Ibland måste man kanske ge upp?

Tänk att det finns människor som har så lite liv
själva så de kan må bättre av att förstöra för andra?!
Att de är så onda så att de kan planera hårt för att
göra andra olyckliga,sabba familjer och på ngt udda sätt
själva må bättre av det?!
Lågt.
Varken jag eller mannen är ngr änglar.
Vi har kämpat hårt för att hålla ihop vår familj då vi
haft de flesta odds emot oss och det har ej varit ngn
dans på rosor.
Mycket kärlek har det det dock alltid varit...


I måndags kom jag ju på vid 08:17 att hoppsan,om 40min
skall gullen vara lämnade på dagis och jag på väg in
till jobb för att jobba undan det sista av extra arbetet
jag tagit på mig.
Pengar behövs alltid.
Så inte hann jag få med mig ngn lunch och jag brukar heller
inte ta ngn rast på jobb så min underbara kollega gick på
sin lunch och köpte oss varsinn semla!!
Då det ibland är lugn emellanåt på dagarna så sitter vi ju
där och pratar om ditten och datten i vår lilla fågelbur,
avskärmade från omvärlden och fastän åldersskillnaden är
stor,hon är dubbelt så gammal som mig så har vi så mkt
gemensamt och dagarna är så trevliga:)
Och då har det ju kommit fram att jag är TOKIG i semlor;)
Så detta blev måndagens lunch:


Tisdagsmorgonen var lugn och skön:)
Dock var lillgull tvärbestämd att han skulle gå till
dagis iklädd shorts och linne.


...inte bara shorts och linne,han tog även fram en röd
Julslips som han tänkte ha på sig men då jag kom på hnm
så kastade han snabbt in den i leksaksspisen och låtsades
som ingenting;)


Inatt har jag och mina 3 små pojkar sovit hos mormor.
Kottarna tycker det är jättemysigt!
Bäddsoffan bäddades ut men där finns ju ingen läslampa
så kottarna höll så glatt i varsinn ficklampa och lyste
åt mormor så hon kunde se och läsa saga:)


Mormors katter tyckte inte det var lika spännande att
ha barnbarn och Nelson på besök...
De flytte upp på mormors dator och satt där och gnisslade,
ja för de morrar och fräser inte,de gnisslar.


LillNelson tyckte tantkatterna var väldigt tråkiga som
inte ville leka med hnm:(


Sen sussade gullen sött,Nykfiken som lillhjärtat kallar
sin älskade apa var såklart med och kramades hårt.


Mamman själv har ej sovit så mkt inatt av förklarliga skäl,
livet blir inte alltid som planerat.