lördag, februari 17, 2007

Mycket fikande

I torsdags när vi åkte hem såg vi en stor best ligga
utanför ett hus och gotta sig.
Grannen bakom oss har en rymningsbenägen New Foundland
som är hur snäll som helst men gärna på dagarna tar
en liten promenix från sin stora trädgård med hundgård.
Och en del som möter denna stora snälla nallebjörn
kanske inte vid första tanken tror att han är så
jättesnäll utan snarare att han vill ha dem som snacks.
Men på gatan är ju farligt att ligga!
Så jag fick studsa över staketet,alldeles för tighta
jeans och högklackat såklart fick man springa och jaga
vovve med men han blev inplockad och gav upp ett högt
och surt ylande när han var inne i sin trädgård igen.
Men haha,jag vann!:)


Vi var lite ute i trädgården också,det var ju ganska
fint väder,skapligt varmt och torrt men lilltroll han
hittar ju lerpölarna där ingen annan gör det;)
(Notera storgull i bakgrunden i sin nya hjälm han fick
av farmor och farfar på alla hjärtans dag och som jag
är förvånad över att han tar av sig när han skall sova;)



Strax efter vi kommit in kom Adelia och Tina susandes
för lite fika,ehrm,ej så lite,Tina och jag lyckades
trycka i oss ett helt nybakat franskbröd!;)
Men det är ju sååå gott med massa olika pålägg och har
man trevligt sitter man ju gärna länge och fikar;)
Fröna hade dock inte lika mkt ro i kroppen så de kunde
sitta stilla lika länge utan självklart skall de öva
wrestling på det låga vita bordet,tjusigt grepp med
fingrarna i lillebrors öron;)


Men söttrollen är så goa,sen skulle de rita alla 3 på
den där underbara uppfinningen-ritmattan som det ej kan
bli spår av pennor på väggar och sånt av;)


Sebbe sluring kom in en sväng och spelade Xbox med trollen.
...jodå,hjälmen skall vara på när man spelar fotbollsspel!


Pappan kom hem på kvällen och Fredde dök också upp
så de blev kvar på lite toast kväll,ej den mest spännande
matupplevelsen men det var vad pojkarna mina hade önskat
som mat och det är skönt att slippa laga maten ibland:)

På fredagen susade mamman till jobb för att börja kl 7 som
sig bör och storgull ville ej missa grönsakssamlingarna som
alla dagmammorna har 2 timmar på fredagarna och lär sig om
nya grönsaker och även får smaka på dem så han fick lov att
följa med dit,dock var veckans "grönsak" en semla denna gången
till storgulls stora lycka och de där 2 timmarna blev till
många fler då dagmamman bara hade ett barn och frågade om Ollie
kunde få stanna lite längre och leka med hnm och självklart
får han det,bara skoj juh:)
Pappan och lillgull åkte hem till pappans chef och åt frukost
och åkte på andra spännande äventyr tillsammans med hnm och
hans son,en riktigt mysig dag hade de:)


Mamman hade ju lyckats glömma ta med sig ngt att knapra på under
dagen så hon var rejält hungrig när hon kom hem då magen ej är
vaken för att äta frukost kl 5 då hon stiger upp en arbetsdag.
Så när hon kom hem väntade detta på henne,såå gott!:)


Min fjärilsblomma som jag fått rötter av Lindan till
har börjat växa!!
Den är så fin!:)



Igår var vi även på biljakt.
For till Helsinborg för att prova bilar och jag är såååå trött på det!
Som om jag skulle tvinga mannen att själv handla och sy
alla gardiner?!
Suck.
Jag måste ju ha en,men huh så trist det är!
Jag har ju vacker utsikt här på jobb var dag då jag sitter
bland massa ursnygga bilar men det är ju inte rikigt den
prisklassen jag är ute efter heller nu om jag skall fortsätta
köra bilar ut på åkrar och så...
Vilket sambon glatt upplyste alla bilhandlare om igår,tackar!

Helgen kommer nog bli lugn.
Båda trollen är lite hostiga och fotbollsträningen har fått
utebli idag tyvärr.
Men vi får se vad för lugna och stillsamma aktiviteter helgen
kan få bjuda på och som även kurerar de små gullen:)


Jag och gullen har ju haft riktigt lyxiga år när jag ej jobbat
och vi haft varandra hela tiden.
Såå underbart det varit!
Att varje dag få följa barnen så mkt i deras utveckling och
äventyr,jag har varit så tacksam för det!
Jo de har varit på dagis 15timmar i veckan,fördelat på 3dagar,
en dag gemensant de övriga 2 dagarna har jag ju haft ett barn
hemma och enbart fått ägna mig åt hnm,så mysigt:)
Som det märks nu på dem att de ej har det så längre...

