Det allra viktigaste

Respekt.
Få ord är väl så viktiga.
Älska ligger i lä...
Man kan älska och göra illa, man kan älska
passionerat utan att det är ömsesidigt.
Älska är ej så viktigt som just respekt.

Om alla hade respekterat varandra hade världen
blivit betydligt trevligare.
Om även jorden och dess resurser visades respekt
kanske vår planet ej var så nära att gå under som
denna visar tydliga tecken på att vilja göra.

Respekt är det viktigaste du kan visa en annan människa.
Och alla förtjänar det.
TILLS de korsar den linjen då de ej visa andra respekt
utan förnedrar dem på ngt sätt...

Jag önskar folk kunde praktisera det mer i vardagen.
Jag är ju som bekant livrädd för att sätta mina söner
i skolan som den ser ut idag.
Jag är så pass gammal att på min skoltid visades lärarna
fortfarande en viss respekt,dock var vi nog på gränsen.
Nu är skolan bara skrämmande.
Barn går ut skolan utan betyg och lärarna har inga
rättigheter,vilket jag anser att de borde ha.
Men ändå... det är ej skolan som skall uppfostra barnen,
det är föräldrarna och det är där det brister.

HUR gjorde man förr?!
Jag ser barn som skriker åt sina föräldrar i tidig ålder
och bär sig fruktansvärt åt,så även mina ibland.
Vad skall man göra?!
När förstår de vikten av respekt?
Deras utveckling kräver ju ett visst tänjande av gränser
och det bästa sättet att visa dem vart de går är att
göra det bestämt anser jag.
Nej,inte banka in det,huh,eller på ngt annat sätt kränka
dem för då visar ju ej jag barnen ngn respekt och hur
skall de då lära sig den,utan att tydligt klargöra att
vissa saker ej är acceptabla och får konsekvenser.
På så sätt slipper man ju tjat om en sak som redan
har tagits upp för diskussion,tjat är ömsesidig orespekt;)

Jag måste ändå ge mina föräldrar beröm,jag tycker själv
att jag har en ganska god människosyn och det är ju
deras förtjänst!
Om man ser på slutresultatet,den jag är idag så anser
jag ej att jag är så fruktansvärt förtappad.
Moraliskt kanske jag ej är den bäste;)
En ängel med svarta vingar har jag blivit kallad.
Men man lever bara en gång!
...ja där går mors min och mina åsikter isär.
Jag vill ej ha slösat bort ett liv utan att leva!
Händelser sker,man har då valet att ta vara på dem
eller låta ngt underbart gå en ur händerna.
Men även där skall man tänka efter,ta konsekvenserna
och visa folk respekt.

Jag tar hårt på det ordet i mitt arbete.
Jag arbetar ju inom ett serviceyrke.
Där gör det mig ledsen att se folk som totalt skiter
i att visa andra respekt.
...visst kan man tumma lite på regler och förhållningar
även där men man är där för att utföra ett jobb och
det får man ju lön för,att strunta i det är att inte
visa varesig kunder eller chefer respekt.
Då är man på fel plats.

Jag har underbara människor omkring mig.
Jag är för det evigt tacksam!
Jag är lyckosam!
Jag har föräldrar som jag aldrig ngnsin har behövt
tvivla på att de älskar mig.
*Min trygga far,han finns där han alltid funnit och
hans gränser har varit tydliga,han är god!
Påminner så mkt om sin egen mor,de har alltid nära
till skratt och en härlig humor.
*Min mor,mindre lyckosam,stark och den som lärt mig
mest om att vara öppensinnad och om hur man klarar
sig i livet.
Hon uppfostrar mig fortfarande,det behövs;)
Jag vill liksom min stora son lära mig ngt nytt var
dag,det ger mitt liv stor glädje.
De finns där,älskar mig,står ut med mig,läxar upp mig
vid behov och är mina vänner!:)

*Lillasyster och storebror har jag också.
En lillasyster,den allra godaste i världen!
Hennes vingar är alltigenom vita nu för tiden,hennes
godhet också.
Moraliskt mkt godare och absolut mkt snällare än mig
men med ett annorlunda tankesätt om mkt än vad jag
har vilket leder till diskussioner vi gärna undviker
då vi vet om skiljaktigheterna men respekterar varandra.
Storebrodern han är vad en storebror skall vara.
Ngn att se upp till,som övar karatesparkar på en som
liten för att det är coolt och som sen tar en med
på de första festerna;)
Nu ngn man kan prata med i timmar om allt.

*Min egen lilla nyskapade familj är jag otroligt stolt
över,ord finns ej till för att beskriva hur lycklig
jag är äver att de trillat ner här hos mig!:)

*Mina vänner,väldigt olika,väldigt underbara!
Man delar mkt eller lite,en finns som vet allt;)
Man har olika intressen och har upplevt olika saker
ihop,ens liv vävs samman och jag är så glad att
de finns där alltid,vänner är som chokladbitar,
(vilket ej är en hemlighet att jag är omåttligt
förtjust i och barnsligt beroende av)och var gång
man öppnar papperet kring en ny bit,upptäcker den
så blir man så glatt överraskad!:)

De är ens närmaste man bör respektera mest.
De står ju faktiskt ut med en!
Och i mitt fall vill det ej säga lite;)


Jag har fortfarande inte landat här hemma riktigt än,
har fortfarande huvudet fullt av små roliga tankar
från min trevliga arbetsdag.
Nu skall jag och kottarna strax gå ner och göra
pannkakstårta,ej det mest näringsrika men ibland får
vi ju fira till det lite;)
Och lilla mamman är på så bra humör!


Coldplay - What If?