Orättvist:(

Nu tycker jag minsann att det är lite orättvist.
Surt iaf.
Jag är ju så barnsligt förtjust i snö och både
kottarna och jag såg ju såååååå mkt fram emot att
gå ut och åka i pulkabacken idag efter jobb!

Då skulle det ju kommit lite mer snö och även om
det är mörkt så lyser ju snön upp...

Jomenvisst.
Sen kom inte mamman hem från jobb förrens 20!!!
Jag blev en 25 min sen från jobb ungefär,mor min
var där och hämtade sin nya bil och så hörde jag
att det var totalstopp på motorvägen så jag skyndade
ej,tänkte i min ljusrosa värld att det kanske snart
lättade så det vore trevligare att stanna på jobb
och prata med mor min än att sitta och uggla i en
bil i evigheter...


Då hade jag inte en TANKE på att hemresan som
vanligtvis tar 25minuter skulle ta 2,5-3 timmar!!!
Ouff!
Jag är helt mör i benet jag hållt på kopplingen så
länge,och ont i ryggen av att sitta där och spänna
sig och trycka allt vad man kunde i så många timmar,
för inte gick resan snabbt,det var bara de sista km
som jag kunde ligga i 40-50 på motorvägen i övrigt var
det att krypa i 1an när väl bilarna ville rulla...
Och självklart har mamman här högklackade stövlar med
tunn sula,jag går från dörren till bilen i de skorna,
inga problem alls:(
Imorrn åker Puma pjucksen in i bilen ifall att,det där
var icke att rekommendera!

För att roa mig har jag ju suttit och pratat en hel
del i telefon i bilen för inte ens jag borde ju kunna
krocka när bilen inte ens kör i 10 km/timmen så mobilen
har minnsan gått varm.
Pratade med LindaSnäckan som vräckte ur sig ngt om "hur
de där jäkla idioterna inte kan hålla sig på vägarna
utan far i diket så fort det blir lite snö!"
Där fick jag hosta lite diskret för att påminna henne
om vem det var hon pratade med...

Så nu får jag inte tycka om snö längre!!
Är det dags för mig att bli vuxen kanske?!
Skulle inte tro så.
Men tråkigt är det att jag måste få en himskans massa
problem så fort det kommer lite härlig snö från himlen,
jag som längtat så dant:(
Surt surt surt!!!


Men innan jag for iväg till jobb så hade jag och min
älskade lillson en underbart mysig morgon:)
Det är så härligt att få rå om dem en i taget ibland.
Storgull blev ju lämnad på dagis redan kl 9 då han ej
ville missa gympan som dagmammorna har där då,då samlas
alla dagbarnen och dagmammor och har fullt ös:)
Men lillhjärtat och jag var hemma och mös.
Gick här och tog det så lugnt och kelade och han var
på sitt allra soligaste goaste humör!:)


Nu skall jag faktiskt ta och krypa ner mellan de där
underbara små pyjamastrollen jag har bäddat ner i min
säng för att få "umgås" lite med dem idag iaf.
Kroppen värker,har även en snuva på gång känner jag,
lite halsont och snörvel som jag inte alls har ngn lust
att ge en chans att bryta ut ordentligt.
Så rejält med sömn och vätska för sånt trams har jag
varken tid eller lust med.

Jag är svärmor evigt tacksam för att hon ringde mig
och erbjöd sig att hämta kottarna idag så att de kunde
vara där,för till 20har då dagiset inte öppet.
Så dem har det ej gått ngn nöd på,de har ätit smörgåsar
och spelat spel och haft så trevligt då,mamman själv
slängde ju i sig en tallrik fil vid 10 imorse det var
alles som gick ner innan jag kunde ta mig lite mat här
hemma vid 21.
Men allra syndast har det varit om LillNelson.
Kan tro att det kliade i keltarmen på hnm!
Ensam från 11-20,huh!!
Stackars stackars lilla plutten!!!:(
Väl hemma låg vi alla 4 länge och gosade efter att
Nelsons mage blivit fylld av hemmagjorda köttbullar
jag plockat fram och värmt och mosat,lyckliga över
att äntligen vara hemma,tillsammans allihop!