Lillhjärtat har blivit ENORMT trotsig,inget lyssnar han på och
inget vill han göra.
Han som annars är världens tryggaste lugnaste och gladaste lilla
människa som bara älskar allt och alla:)
Men icke nu längre...
Han får ju långt ifrån den uppmärksamhet som de tidigare fått.
Nu är det aldrig han har ngn ensamtid med mamma som han tycker
är så härligt utan de är på dagis,sen tar man vardagsbestyren
och sen är det natt.

Storgull är likadan,få är de stunderna av så total lycka som jag
annars haft ofta med hnm,snällare och smartare pojk får man leta
efter,han är så omtänksam!
Dagarna med hnm har varit så härliga.
Nu är det ganska mkt trots och skrik,mindre gos.

Men visst behöver de utvecklas även utanför mina skyddande armar.
Men det är ju en vanesak både för dem och för mig.
Jag har ju ej arbetat så här varje dag så länge...

Allt mys och alla aktiviteter som vi annars hade all tid i världen
åt skall nu hinnas med på några timmar.
Vi måste hitta en balans.
Men det tar lite tid att finna den...

Man önskar ju ge sina barn allt i världen av upplevelser och kärlek.
Vill att de var dag skall vara lyckliga,även om det ej alltid kan
vara så då gränser måste sättas för att undvika ideliget tjat.
Även där krävs ju balans.
Och denna lilla mamman är just nu inte direkt i sådan själv.
Tröttheten tar övertag,vet ej varför riktigt då jag inte direkt
suttit och pillat mig i naveln de år jag varit hemma men det märks
rejält på mitt humör att jag är påverkad.

Semester?
Ett par veckor i Thailand?:)
JA TACK!!!:D

5 Comments:

At lördag, februari 17, 2007 10:44:00 fm, Anonymous Anonym said...

Vilken härligt stor vovve dina grannar har. En sådan skulle min dotter gärna vilja ha.

Kul att din fjärilsblomma har börjat växa.

Kram Kram

 
At lördag, februari 17, 2007 12:32:00 em, Blogger netha said...

Ja en sån vovve är fin, en sån ligger vid mina fötter, 85 kg stor hanne. Och nog kan de yla och prata, har nog aldrig varit med om en hund som min som pratar så.
Gulligt och tröttsamt ibland.
Ja att hitta balans tar tid och det är ju det som tar på krafterna att aldrig känna sig tillräcklig. Men känn inte så, du gör så gott du kan med dina premisser, det dåliga samvetet gnager bara sänder en vanlig mamma. Ta dagen som den kommer sänk kraven och ta de mysiga stunderna med ro, hinner du inte så tänk att de kommer fler. :-)
Spar din energi och njut i stället i stunden och börja pilla naveln, det är kanske det som behövs. :-)
Snart kommer ljuset och fågelkvittret då blir med allt ljusare.
Kramis

 
At lördag, februari 17, 2007 1:33:00 em, Anonymous Anonym said...

*Kram*

 
At lördag, februari 17, 2007 5:58:00 em, Blogger ♥ cloudberrie ♥ said...

Livet är inte lätt, ett steg fram och två tillbaka brukar jag säga ;) Men så småningom kommer man sakta men säkert framåt och hittar sin lilla lunk.
Jag har en sån där liten grej jag försöker göra då "vardagen anfaller mej med buller å bång": andas i triangel. Andas in ränka till tre, håll andan räkna till tre, andas ut och räkna till tre. Det är super lätt men effektivt att "landa" i sig själv igen.

Sköt om dej och ha en underbar helg!!!

Kram från Eva

 
At söndag, februari 18, 2007 10:35:00 fm, Blogger Kim da Costa said...

Fin hund :)
Vi träffade en (mycket gammal gubbes) okopplade hund i Gamla stan igår eftermidddag. VEM har sin hund okopplad mitt i stan - dessutom på folkkaotiska Västerlånggatan - en LÖRDAG EFTERMIDDAG!? Dessutom var hunden aggressiv ("han bits inte, skäller bara") och var på Sebbe flera gånger. Jag var mkt upprörd.

 

Skicka en kommentar

<< Home