tisdag, september 04, 2007

Stora och små

Min mor flyttade ju ner hit för 4 år sedan från
Stockholm för att komma närmare sina barnbarn,
en månad innan Elliot föddes installerade hon sig
hemma hos oss och bodde där tills hon fick eget.
Funkade finfint.
Vi har ju som tur var rätt stort hus.
Smidigt var det också den natten vi behövde åka
in för att hämta lillebroren som vi meddelade
Oliver, då fanns hon ju redan där.

Imorgon har lillgull bokat in en dejt med sin
älskade mormor.
Storgull skall ju på fotboll, samåker med sina
polare så vi turas om var 3e vecka, jag skall på
föräldramöte och pappan jobbar och kommer hem sent.
Lillgull har bestämt vilket spel de skall spela och
hur mysigt bara dom skall ha det.

Detta gjorde ju ej storgull så blid.
Han vill också hitta på kuliga saker med mormor.
Så hon får komma hit idag också.
Hämta sönerna på dagis/fritids och busa och mysa
med dem hela kvällen.
Idag är det storgull som får bestämma aktiviteterna.


Min lilla bil är på SPA och får hjulinställningarna
fixade nu när hon fått nya däck och allt.
Igår fick hon en rejäl skönhetsbehandling med 3st
poletter som gick åt till att rengöra den.
Inte för att den var såå smutsig men ändå, man får
göra det rejält ibland.

På den tiden då mor min bodde här hade vi det som
sport att åka ner med kottarna till biltvätten, ett
sånt ställe där man lägger i poletter och tvättar själv,
där arbetade vi hårt på att få bilarna rena på bara en
enda polett, och vi lyckades:)
Snabba som blixten!

Så idag har jag alltså kört skeppet.
Mannens bil.
Och för första gången kände jag mig inte som en liten
fluglort på sätet i den, man vänjer sig.
Och faktiskt blev jag avis på en sak med den bilen!!
Den har en grej jag saknar i min lilla kärra.
När jag kör in här och närmar mig jobbet så har ju min
bilstereo levt sitt eget liv totalt, man får in 1000
kanaler samtidigt och för varje sväng byter den på nytt.
Inte gör mannens det.
Inte alls.
Stadigt sänder den samma kanal, med sina super bra
högtalare som jag också önskade att jag hade.
Surt.
Jag vill ha ny bilstereo.
Suck.


Att gå in och bara se på sina underbara älsklingar
där dom ligger och sussar sött, ovetandes om att
jag alldeles strax skall väcka dem och fösa ut dem
iväg till dagis o fritids är så mysigt.
Ej att väcka dem, men att se dem så där små, söta:)

För de är ju faktiskt rätt så stora nu minsann.


Lillgull med Louping Louie och Nykfiken.


Stora coola hjärtat mitt en stund senare, färdig
att cykla iväg till skolan:)


Lillgull och jag var o handlade lite i söndags,då
valde han själv detta, sina första stuprör och en
tuff svart tröja med ett monster på.
Häftigt:)


Bara en liten tillbakablick, detta anser jag vara
så himla underbart!
De gröna lapparna där lillgull beskriver sin mamma
och pappa, jag skrattar så var gång jag läser dem:)
För visst är det så att mamma renoverar mkt och pappa
bara sover, där har vi ju bevisen;)








*******************************************************
Uppdatering.

På fredag skall de skära 5 hål i Nelson.
Fy f*n vad hemskt, jag tycker det är fruktansvärt!!
Ringde hans Veterinär och talade om att jag ej tycker
att han bara skall äta pencillinkur efter pencillinkur
och då sa han att det är dags för Biopsi.
Visst det var ju vad jag ville, få veta vad det verkligen
är så han kan få rätt hjälp, det är ju liksom på tiden.

Men jag trodde man stack in en nål och tog ut lite...
Nejdå.
De skall skära 5 hål i hnm och ta lite gojs där som i
en grop och sedan sy igen.
Jo han är sövd också.

Herregud!!!
Han kommer ju se ut som en ost eller som ngn kamphund
eller ngt sedan med alla de där hålen o ärren!!!
Han som är så fin...
Jag är jätteledsen.
Tänk så ont mitt minihjärta skall ha, men jag måste
väl göra detta mot hnm...
Tratten har ju nästan vuxit fast, han har ju haft den
i flera månader nu.
Inte dygnet runt men för det mesta måste han ju ha den.
Ååååååh vilken ångest!!!

4 Comments:

At tisdag, september 04, 2007 9:45:00 em, Blogger Fotograferande Maria said...

Hej vännen! NU kan du läsa resten...vet inte vad som hände :) ÅH vad jag saknar min mamma när jag läser om din. Min mamma dog för ett och ett halvt år sedan. MEN hon var mycket sjuk så det var bäst som skedde MEN sorgligt ändå och jag SAKNAR henne som hon var när hon var frisk. KRAM

 
At tisdag, september 04, 2007 9:45:00 em, Blogger Fotograferande Maria said...

Hej vännen! NU kan du läsa resten...vet inte vad som hände :) ÅH vad jag saknar min mamma när jag läser om din. Min mamma dog för ett och ett halvt år sedan. MEN hon var mycket sjuk så det var bäst som skedde MEN sorgligt ändå och jag SAKNAR henne som hon var när hon var frisk. KRAM

 
At onsdag, september 05, 2007 5:44:00 em, Anonymous Anonym said...

Oh.. Stackars mammahjärtat & stackars, stackars Nelson! :(

SKa tänka extra på er alla på fre men lite extra mkt på dig & Nelosn! Tummar kommer hållas det hårdaste som bara går.

Bra ändå att dom kollar upp..Fast jag tror, hoppas & önskar att allt ska var bra!

Tycker mamman verkar lite stressad/slutkörd. Hur har du det med din yrsel? Har du chans till vila?

Låter underbart att ni har din mamma så nära & att dina kottar har sådan glädje av henne (& hon av dom så klart *ler*)! E ju precis som det skall vara med familj. Själv har jag inte turen till ngn sådan relation men men.

Ledsen det var ett tag sedan jag var här.. Eller, jag kommer förbi ofta men varit så slut av värk & annat att jag inte "orkat" skriva.. Skämms! Bättre att skriva ett hej & lämna en kram än inget alls!

Lova ta hand om dig. Och gosa Nelson lite extra från mig! Hälsa honom att det kommer gå så bra så bra!!


Många, många Kramar

 
At tisdag, september 18, 2007 1:52:00 em, Blogger netha said...

Men du har ni fått svar ännu?
Vad är det lille Nelson går och drar på.
Kramis netha

 

Skicka en kommentar

<< Home