Äventyr

Tadaa!!
Då var andra också borta!:)
Jag bara råkade putta till lite på storgulls tand
där han satt och vickade och vips satt den stumme
pojken med tanden i handen:)
Men vi får ta hela dagen från början...


Får börja med att berätta vad som väntade mig vid
hemkomst igår.
En chockad mormor mötte mig i hallen endast iklädd
linne och trosor.
Hmm, varför kan undras och hon pladdrade chockat på
om att hon bara lämnat lillgull ensam i duschen i
ngr minuter och under den tiden hade han lyckats spola
hela badrummet fullt med vatten, ända upp till tröskeln!
Vatten är ju hans stora passion.
Torka torka och torka.
Skälla på lillhjärtat och tvätta och hänga.
Allt medans det lilla fröet fnissade lyckligt.
Inte blev jag direkt förvånad, det är sådant som hör
vardagen till då man har lyckan att ha just en Ellis
i sitt liv:)

0530 plingade klockan idag.
Som vanligt.
Stappla upp för att vakna efter en stund i duschen.
Vakna ändå mer då man märkte att när man klev ut ur
duschen så var det som att kliva i ett badkar.
Mmm, lillhjärtat hade ju inte direkt verkat skyldig
igår, mest överraskat stormförtjust.
Antagligen röret som halkat lite på sniskan.
Torka torka torka, pajja all tajming.
Suck.
Lillgull var alltså totalt oskyldig, bara lycklig:)

Köra och lämna gullen aningens sent.
Komma på att man glömt allt pålägg och godis man
inhandlat för dagens äventyr.
Vända och hämta.

Idag var det ju nämligen dags för mig och min underbara
kollega Katrin att åka runt på alla (utom ett) driftställen
för att träffa våra säljare, fika och connecta.
Det är ju en speciell upplevelse att få ansikten på de man
pratar med i telefon flera ggr per dag!
Många hade jag träffat innan men ej alla och upplevelserna
var blandade kan jag säga,haha
Men oh en sån underbar dag!
Jodå!
Det är så härligt att alla är så olika, så himla rara och
det var ju precis som om man träffats och fikat varje dag
och inte bara pratats i telefonen, inga konstigheter
bara störtroligt:)

Att resa med Katrin är ju också underbart i sig!
Laddat med Polly, Bilar, dricka, nyfixad resemusik och
baksätet fullt med kakor och bullar att dela ut:)
Snack snack snack och många skratt.
Frukost o kaffe i Lund.
Wienerlängd o kaffe i Eslöv.
Fläta o kaffe i Landskrona.
Pastasallad och varm choklad i Helsingborg.
Semletårta och kaffe i Klippan.
Ojoj.

Tidsplaneringen och dieten totalsabbad.
Haft så trevligt att ingen tid hölls.
Men det är en viktig dag, många frågor och svar.

Hemvägen gick ngt snabbare än borde.
Storm.
Ratten i benhårt grepp.
Lastbil som körde ut i vår fil precis framför oss
och vi missade att köra in i den bakifrån med ca en
meter, adrenalin.
Vi pekade finger åt chauffören båda två.

Kvällsmaten skulle intagas hos söta Tina.
Insåg då vi satte oss i bilen i Klippan att det var kört.
Enda dagen mormodern ej är hemma och ingen som kan hämta
mina gryn.
Tina som är så snäll packade in sina barn i bilen och
for och hämtade mina:)
När jag väl anlände stod hon där med 3 barn ätandes vid
bordet, ledsen lillkille på armen och fingret i blodigt
bandage...
Ojoj.
Igen.




En sån dag, ett sånt äventyr.
Jag är helt utpumpad och så trött så trött och så glad
och lycklig över den härliga dagen och min snälla snälla
vän Tina:)

I kylen på jobb väntar det som blev över av semletårtan.
Kanska stor bit kan tilläggas då sötsuget ej var så stort
efter de tidigare fikastunderna den dagen.
...den har ju inte riktigt den ursprungliga formen kvar
direkt efter att ha trampat bromsen i botten där för att
rädda våra liv, då har inte ens en semletårta så stor
betydelse.

En helt vanlig dag i mitt liv, helt vanlig:)

Svarta hål i mitt universum

Det verkar som om tiden äts upp.
Som om stora svarta hål finns i mitt liv där
tiden bara försvinner.
Fortfarande hinns inget med.
Inget alls.
Total stress och ingen vardag.

Så många månader och fortfarande står jag och stampar
på samma osäkra plats utan att höra hemma ngnstans.
Fortfarande mår jag dåligt.
Nu säkrare på mig själv, trivs både bättre med mitt liv
som det är nu, är trygg i det, men saknar det jag hade
innan mkt också.
Men hur vardagen skall fungera och vara för att få ro
och harmoni, det har jag ingen aning om.

