En Kanadagås

Vi börjar komma iordning.
Gardiner finns uppe i de flesta fönster.
Julstjärnor på plats där de skall vara och
golvet börjar träda fram fläckvis.
Visst kommer vi få en jul vi med:)

Det är ett mysigt litet hus vi har när röran
börjar ge vika.

Annars är vardagen åter igen.
Inget himlastormande, men mkt mkt trevligt sker.

Oliver har dock antagligen också fått öroninflammation
precis som det konstaterades att lillebror hans har.
2 nätter innan har han gnällt i sömnen, jag har trott att
det var mardrömmar men inatt har han gråtit konstant
nästan, inte mkt sömn, bara smärta.
Stackars stackars storgull.
Vid 2 gav jag upp och frågade Anders om han kunde hämta
hnm, jag skall ju jobba, Anders är ledig.
Det är en av fördelarna med att ha separerat.
Plötsligt finns det en förälder till.
Jag är inte ensam om nattpassen jag tagit själv i 6,5år.
Märkligt.


Julklapparna har börjat dimpa ner.
Jag som kallt räknat med att jag helt kommer bli utan denna jul.
Spelar ingen roll iofs, julkänslan har inte riktigt infunnit
sig och är heller inte en helg som är såå viktig för mig,
särskilt som jag ej har barnen på julafton.
Detta är från mina säljare:


Gjorde mig så glad så glad!!

..förutom detta så fick jag även en död Kanadagås och
en lika död anka.
Oplockade.
Hmm.
Käckt.
Men ändå, det blir säkert gott.
Tanken var ju gullig,haha.
Jag fick frågan om mina föräldrar var bönder med tanke på
att jag har så gott tålamod med dem, men nej.
Det finns där bara ändå.
Man får ju välja vad man skall ödsla energi på, skälla på
dem eller fixa det ändå.
Och som tack fick jag en gås.
Och en Anka.

Vi inviger våra maskiner i huset, tvätten torkar mkt snabbt
framför vår underbara kamin.
Lillgull inviger på sitt sätt.
Vanligtvis brukar tvättmaskinen vara full av sten jag missat
att plocka ut ur alla hans fickor, detta var ett ovanligt fynd.



Och allra sist, inga julkort iår.
Inte ens en tomteluva på fotot, men här kommer iaf en söt
bild på mina kärlekar!:)



Kramar och kärlek i mängder!!