Myosotis scorpioides

Dagen har tillbringats liggandes.
Hostandes.
Snörvlandes.
Kvidandes.
Fy bubblan för riktiga influensor.
När Iprenen släpper känns det som man blivit
överkörd av tåget.

Men sängliggandet har inte enbart varit av ondo.

Saknat grynen har jag gjort, de där fina små som
är så underbara att ha kvittrande omkring sig.
Deras söta små händer och överraskande ramsor.

Det är ju så att mitt älskade lilla gull går lite
sin egen värld.
Men inte glöms han bort.
Ohnej.
Han är alltid här hos mig, det påminns man om
ständigt, överraskas och gläds:)
Min syn från min plats på kudden, min sovrumsdörr:

Han handlade de där klistermärkena själv, för pengar
han fick av mig och hade i sin alldeles egna plånbok.
Fick lov att klistra upp 3 st, vart vet jag faktiskt
ej riktigt i min feberdimma men jag vet att den
känsla som kommer infinna sig när jag hittar de andra
är samma som denna, lycka:)
Han är för söt!
Legat och tittat på hans fina fina klistermärke med
blått och guld i hela dagen, för att han tycker att
det är så tjusigt:)
Det kommer få sitta kvar, så länge han vill.

Min palm i köket:

Tejp är en av hans stora passioner.
Helt klart:)
Allt som klistrar är mkt mkt spännande.

Älskade älskade onge, du är alltid i mitt hjärta,
och jaa... lite varstans:)