Ångest

Gullen är levererade på dagis/dagmamma.
Ingen av dem ville gå,de vet att jag är borta
ifrån dem 2 dygn nu,klamrade sig fast som små iglar,
kramades hårt,länge...

Bilderna av dem när jag lämnade dem kommer jag tänka
på nu i dagar tills jag får pussa på dem igen.
Ollie som kommer tillbaks 3ggr för o kramas och pussas
och säga att han älskar mig medans jag pratar med
hans dagmamma,sen rusar han iväg och leker scooter med
kuddarna i stora lekhallen med kompisen Gustav.
Jag stänger dörren,tar lillgull i handen och går ut...

Lillgull är hemma med mig en stund till och myser.
Storgull skall ju vara på Hänkelstorps dagis med alla
dagmammor och alla barn idag så det vill han ju ej missa
så han levererades redan kl 9.
Lillgull kan vänta till 11 iaf,de vill ej att han kommer
för sent heller så han dyker upp när de andra går hem.
-"Du geusa soffan med mig?"
Säger han när vi kommer hem på sin underbara skånska.

Jag dränker hnm i pussar och när jag slutar säger han:
-"Igen"
Och vänder snällt andra kinden till.
Det blir många "igen":)
När jag lämnar hnm och står och pratar med hans fröken
en stund så står han bredvid och kramar mitt ben.
Står nära,tyst.
Han tar små utflykter och kikar lite,pratar med sina
kompisar men kommer snabbt tillbaks igen för lite kram.
När det är dags att gå så lämnar jag hans kläder inne
och säger åt hnm att gå ut och leka,han försvinner och
jag hittar hnm cyklandes ute.
Han repeterar frökens ord:
-"Alla cyklar in i förrådet" och ler lite pillemariskt.
Han cyklar sen sakta in,sin stora gråa munkjacka har
han fällt upp luvan på,det sista av hnm,mitt lillgos.


Åh jag önskar att jag slapp jobba de här nattpassen.
Kottarna är såpass stora nu så de behöver sitt dagis
och sina vänner med.
Ok,lillgull är fullt tillfreds med att gå här hemma och
geusa med oss,pyssla och göra hyss men han har ju kul
på sin "Järilen".

Har ringt och jagat AMS hela morgonen för att kolla upp
vad de har för utbildningar,börjar nog bli dags.


Det händer så mkt skit i världen och man vet inte hur
länge man själv kommer vara förskonad.
För varför skulle jag ha mer tur än andra?
Olyckor händer ju när man minst anar dem.
Ja jag är en hönsmamma,men jag tycker ju bara så mkt
om mina små troll....