söndag, augusti 27, 2006

Mörkrädd och mkt mkt pinsamt;)

Igår var vi hemma hos Linda o Håkan o åt kräftor.
Jättemysigt o himla gott:)
Efter en stund blir jag dock jättetrött och fötter,
händer o tungan liksom svullnar och pirrar...
Lillgull har flera ggr sagt till att han vill åka hem
nu,han är ej som andra,han säger till både när han vill
sova och åka hem från vännerna,storgull däremot vill
aldrig åka hem el sova.
Så vi beger oss hemåt trots alldeles för tidig timme.
Jag kan knappt få på mig skorna så svullen är jag...

Väl hemma dyker grannpojken upp och ber om skjuts.
Sambon kör iväg hnm och jag gör mina väldigt trötta
och väldigt väldigt gnälliga pojkar o mig själv
iordning för natten.
Storgull vill alltid sova hos oss.
Den mer självständiga lillsonen vill däremot nattas i
sin egen säng,sagoläsning,sjunga vår sång och somna där.
Bok plockas fram,skivan sätts på o kottarna och jag kryper
ner i sängen,en älskling på var arm:)

Plötsligt dör allt,musiken tystnar,huset är helt svart.
Storgull är tokmörkrädd och jag likaså.
Men jag får ju ej visa det.
Upp med sönerna,käck i rösten,ej visa att jag vill få dem
med mig ner för att ingen ska kunna mörda dem medans jag
är nere och kallar på hjälp.
(Jag har sett alldeles för många amerikanska filmer)
För en gångs skull har jag ej mobilen med,den har jag alltid
i bakficken eller iaf nära till hans när sambon är iväg men
eftersom han är hemma och semster så ligger den nere i handväskan
då det vanligtvis mest är han som smsar mig.

Får tag i ngt metallverktyg på skrivbordet och slår med den
framför mig när jag går i spetsen,barnen bakom,ner för trappen
för att få tag i telefon och komma ut ur huset.
Känner ngt mjuk,bankar skiten ur det,likabra!

Öppnar ytterdörren,ut med barnen och jag in igen för att hämta
handväskan med mobilen.
Ut till första grannen,(både barnen och jag i pyjamas)ingen hemma!
Banka på hos nästa granne,kl är strax efter 22.
Förklarar dilemmat,att strömmen gått i hela huset och jag ej vet
hur man gör och Anders ej är hemma,mannen i huset tar sin stora
ficklampa och följer med oss.

Går ej att slå på strömmen.
Ytterbelysningen som brukar krångla har tydligen blivit påslagen
så jag får slå av den för att få igång strömmen igen.
Men han får igång det och så tänds hela huset samtidigt som
sambon susar in på uppfarten och skrattande hittar sin livrädda
familj och snälla granne i hallen.


Hjärtat bultar galet snabbt,vilken adrenalinkick!!!
Usch!
Det mjuka jag bankade på på väg ner i trappen visar sig vara
sambons huvtröja som han hängt på trappräcket...
Ja den vågar nog inte skrämmas igen iaf,mutter...


Går upp och nattar kottarna på nytt,sambon stannar nere framför
datorn och chattar och surfar pool.
Inte törs jag gå ner och gå på toa så jag själv kan sova sen inte.
Jag lämnade ju dörren öppen när vi sprang ut...
Går jag ner kan ju ngn göra illa mina barn!
Jag har minsann sett på de amerikanska filmerna att ngn kan ligga
under sängen lääänge för att sen när denne får tillfälle sticka
upp en kniv genom madrassen och döda den som ligger där!

Så sambon får komma upp och hålla mig sällskap i mitt vaktande
tills jag får mod att gå ner och gå på toa så jag kan sova.
Smyger ner,när jag tyst går förbi hallgarderoben så är det
plötsligt ett himla surrande och burrande där inne och jag
får nästan hjärtslag igen!!!
Kastar mig ut i köket,över alla ikeakartonger med garderober
som ockuperar hallen.
Samlar mod,går ut och kollar garderoben.
Sambon är ju uppe och vaktar barnen och han är ju ganska så
stor så han kan nog försvara dem och jag kan ju inte heller
göra mig hur löjlig som helst inför hnm.
Hmm,det var mobilen.
Söta Linda hade skickat sms och hoppas att jag mår bättre nu
och sussar sött.
Hrmpff,inte det minsta trött!
Hahahaaa
Inte efter dessa 2 incidenter,huh!


