Hemma med Ellis, Nelson och migrän

Han lever!!:)
I helgen ropade pappan på mig, han hade fått
syn på ngt som helt klart måste klassas som ett
litet mirakel!!:)
Bajskorven lever!
Han blev ju köttad i ett rör i akvariet för ngr
månader sen och har legat som en liten 4cm lång
korv, stilla, helt orörlig på samma plats.
Sen försvann han bara.
Och dök upp så här!
Kolla in den nya lite smalare delen av hnm som
vuxit ut på hnm med ny mun och allt!:)
Så himla glada blev vi!:)


Jodå, på jobb är det MKT, med väldigt stora
bokstäver.
Mer kan jag ej gå in på.
Efter jobb som jag borde ha arbetat över på ett
helt gäng med timmar för att få rätt på saker så
susade jag hem för att fylla huset med vänner
och ha ett litet trevligt meandiparty.
Sånt där som mammor ute på landet gör:)
Hur kul som helst och kläderna är ju urfina!
Huset städat, tom akvariet, men pappan glömde visst
en sak...
I akvariet flöt en tandborste omkring...
Hmm.


Kvällen flöt på hur fint som helst, sönerna och
liten medhavd flickvän-Vivia var urgoa.
I övrigt var huset fyllt av små bebisar, underbart:)
Men jag missade en sak...
Jag visste att jag borde ha plockat undan dem, så
det är nog mitt fel.
Pärlorna.
Sönerna och vi pärlar jämt, vår nya lilla hobby
är att skapa olika mönster på pärlplattorna, killarna
älskar det och de är så duktiga och fantasifulla!
Allt som gör att de kan sitta stilla länge, ha
tålamod att slutföra det och även få till vackra
små konstverk som de är stolta över uppmuntras.
Men som sagt, jag borde ha plockat undan dem när
de skulle ha vänner på besök...
Det spritter gärna till lite i bustarmen på lillgull
när han har flamman här, de är bra på att koka ihop
saker de 2;)
Han hade ju innan gästerna kom, lite sådär i glädje
ruset, liksom bara råkat hälla ur all tvål ur tvålpumpen
och fyllt den med vatten.
När han kom på att han nog inte borde ha gjort så hade
han även gömt flaskan.
Nu hade vi några hundra pärlor på golvet.
När jag idag försökt få sonen att plocka upp dem så
säger han bara att han "har inte tid".
Erhm, när migränen försvunnit... grr;)


Så fort gästerna gått igår och jag slappnade
av så kom den som ett brev på posten.
Migränen.
Flera år sen jag mådde så här dåligt senast.
Huvudvärk som håller i sig och gör att man ej
kan röra sig är liksom nästan vardag men ej så här.
Jag insåg att fast jag verkligen borde ta mig till
jobb, arbeten låg påbörjade på skrivbordet och jag
hade mängder att göra idag så gick det ej.
Bara att trycka i sig piller och krypa ner igen.
Vakna för att ringa alla obligatoriska samtal och
skicka iväg storgull till sin skola i några timmar
för att få lite vila iaf även om jag inte orkade
köra iväg med lillgull till hans dagis.
När jag står i hallen för att pussa storgull hejdå
innan han duktigt cyklade iväg till skolan själv så
hör jag ett väldigt brak bakom mig.
Ljud är inte poppis idag och jag ville inte riktigt
vända mig om...
Hela trappen fullt av glassplitter från 2 st lysrör
som pappan inte plockat undan utan som stod lite
för farligt på ovanvåningen med tanke på att vi
har en Elliot i huset hade nu studsat ner för trappen.
Sabbat den nya ekparketten mannen klätt trappan med,
repat den vita färgen han målat sidorna med och spridit
sig som snö över hela trapp och hall.
Underbart.
Precis vad jag önskade idag när jag knappt kan stå på
benen, allt mindre dammsuga men har både liten barfota
hund och nyfiken för stunden ledsen lillson hemma.
Urk.


Nu är jag uppe i väntan på att pillret ska kicka
in så jag kan försöka ta mig till Vårdcentralen
och hämta mina utskrivna migräntabletter, nu hjälper
inget annat ordentligt än riktiga grejer som jag ändå
inte kan ta förrens pappan kommit hem och kan ta över
vården av barnen så jag kan slappna av och försvinna
in i dimmornas land så jag orkar jobba i morgon...