Nanna Cecilia

Mitt namn roar;)
Ovetandes var mina föräldrar då de gav mig det namnet...

Min mamma har alltid klagat över mina sovvanor.
Mitt sömnbehov har alltid skiljt sig från hennes och lillasysterns.
De är nattugglor.
Jag med, tom i större utsträckning än dem.
De älskar att ta långa sovmorgnar, vilket jag anser vara slöseri.
Har jag sovit till 9 är det länge, sedan tycker jag att jag missar dagen.
Det har alltid varit så.

Överaktiv?
Inte på ngt sätt.
Väldigt mkt tvärtom.
Lugn, rofylld, glad.
Vi har bara olika behov.

Jag har själv en sådan son.
Oh vad jag känner igen mig i mitt stora hjärta!
Vi har mysiga kvällar när lillgull med större behov av sömn sover.
Storgull är alltid den som vaknar först numera då mitt
ensamhetsbehov gör att jag måste vara vaken längre för att få
lite stillhet då det finns fler i mitt lilla hus som är vakna länge.

…och mina arbetstider, oj vad de har hjälpt mig vända dygnet.
Nu ganska långt i livet har jag lärt mig dricka och fått ett behov av redbull.
Inte så att det drickes njutningsfullt, men det funkar.
Kaffe och te pumpar ju genom mina ådror istället för blod, verkningslöst.

Helgen är full.
Nej, jag har ej en enda lugn stund.
När skall jag vila?
Tjaaa, nästnästa vecka blir bättre.
…fast då kommer ju kära Yvlan och bor hos oss, och pappa och Neta.
Ja just ja:)
Till hösten var det.