Ojojoj att man skall vara så mörkrädd!
Det är faktiskt jobbigt!
Pinsamt.
Men jag klarar mig ju själv,sambon är ju borta 4/7 dgr per vecka
och nu imorrn beger han sig dessutom till Norge och kommer arbeta
9dgar,hemma 5 och så kommer det vara nu ngr månader.
Så jag fixar det ju,men visst... Jag kollar under sängen innan
jag lägger mig;)
Kikar flera ggr så kottarna sover,lever och ingen gömt sig under
deras säng...
Jag är en kyckling,jag vet;)


Jag somnade till slut iaf.
Men självklart sku detta förfölja mig i drömmarna.
Så sen 6tiden är jag uppe för jag drömt att jag blivit
förföljd,att ngn gömde sig här och tog bland annat en filmkamera
när jag gjorde ngt reportage så låg denne mannen under en bil i
det rummet jag var i hela tiden,tyst,när jag gick ut så tog han
kameran.
Man minns ju aldrig hela drömmen,bara fragment.
Det hade skett massa andra saker i drömmen så detta var visst
droppen.
Jag visste att min syster stod i detta hus vi var i,som ägdes av
mannen,och diskade så jag rusade in.
Ropade till hnm att få en förklaring samtidigt som jag bad min
mor att diskret ringa polisen och min syster rigga filmkameran
och i smyg filma ifall han sku attackera mig och jag var tvungen
att sticka kniven jag hade i handen i hnm och ville att de
sku se varför jag isåfall blev tvungen att mörda mannen.
Jag var så ilsk!!
Fick hnm psykologiskt att inse att han inte ville detta utan fick
hnm att erkänna allt han gjort.
Jag ångade av ilska och sen när jag vaknat så kunde jag ju ej
somna om,så mkt känslor...


Hahhahaa
Man borde nog gå i terapi!;)
Eller iaf sluta se farliga filmer!

Men om ngt skulle ske,så hoppas jag verkligen att jag reagerar så
som jag gjorde i drömmen,full av ilska och skyddade mina kära,ej
så himla rädd som jag var i verkligeten kvällen innan då
strömmen gick här hemma...


Sambon tajmar ej sittt Norgejobb så bra.
Huh så rädd jag kommer vara!
Hade detta varit en film så hade ngn psykopat hittat min sida på
internet och gjort mina mardrömmar sanna.
Men nu är denna sidan min terapi,skriver här för att jag själv
inser hur löjligt jag betedde mig,hehe.
Och skulle ngn mot förmodan komma hit...
Ja då kan ni ge er på att jag barrikaderat mig med tillhyggen
överallt så ni kommer bli lika mosade som trappräcket blev;)

4 Comments:

At söndag, augusti 27, 2006 9:37:00 fm, Anonymous Anonym said...

Hej gumsan!
Skönt att du mår mkt bättre idag iallafall!
F.låt att jag skrämde dig inatt, ville bara höra hur du mådde :)
Nu är det väckning av Livisen o sen susar vi o hämtar er!

KRAMEN!

 
At söndag, augusti 27, 2006 4:35:00 em, Anonymous Anonym said...

Jag förstår precis hur du känner dig.Jag är väldigt mörkrädd själv.
På den tiden när jag bodde i Utrike vågade jag inte gå ut på balkongen när jag var ensam.De el dom kunde ju klättra upp till mig.
Men hur många står ute i obygden en kall regnig kväll o väntar på att jag ska gå ut på balkongen bara för att få försöka ta sig upp o skrämma mig. Nej inte så många skulle jag tro.
Det är inte lätt att intala sig det då i alla fall.
du gjorde helt rätt ja skulle åxå mosat tröjan.
Kramar

 
At måndag, augusti 28, 2006 10:25:00 em, Anonymous Anonym said...

Hej Vännen. Jag är oxå väldigt mörkrädd, så jag förstår dej. ;) Massa kramar

 
At tisdag, augusti 29, 2006 7:37:00 em, Anonymous Anonym said...

Gullet mitt!
Du ville/vågade ju aldrig se ngr farliga filmer när du var yngre, hur i jösse namn har du fått sån fantasi när d gäller mord o blod? D måste bero på nyhetsprogrammen inte på alla amerikanska filmer, men usch så rädd du fick vara alldeles i onödan men d va tur att grannen kom till hjälp.
Pusselikramar

 

Skicka en kommentar

<< Home