Sorg i hjärtat

Totalt tom inuti.
Ingenting som ger mig anledning att andas.
Nu kommer ett par dagar som måste överlevas bara.

Bara en stor ledsamhetsklump i hela magen och tårar
som bränner i ögonen så fort jag inte kan få tankarna
på annat håll.

Men barnen kommer ha det bra,jag är ej den ende som
älskar dem mer än livet självt.

Bilder från gårdagen.
Eftersom mormor har dusch i badkaret fick jag plötsligt
sällskap där jag skulle ta min morgondusch.
2 små pojkar tyckte det var jättespännande att bada hos mormor:)
Nja,3 små nyfikna pojkar men bara 2 som fick bada;)


15cm vatten, 35cm skum?!


Och det sista lillgull gjorde innan dagis medans mamman
borstade tänderna var att dekorera mormoderns vita lampskärm
med en märkpenna....
Ajajajajaj!!
(Men det ser lite ut som han börjar intressera sig för bokstäver va?
Han kanske kan mer än vi anar,bara ej låter oss veta;)


Nelson har uppenbara problem med behoven här i stan.
Han är en skogshund.
Han har aldrig gillat att gå på promenader,han ställer sig
och skakar demonstrativt så fort vi går utanför dörren och
han är kopplad.
Oavsett väderlek.
Får han springa fritt i trädgården kan han vara ute hur länge
som helst,även i snö...
Så att detta att gå i koppel,med massa nya ljud omkring,hundar
som skäller och annat som fångar intresset,det går ju inte alls.
Sönerna vaktar noga om han gör ngt:


Jag önskar jag väckt sönerna lite tidigare,av egoistiska skäl så
jag fått pussa och krama på dem lite längre.
Inte som nu låtit dem sova ut då de verkade trötta och har en lång
dag framför sig.

Jag önskar alla mina 4 älsklingar en underbar helg,det vet jag
att de kommer få!