måndag, december 29, 2008

Fantastiska

Lillgull valde att åka till sin far igår,
det var som vi bestämt.
Längtan var stor både efter pappan och alla
julklappar de inte hunnit leka med bara öppnat
och lämnat för att åka till mig.
Storgull valde att stanna en natt hos sin lilla
mamma, lite bonustid.


Ack, vad jag älskar den pojken!!
Han är sannerligen min stolthet.
Han är så sanslöst klok, smart, fin och underbar!!
Dock har han byggt murar.
Murar kring sitt inre som han måste hålla uppe.
Främst detta året men även tiden dessförinnan
har nog gjort att han vuxit upp fortare än han borde.
Han har alldeles för mkt på sina axlar.
Inget går att dölja för hnm, han ser och förstår.
Tar inte upp det med en gång men det ligger där
och lurar.
Kommer fram när vi ligger nära, pratar, gosar.
Han är som alla andra barn, älskar sina föräldrar
gränslöst och vill även på ngt sätt lindra alla
våra problem.

Jag är bara så ledsen att han behövt utstå dem.
Skär som en kniv i mitt hjärta var gång jag
inser hur klok han är, hur mkt han förstår.
Hur mkt han vill hjälpa.

Ja det är tufft numera.
Så är det bara.
Inte så mkt vi kan hitta på pga det ekonomiska
som de däremot får hos sin far.
Då vill storgull sälja sina leksaker så vi kan
handla för de pengarna, bli konstnär och sälja
sina tavlor för 15kr st så vi kan få ihop lite
pengar, det gör ont.
Önskar att han ej såg, inte visste, att jag
kunde dölja!

Min älskade förstfödda.
Den finaste känsligaste snällaste omtänksammaste
och underbaraste lilla pojke som finns!


När pappan kom och hämtade storhjärtat idag
hade han med sig skatten som jag bett om.
Alla mina foton.
En stor kartong full av foton som jag tagit
genom åren på våra barn.
Mestadels storgull, innan digitalkameran slog
igenom och även nådde vårt hem:)

En nostalgisk resa.
Både smärtsam och underbar.
Gav mig en och annan tår i ögonvrån.

Detta fotot älskar jag att se på.
Storgull, bara ngr dgr gammal.
I sin alldeles för stora mössa, så sanslöst söt.


Mina busungar.
Ännu ett foto som inte riktigt blev som det
skulle men storgulls min är oslagbar:)


Storsonen 1år.
Man kan riktigt se glassen smälta, hur hela han
är varm och luktar sand efter att ha lekt i solen
och sanden hela dagen:)


Min underbara lilla älskling så sött sovande.
Även han 1år.
I sin vagn, så fridfull, så älskad:)


Och mitt stora gullehjärta igen.
Utan sorger, bara glädje:)

3 Comments:

At måndag, december 29, 2008 9:09:00 em, Anonymous Anonym said...

underbara bilder på underbara pojkar, och de har den mest varma och kärleksfulla mamman. de är lika stolt över dig som du är över dem. puss & god fortsättning!

 
At måndag, december 29, 2008 9:24:00 em, Blogger Det Mörka Hotet said...

Så vackert i text och på bild att jag bara vill gråta...men så kom jag på att det inte går då jag är Darth Vader: kram på er!

 
At måndag, december 29, 2008 11:35:00 em, Blogger Kottemor said...

Vacker: Åh söta!!! Nja, man har nog en del att arbeta med för att bli den mor man vill vara, men tack finaste!! Pussar o kramar och detsamma till dig rara:)

Samuel: fniss:) Nej, nej, går ju ej:) Men tack snälla:) Kraaaaaamar!

 

Skicka en kommentar

<< Home