måndag, juni 02, 2008

Sommarkväll

Den vanliga frågan kring kalas är ju vad ens barn
önskar sig.
Oliver har alltid varit lätt.
Elliot desto svårare...
Fotbadet han så innerligt önskade av sin farmor var
ganska otippat, även för att vara hnm.
Han och hans farmor var även ute för att shoppa lite
kläder till storebrors kalas i lördags.
Jag fick då mms från sonens far med texten:

"Så här går det när Ellis är ute och handlar med farmor."

Mmmm, min lille son upphör ej att överraska.
Detta var klädseln han ville ha på kalaset, han hade sin
hatt på på den varma busfabriken och vägrade ta den av sig.

Helgen har varit minst sagt händelserik.
Lördagen startade med brunch i västra hamnen, hem för
lite trädgårdsarbete (fick både staket och syrénhäck
på plats, lite snett,men asch) slutade på Möllan med Petra:)
Mkt mkt trevligt:)


Gårdagen tillbringade jag på en klippa vid havet,
en hur härlig dag som helst:)
Underbart sällskap och jag fick äran att se världens
sötaste lilla torp:)
Idylliskt var ordet som beskrev dagen.
...dock förstår jag inte riktigt hur det gick till men
jag fick ej med mig ett enda foto därifrån...
suck.
Ville ha den dagen kvar.

Ikväll kom de där små hem som gör mitt hjärta helt och
lyckligt intill bristningsgränsen.
Tjarlek!:)
Stora hjärtat mitt skulle för första gången få cykla
hem själv, utan nyckel men samtidigt som mormor åkte
från dagis så kom han före skulle han bara vänta i
trädgården...
Gick hur bra som helst med cyklandet, dock fann mormor
hnm liggandes på gräsmattan, utslagen, med huvudvärk.
Troligtvist för lite vatten, vätska, vila och medicin
så ej hjärtat mitt skulle få ett av sina otäcka migrän
anfall, inte roligt alls.
Det hjälpte efter en stund, han fick tom i sig mat och
piggnade till.
Fotbollsträningen fick vi avstå från, det hade han ej
klarat.

Istället for vi iväg till vårt lilla paradis.
Där vägen tar slut och möter havet har vi vårt lilla
ställe dit vi brukar åka på kvällarna, där är bara vi
och stillheten.

Traska genom kohagen, isch vilka otäcka "kopannkakor"
sa storgull, aldrig ens hört uttrycket förr?!



Så söt med sina stora nya tänder;)


Vårt paradis!!!


Sandkrig!;)




Vattenkramar:)


Lillhjärtat mitt hittade vacker tång han ville ta
med hem så han kunde ha en bit av stranden hemma:)



Klockan var sen, över läggdags när vi satte oss i bilen efter
allt vattenkrig, bus och alla dopp som dagen liksom lite krävde
med både sin längtan och sin värme.
I bilen ringer min syster och frågar hur hon hittar från
Bauhaus i Malmö hit till oss.
NU?!!
Jodå.
Jag guidade, endast en liten snesegling inåt Lundahållet
så var hon tillbaks och kom till oss med sin svärmor
och bilen full med tomat, gurk och paprikaplantor hon tyckte
att vi skulle ha i vårt nya stora fina trädgårdsland:)
Hur gulligt som helst!

Hur gulligt som helst är även systran själv.
Såå fin så jag blir alldeles tårögd:)
Vecka 24 nu.
Sötsystran min.


Och så för att jag är så förbaskat stolt!
Är jag solbränd eller solbränd?!
Hihi
Tror aldrig jag varit så här brun faktiskt och
jag är hur nöjd som helst:)
Jämför gärna med lilla syster ysters blåbleka arm:)
Tror att det mesta av färgen kom igår, ignorera
blondheten som framträdde den lika mkt av solen under
den härliga gårdagen, den skall färgas bort.
När jag får tid för sånna oviktigheter.

2 Comments:

At tisdag, juni 03, 2008 8:14:00 fm, Anonymous Anonym said...

du är solbränd och fin! åh, det var ett ljuvligt ställe ni hade.. hehe, trots kornas pannkakor.. kvällsdopp kan vara så härliga ju.. men är det inte lite kallt fortfarande!? jag kanske är lite av en badkruka jag..vargar ä l s k a r inte vatten... nåja. god morgon & puss!

 
At tisdag, juni 03, 2008 12:22:00 em, Blogger Kottemor said...

Vargakvinnan: Kallt?
Nope.
Alldeles fantastiskt!
Ej ofta man njuter av vattenkrig:)

Där skall du bada kära varg när du och din lilla blonda kommer och hälsar på!:)

 

Skicka en kommentar

<< Home