onsdag, februari 21, 2007

1 centimeters snökaos

Tyst tassade jag omkring i det mörka huset igår.
De enda ljuden som hördes var från pappans mässande
röst då han läste saga för kottarna och Nelsons
snarkande där han låg i fotänden hos sina älskade
pojkar och mös när de läste saga.

Jag pratade lågmält i telefon med min mor och berättade
hur sjuklingen hade det och hur allting var allmänt.

Men med ett brak som bryter både lugn tystnad och
några naglar halkar jag på pappans förbenade
arbetskläder som han lagt i trappen och slår i min
högra hand ngt så enormt så alla naglar viker sig
uppåt och det blöder under:(
Smidigt.
Tur att det iaf var på nedersta delen av trappan
så jag ej behöver bryta ngt mer genom att dunsa
ner för resterande trappsteg också.
Snart 30 o trilla i trappan...
Helnykter.
Jag har ingen ursäkt:(
När jag väl pallrat mig fnissande i säng här uppe
så känner jag att jag nog slagit i både det ena och
det andra,klumpa!

Den nya dagen bjuder på ett dilemma.
Lillgull är betydligt piggare,men kanske hade mått
bra av en extra dag hemma...
Och sen ringde ju min käre svärfar redan vid 07:30
och meddelade att just JAG inte borde vara på vägarna
idag,hrmpff.
Svärmor hade kört till jobb men åker hem till lunch
ovädret tydligen skall trappas upp och var riktig
otäckt att köra i redan då hon åkte till jobb.
Och då är kanske inte jag den bästa att vara ute på
vägarna anser de visa.
De erfarenheter jag har av lite snö i Skåne och vara
ute på vägarna har ju gett mig en rejält kvaddad bil
och lååång erfarenhet av att sitta i köer.
Så vi får se hur dagen utvecklar sig...

Ngt som inte är så käckt är att pappan som sagt är
i Danmark och jobbar denna veckan och skall så vara
ett tag, jag är tveksam att de kommer hem ikväll.
De brukar vara rätt så snabba med att stänga bron
vid sånna här väder och man vill ju ej han skall
blåsa i havet.
Här borrar Mappe med den stora borren,fotot taget igår.


Så här sitter vi med knappt en centimeter snö på marken,
snökaos kallas det här nere i Skånelandet och vi är
totalt inlåsta och att bege sig ut på vägarna är bara
dumheter?!
Hur långt måste detta bankas in i min Småländska/Norrländska
hjärna innan jag fattar att det inte bara är fånerier
som jag totalt anser att det låter som?!
Hrmpff.
Borde jag ej förstått när jag själv for av vägen?
Eller när jag blev sittande 3 timmar i kö och inte kunde
hämta barnen själv på dagis innan stängningsdax?!


Ja vi får se.
Dagen har 2 alternativ,antingen kanar jag iväg till
jobb eller så får vi kana med pulkan bakom huset vårt.
Ett dilemma är det iaf då jag känner att jag borde vara
på jobb också,men det ter sig ganska så olösligt.
Skulle det bli så att jag väl kom till jobb utan att
fara utanför vägen igen och det eventuellt skulle bli
köer på vägen så kommer ju både mamman och pappan från
samma håll ikväll och således skulle ingen kunna hämta
våra små gull.
Det enda jag är riktigt glad över idag är att jag ej
fått hem min nya bil ännu,vore synd att kvadda den också!;)


Semlor åt vi iaf igår!:)
Underbart underbart gott!
Och usch så mätt jag blev!!:)

3 Comments:

At onsdag, februari 21, 2007 10:04:00 fm, Blogger Kim da Costa said...

Det kan ju vara åldern som får dig att falla :) Fast på det andra sättet alltså. Haha.
Rolig semmelbild. Nelson ser sugen ut.

 
At onsdag, februari 21, 2007 10:42:00 fm, Anonymous Anonym said...

Klart man kan köra trots snön, även du, en tur i diket ska väl inte stoppa någon, det kan hända den bäste. Hände ju t o m min pappa för nåt år sen trots att han kör många tusen mil om året.
Fast jag förstår om du är orolig.
Åk pulka du istället, jobbet lär inte gå nånstans...

Kärlek!

 
At onsdag, februari 21, 2007 1:32:00 em, Anonymous Anonym said...

Hihi, den semla-bilden känner jag minsann igen. ;)

 

Skicka en kommentar

<< Home