Smärtsamma dagar
Smärtsamt mätt
Fredagen kom och med det Katrins infriade löfte
om att återigen baka cheesecake till oss, sina
helt ohämmat kakglada arbetskamrater, just för
att hon är så otroligt bra på det!
Så frukost:
Förmiddagsfika & eftermiddagsfika:
Smärtsamt lycklig
2 av mina älsklingar, partaj i Malmönatten.
Jag dock lugn då jobb väntade dagen efter.
Urmysig kväll!:)
Tack finaste ni!
Djade gjorde sötaste Collabo Queens:
Arbete, sömn i 22h och en hel del kräksjuka
däremellan fortsatte det smärtsamma temat och
gjorde att helgen svischade förbi och liksom
missades, urk.
Smärtsamt svullen
Var storgulls arm när han kom hem med ngt skumt bett.
Då han aldrig brukar reagera på bett och det var så
tydliga kanter ringde jag sjukvårdsupplysningen som
skickade mig vidare till jourläkarcentralen eftersom
sånt här måste kollas inom 12h.
Huh.
Vanligt insektsbett var diagnosen då vi kom hem sent
med kortisonsalva och alsolsprit på armen och orden
att det nog borde lägga sig under natten.
Det har det dock ej gjort.
Aj:
Smärtsamt var det även för lillgull som under
gårdagskvällen kom smygandes till mig och
försäkrade mig om att han minsann inte hade ont
i snorken men en bebis som fanns där inne i hans
pungkula hade ont i snorken...
Hmmm....
Dessa områden är lite som Staffanstorp/Lund
för mig, totalt svarta hål och då han även idag
påpekade att han fortfarande hade jätteont i sin
lilla stackars pung fick vi ta till läkaren även
där.
Idel sjukligheter denna helg alltså.
Ingen har undkommit...
Smärtsamma har de tankar varit kring hur skört
livet är som plågat mig.
Hur lätt det underbara kan tas ifrån en.
Att man aldrig ska ta för givet.
Inget får hända de små älskade underverken, inte
min familj, vänner el mannen jag älskar så högt.
När man älskar så mkt känns oron ibland smärtsamt
verklig, man har ju så mkt att förlora, så mkt
att oroa sig för.
Och det enda man kan göra är att leva varje dag,
inte som om den vore den sista, utan ta den för
var den är, men inte glömma att älska och leva.
Men oh så mkt lättare det där var för sisådär 8år
sedan, innan de där små gjorde en skrämmande dödlig.
13 Comments:
Kram och hoppas ni alla mår något bättre i dag!
Jag känner igen det där bettet.
Har haft nåt liknande men det kliade bara mycket. Ingen smärta.
Hoppas allt är bra där nere i söder idag.
Samuel: Det gör vi sannerligen, tillbaka i arbetets lugna värld;) Hoppas allt är fint med dig med! Kramar
Kim: Finns många elaka små insekter. Detta verkar mest svida. Finfint i södern!! Hoppas ni har det prima uppe i norr:)
Usch! Bettet påminner om ett Emmie hade för några veckor sedan. Och det försvann med lite kortisonsalva. Så jag hoppas det hjälper!
Kraaaaam!
Jenny: Ja här smörjes flitigt och hoppas det lägger sig, helt fel årstid kan man tycka för elaka små djur!:( Kramar!!
Hej gos!
mmm vilken go cheesecake det såg ut att vara! :o)
Hur e d m ollies arm idag?
Liv har blivit stucken flera ggr av mygg den senaste tiden.. Grr.. de får gå o dö de där rackarna nu tycker jag... det är juh vinter... llr hmm.. höst... äsch.. trist väder e d iallfall ;o)
Tid för fika en regnig kväll?
PoK!
Usch vilket bett! Hoppas både gullen och du mår bättre igen!
MUMS vilken cheesekake!
Ha en skön vecka!!!
STOR KRAM från Eva
ps jag kastade en snöboll för dig idag!
hehe, snorken. men usch då, en massa sjukligheter är ju sällan kul, hoppas det blir bra snart! mm det är helt galet vad man utsätter sig för egentligen, det är tur att det är så härligt med de små att man pallar den ständiga ängslan över att nåt ofattbart kan hända om man har redig otur.. tusen kramar till er!
Lindan: Ja död åt myggeländena!! De tar sig friheter som far omkring o bits denna årstiden! upponer är världen, sannerligen! ;) Absolut!! Bara säg, endast bokad söndag, mkt mkt skönt:) Pusselikramar!
Eva: Ååååh söta!! Tack vännen!:) Hoppas din vecka också blir skön och att du får kasta riktigt många snöbollar:) Kraaaamar!!
Vacker: Ja, vore trist att ej få känna även om det gör såå ont att förlora. Mängder av kramar tillbaks:)
Vad bra du skriver kära vän!
Det är så intressant och du är något jag ser fram emot att få titta in till om kvällen ...
Allt gott önskar jag dig och dina små krassliga gossar som förhoppningsvis slipper ont i snorken och på armen...
Kraaaaaaamen
Hej söta du. hoppas att ni mår mycket bättre nu. Så tröttsamt med alla sjukdomar hela tiden.
Du har så rätt, man måste ta dagen som den kommer och leva livet. Man kan aldrig bry sig om sina nära och kära för mycket!
kram på dig
/Paula
MEn aj och oj! Hoppas att det ger med sig snart, sonens bett och kram på dig.
/Lallis
Skicka en kommentar
<< Home