001+02:00

Lillasyster har idag skickat massvis med mms
till mig med IDA bilder:)
Hon är såååååå söt!!!:)
Man vill bara åka dit och pussa på det där
lilla pyret!!:)
Fy så mysigt:)

MR svar

2008-10-07T10:45:00.001+02:00

Dr har ringt.
Storgulls hjärna är fullt normal:)
De sa inget om de kunde se att han är ett geni
och totalt fantastisk men det måste ha synts
på plåtarna, det är jag säker på:)
Alltså, ingen tumör, och alldeles alldeles underbar:)

Hunnebostrand

2008-10-06T20:33:00.000+02:00

Egentligen tror jag ej jag behöver skriva ngt till
bilderna, de talar för sig själv.
Speglar lugnet och stillheten, de härliga små
äventyr vi hittat på och hur himla mysigt vi haft.

Krabbfiske:

Utforskning av Hunnebostrand:

Bergsbestigning:

Vattenpölslycka:

En sååååå härlig helg med mina älsklingar:)
Så nöjd.
Så utvilad själsligt.
Lycklig:)

Tillbaka

2008-10-06T08:56:00.000+02:00

En sån helg vi har haft:)
Lugn, skön, fantastisk:)
Bara alldeles alldeles underbar!
Alla batterier laddade, fått den lugn och ro
som behövdes, den tid med kottar och kärlek som
jag längtat efter.

En helg av stillhet, lagom mkt äventyr och bara
totalt utan måsten, jag mår så bra!:)

Fotat med storkameran i helgen och vi var hemma
sent så de bilderna hoppas jag få upp i helgen så
här kommer lite som hjärtat fotat med sin mobil:

Mycket klättrande har det blivit i helgen, kottarna
älskade det och är lika nöjda det med våra dagar:)

Myslördag:
Storgull i kärlekens solglasögon;)

Utsikten var fantastisk!
Kikarna användes flitigt av kottarna den tid vi ej
var på äventyr:)

Ja mina vänner, en lycklig kottemor har ni här:)
Hoppas er helg har varit lika härlig!:)

...en kort uppdatering, hoppas få tid att lägga upp
ngr av de fina bilder jag tagit ikväll.

En resa

2008-10-03T10:12:00.000+02:00

Kärleken jag och gullegrynen reser till
Hunnebostrand i eftermiddag, stannar borta
över helgen.
Enbart mys och kvalitetstid, spel, god mat
och allt lugn i världen:)

Kottarna ser fram emot det jättemkt och jag bad
dem att själv packa med det viktigaste i leksaksväg.
Det gjorde de.
...notera hantlarna.

Önskar er en finfin helg mina rara!:)
Många kramar till er!