Ånger?

Min söta polska cafeteriadam berättade imorse när jag var
för att hämta dagens första kopp kaffe (som hann bli 2 innan
jag gick därifrån) om en artikel som hennes man Janosh
hade visat henne.
Det var en 89 årig kvinna som hade skrivit om vad hon hade
önskat göra annorlunda i sitt liv, och vad hon önskat att hon
hade gjort som hon nu inte kunde göra.
Artikeln hade fångat paret så dant så Janosh hade satt in den
i en plastficka för att spara.
DET tyckte jag var vackert.

Att de gjorde den lilla saken för varandra, påminde sig om att
livet skall levas inte låta passeras.
Kärlek och omtanke, klokhet.

Vi stod där 3 kvinnor med olika nationaliteter och bakgrunder och
diskuterade artikeln och gled in på våra föräldrar, vad de gjort som
vi ej ville ta efter och tvärtom.
Att barn lär av att iakta.
Jag kan ej säga att mina föräldrar gjort ngr fatala misstag.
De är goda människor som jag beundrar stort.
De har haft sina törnar, precis som alla andra, men det är ju de
som gör den till den man är.
Inte kan jag heller säga att jag gjort saker jag ångrar enormt.
Visst kan jag se tillbaks på småsaker och tycka de var dumma,
men ångra…
Jag tänker inte dö imorgon.
Jag tänker inte leva som om jag ska dö imorgon.
Jag lever idag.
Idag uppskattar jag dagen för det den ger mig och försöker göra
det bästa av den, inget stort, bara det lilla, idag är inget äventyr
utan vardag och så är de flesta dagarna.
men jag önskar vara stark och vill göra de saker som gör mina
barn till de fantastiska människor de är där inne, när inte mina
och omgivningens fel lär dem annorlunda.

Jag tänker inte låta ngn annan ändra livet åt mig.
Det är helt och hållet mitt eget ansvar, liksom för de små liv jag
satt till världen.
Det som skall tas itu med skall jag själv göra.

Men inte är livet en dans på rosor.
För att uppskatta det måste det vara en bergodalbana.
Morgonen var jobbig, som så många andra.
Bråk.
Hatar det.
Innerligt.
Får ont i magen resten av dagen.
Vet att mkt beror på min trötthet och att jag då ej är så pedagogisk.
Jo för det är ett måste.
Var dag.
Även om man helt klart måste göra sina misstag även där för att lära.
När jag har en stor son som är så smart, en liten son som också är
klok men lite svår att nå så krävs det att man förklarar, ser saker ur
deras synvinkel och väljer rätt ord.
Gör jag det på morgonen?!
Oh nej!!
Trött som en liten gnu för att jag är i en fas av livet som kräver mkt
av mig.
Skall finna en balans, en ro.
DÅ kan jag göra det rätta för barnen.
Varje dag är ju en kamp.
Inte en tävling för är det ngt jag inte är så är det en tävlingsmänniska.
Alltid gått min egen väg, avvikit från allt vad tävlande heter.

Önskar så få de där mornarna utan bråk…
De där som de duktiga mammorna säkert klarar av.
För jag är långt ifrån duktig alltid, det tror jag ingen är, men som sagt
jag vet om att jag inte riktigt klarar av stressen när jag är trött och måste
arbeta med det för att få harmoni…
Men hur?
Hur skall jag finna orken?
Den ligger ej i sömnen, föreslå ej det, jag lever som jag måste ej som jag
nödvändigtvis alltid vill.
Men jag tänker ej klaga.


Idag tänker jag fundera på den där artikeln Irena berättade om.
Vad man önskar göra i livet.
Det jag önskar mest är ju att göra de rätta sakerna för mina barn,
det gör ju även mig lycklig.
Jag har hunnit med mkt och tänker hinna med mer, men fokusera
på det som är i mitten, det centrala, mitt ansvar och det som är
viktigast av allt, sedan när balansen finns där, då kan jag starkt
göra små utflykter.

Sömnig?
Javisst.
En otäck oro i kroppen?
Mmmmm, det har jag.
Så många måsten just som inte är sånna som man mår bra av.
Ni vet att jag ej skriver en massa svammel här för att på
ngt sätt försöka påverka er att tänka lika tokigt som mig,
att jag plitar ner mina tankar här är för att försöka reda
ut dem för mig själv.


Vad har ni för mål i livet?
Berätta gärna, jag hade blivit väldigt glad om ni ville
dela med er till mig:)

Dagens andra fråga:
Hur många av er ger barnen sånt här?
Är det skånskt?!
Potatismos, fiskpinnar, sirap i hålet.
Det bästa i livet näst efter välling för lillhjärtat mitt.
Skräpmat enligt mig.


För att chockera lite:
Jag såg lite av fotbollen igår!!!
Det trodde ni ej,haha!
Grymt faktiskt!
Funderade starkt på chips och öl, bara för känslan liksom:)