Skridskor @ Kockums

Att få lillgull att skynda sig är som att
få upp en tonåring ur sängen.
Idel gnäll och surande.
Som bonus har det hållt i sig hela dagen.
Kombinerat med att mitt tålamod ej är det
längsta pga att jag har så ont hela tiden
så blev inte dagen riktigt bra.

Helt slut efter att ha kört in till Malmö
och skridskoat lite med Kärleken och gullen
och planen var att vila lite vid hemkomst
men icke, 5min hemma ringer systeryster
och meddelar att hon och lillIda är på väg.
Jodå, där tog den lugna och vilsamma dagen
slut, en gnällig son, en rastlös, en liten
nästan konstant skrikande Ida.
Puh.

Det är svårt detta med att ha 2 små så
totalt olika och försöka hitta på saker.
Att åka skridskor utomhus gick ju skapligt
även med lillgull för då kunde han ju plocka
saker i strandkanten och pyssla lite,sånt som
han gillar medans jag och storgull åkte.
Men han är bara totalt ointresserad av sport.
Skulle kunna tas för att brås på sin mor:)

Vad ska jag DÅ sysselsätta hnm med så han ej
börjar knarka som tonåring?
Ridning? Skulle det kunna funka?
Han gillar ju musik men musiker... oooh, det
såg vi ju bara på grammisgalan;)
Svårt svårt.

Här är iaf lite bilder från dagen, från denna
helgens enda timme med kärleken som faktiskt
måste kunna ägna sig åt sina studier så han
får ett bra jobb och kan göra mig till
lyxhustru:)
Eller,haha, tror ej riktigt det vore min grej
men jag är glad att det ej är jag som behöver
plugga så hårt, han är duktig kärleken min.
Håll till godo.





Många kramar från ynkliga och suriga mig:)