Den svarta tisdagen

...njaa,eller bruna då....

Den började så här:
Vaknar stelt med en kotte på vardera armen,
Nelson över halsen.
Storgull hade kvällen innan frågat om pappa skulle
åka till jobb imorgon,han brukar ju ej va hemma så mkt.
Vi försäkrade hnm om att det var lääänge tills pappan
sku åka,han börjar ju ej jobba förrens den 8/1.
Men då vi ändå slog upp våra blå så var ej pappan där!!

Mindes att han på natten kört för att hämta grannpojkarna
men hade inget minne av att han kommit hem...
Så medans lillsonen fortfarande sussade fick jag och
storsonen kasta oss upp ur sängen,med hunden på armen och
hjärtat i halsgropen sprang vi här och letade!
Jag hade målat upp hela scenariot med minnen från förra
måndagen då jag själv ju åkte i diket...
Nu har det gått totalt åt skogen!!!

Men icke.
Vi fann hnm.
Hemma.
Puh!
I kottarnas våningssäng.
Hans snörvel från gårdagen hade som vanligt gått över till
en envis hosta och han hade feber och var sååå sjuk!
Stackarn:(
Där låg han sen nerbäddad och alla utlovade planer på att
åka till Nova och shoppa loss på rean grusades starkt.
Min shoppingovillige man hade i julklapp lovat mig en dag
med massa shopping bara åt mig då jag behöver lite arbetskläder.
Stuprörsjeans och randiga tröjor och stora stickade koftor
är ju inget som direkt funkar på jobb men nästan det enda
som hänger i min garderob;)
Men inte kunde jag jaga ut mannen när han var sååå sjuk.

Så jag satt här och surade.
Pysslade om hnm där han låg och mådde dåligt i sängen.
Sen gav jag upp.
Mannen hade på eftermiddagen piggnat till och att bara
gå här och vara rastlös och inte ens kunna spela de spel
som kottarna och jag försökt oss på för att det saknades
batterier var för trist.
Så jag smet hemifrån:)
For in på rean,inget måste men där gled jag omkring och
hittade massssssssssor!!:)
Så är det juh,behöver man inget sådär specifikt så hittar
man ju mängder,är man på jakt så-nada.

Men sen skulle jag hem...
Ojojoj.
Fortsättningen som följer är inget för min mor eller
övriga känsliga personer.
Stark äckelvarning.
Ja bland det äckligaste som hänt här faktiskt.
Jag ringer mannen på hemväg för att kolla så allt är ok
med dem och höra om jag skall handla med lite mat.
Han suckar och säger att här hemma är ej så bra...
Men jag får se när jag kommer hem.
Väl hemma möts jag av detta:


Stoppet i toaletten på ovanvåningen visade sig rinna
rakt ut i min tvättstuga.
Uuuuurk!!
Fy fy fy!
Så mannen fick bryta upp taket där nere för på ovanvåningen
hade vi ju nyss lagt nytt klinkersgolv...
Det visade sig finnas ett helt onödigt rör som för evigheter
sedan lagats bristfällit och orsakat mögel där i taket
och nu vid stoppet en mysig ström av äckligt vatten rakt
ner över allt där nere...
Huh!
Usch det var så äckligt....

(Ja och vad använder han att stå på?!! Jodå,mina nymålade
och nystoppade stolar!!!)


Så där blir han fast i några dagar.
Jag åkte till jobbet på onsdagen,glad över att slippa den inte
så hallonlika stanken hemma.
När jag kom hem var mardrömmen över.
Allt är tvättat,skurat,spritat och ordentligt sanerat av den
duktige sambon min och hemmet luktar nu åter gott av
rengöringsmedel:)
Han är så händig så mannen min!!

*Vad lilltroll INTE hunnit med i hyssväg under den tiden
är bagateller,ojoj...
Men för att nämna en av sakerna så är mina tofflor dränkta
i vatten,lär ta år att torka.

*Alla mina hårrullar som jag sku ha den dagen jag orkade göra
mig riktigt snygg är inmosade i vita lurvmattan och där lär
de sitta.


*När de röjde ut ur tvättstugan då jag var på shoppingäventyr
så lyckades en burk med blå fingerfärg trilla ner på golvet...
Den hade sen lilltroll och Nelson väldigt skoj med.
Kyl,golv,kläder,leksaker...
Mmmm få är sakerna som ej var blåa.



*Nelson har rivit halva granen.
Det är FÖR frestande för en liten hund att ha massa oemotståndeliga
"bollar" hängades rakt framför ögonen så han knycker dem.
Biter sönder fästena så de studsar bättre sen far han som
en iller här över golvet med dem...
Så nu vill jag bara ha ut eländet!
Granen då.
(Nelson med en av sina troféer)


Den skitiga crossen står fortfarande mitt i vardagsrummet så
storgull kan beskåda den och drömma lyckligt.


Lillgull dansar glatt i sin rosa princessklänning som han fick
av moster Nena i Julklapp;)
Jag ser ju hellre att han gillar klänningar än vapen,
helt klart.



Igår var vi hos Linda och co,där byttes det julklappar och
åt Tacos på pappans begäran.
Tidigare hade papporna och storsönerna åkt skridskor:)
Cappe fick detta spelet av Ollie:
Succé;)



Själv har man nu hunnit bli dundersjuk,feber och snuva
och en envis skallebang men en dag kvar att jobba,sen
en halv dag att kurera sig på innan kalajs och nyårs
fixandet stundar!

Sist men inte minst:
Kolla minigullet öron!!!!
Är det inte fantastiskt?!!!
De STÅR!!!!:)
Jag är så stolt så!