Idag är redan en ny dag

Det har varit en hektisk helg.
Tom.
Dock har tankarna varit många.

Jag är faktiskt ganska trött.
Svårt o reda ut mina egna känslor och veta
vilka som kommer av den trötthet jag känner
och vilka som faktiskt är verklighet.
Vill inte ta itu med dem, vänta och se.
Hur jag agerar nu är ej riktigt såsom jag
gör i mitt vanliga lugna sansade jag utan i
stort påverkat av min sömnbrist.

Visst kan det visa sig att oron är befogad.
Men att ta itu med den nu skulle ej leda till
ngt positivt och jag önskar att detta ordnar sig.
Av hela mitt hjärta faktiskt.

Som mor lär man sig att planera och ta ut
mkt i förskott, både på gott och ont.
Planerna är nödvändiga, att oroa sig innan
saker hänt är ngt man kunde önska bort.
Men det går inte.
Från den dagen de lägger upp det varma
paket av ren och oskuldsfull lycka på ens
bröst är det kört.
Då finns stenen där i bröstet och tårar av
oro kan smyga sig på när som helst när man
känner att man inte kan skydda de där som
är ens hjärta allra närmast.

Den ungdomliga odödligheten är borta.
Nu finns oron där istället, även i allt annat.
Inte i jämförelse så stor som i modersrollen
men ändock.

Jag vill kunna tro.
Hoppas.
Odelat glädjefyllt.
Tro på att drömmar existerar.
Men kan de verkligen göra det?
Jag vet faktiskt inte.
Ibland kanske man svävar där uppe och
poff så inser man att man faktiskt inte kan flyga.
Så kan det vara.
Eller?

Jag önskar.
Jag vill.
Men är ej säker.
Dock tänker jag ej ta ut allt i förskott.
Inte denna gången.
Viljan och längtan är stark.
Önskan lika stor även den.
Det finns inga hinder.
Man borde kunna luta sig tillbaka och njuta.
Men...

Jag har en önskan om att lära känna, den står i fokus.
Det är allt.
Så får vi se.

Jag får sansa mig, vila, vakna till en ny underbar
dag och då ej försöka tänka så mkt.
Hur nu det skall gå till.

Godernatt mina darlingar, sov sött!