Inget är sig likt.
Det var så på rutin innan, trevligt.
Man umgicks med vänner om helgerna, med barn och män.
Nu sker inget sådant, där hör jag visst ej hemma.
I veckorna skall man vara glad om ngn enda dag kan ägnas
åt att umgås med ngn vän på kvällstid, om helgerna hägrar
kottarnas vänner och viktigt är det.
Jag förstår ej vart tiden tar vägen.
Glad för de vänner som har tålamod, som hör av sig och
frågar hur jag mår, bryr sig.
Tacksam.
Glad för de nya vänner som finns där som mina änglar,
tack familjen Levin;)
Tack för ALL oväntad hjälp!:)

I lördags åt vi middag med Anders jag och kottarna.
Mkt mkt mysigt.
Jag saknar hnm.
Enormt.
Men kan ju inte tro att det skulle bli bättre nu...
Varför skall jag tro på att ngt ändras?


Ja bloggen uppdaterar ju heller inte så ofta som vanligt.
Får ju lägga upp lite fotbollsbilder på begärna, det är
ju egentligen en självklarhet att de borde vara uppe
efter matchen, så stolt är ju modershjärtat:)
Men... kom det som en överraskning att när jag skulle
sätta igång storkameran och fota matchen med det bra
objektivet att kameran då var totalt urladdad?!
Nejdå.
Därför endast ngr få foton tagna med mobilen:
Coolingarna, Ollie spelar ute, i mitten, Noel i mål.



Ollie i mål, så grym!!:)


Tacka skall man göra:)



På söndagen var det dags för lillhjärtats Knattefotboll.
Intresset är lite sisådär.
Han vill så gärna men såå himla kul tycker han
ju inte att sport är, han är ju en legokille;)


Dessa goa killar i mammas säng.
Och så lillhjärtats sovstil;)


Och vad är det för en dag idag?
Jo pappans födelsedag!!:)
Och Ollie tappade äntligen sin framtand!!

Hjärtan och fartdårar

I veckan kom 2 män från Klippan med en kartong
till mig.
Det är ju ingen hemlighet att jag älskar semlor och
då säljarna i Klippan måste hålla mig glad för att
få igenom snabbleveranser osv så skickade de denna
"lilla" saken till mig på alla hjärtans dag!
Gissa om jag blev lycklig!
En semletårta!!!
Nej, jag åt den ej själv;)
Den räckte till hela avdelningen!
Lycka:)


Då alla hjärtans dan inföll på en torsdag så betydde
det ju att det var Anders dag, som alla torsdagar.
Gullen och jag myste på morgonen ist.
Alla hjärtans dag är ju dagen då man ska omge sig med
de man älskar och det gjorde jag:)
Världens bästa dejt inbokad med Lindahjärtat!
Middag, bio, partaj:)
På bio såg vi Juno, rekomenderas VARMT!!
Träffade många trevliga människor och dagen blev
verkligen supermysig.


Igår fick jag hem endast en kotte.
Min helg var ju förra men Anders hade dem ju då också
eftersom vi var på begravningen.
Så denna turas vi om lite.
Är härligt att bara få rå om en liten ibland:)
Jag hade fått en fin bukett på alla hjärtans dagen också,
lillgullet tyckte det var såå mysigt och lent att klappa
på de fina blommorna så han och mormodern pillade lite
försiktigt:)


På kvällen handlade Anders pizza o svängde förbi och
lämnade, snäll är han.
Satsbord är perfekt när man skall äta framför tvn:)
Dumbo såg vi och snyftade alla 3;)


Om några timmar byter vi kotte och jag skall mysa med
vårt stora gull, han som har en tand så lös så lös,
undrar om han kommer hem med en stor glugg istället;)

Helgens plan var ju att gräva en 3x3m stor sandlåda
åt lillhjärtat och gräva ner och gjuta en torkvinda
men nejdå, självklart blir det årets kallaste helg!
Marken är hård så man kan steppa på den...
Så grävandet får vänta.
Vi skall limma dinosarieskelett istället!


Förra helgen bjöd även på en del märkliga upplevelser.
Träffade för första gången underbara Anna som lade sina
Tarot kort för mig.
Jag är cynisk och har svårt att tro på att ngt sådant
skulle kunna ge mig ngr svar men att en människa som
aldrig träffat mig innan kunde säga så mkt om mitt liv
var märkligt.
Så här såg det ut för mig:

Jag skulle vilja förklara, men jag har blandat ihop
dess betydelse tyvärr...
Får fråga vid tillfälle, vill ju veta, ej ofta man
gör ngt sådant.

Medans vi var där i Småland var storgull med sin far
i soliga Skåne och körde cross;)


Saknade hjärtegrynen så mkt så på söndagen var vi
tvugna att åka hem tidigt.
Mor som var sjuk fick ej köra, hade gått för sakta.
Lillasyster som kör som en pensionär fick heller ej köra.
Stanna för mat gick då inte.
Ringa en pizzeria i Vimmerby, be den slicea upp pizzorna
och så åt vi i bilen medans jag körde:)


Ehrm, kanske borde ha stannat för att hälla ut det
kalla kaffet, men nejdå, mor hällde i farten...;)


Det var lite från vår vecka, hur har ni haft det?
Skelett limning väntar på mig nu.
Ha en underbar helg mina vänner!

Till minne av Johannes

Hemkommen.
Efter ett sista farväl till Johannes.

Har fått lov av Ylva att berätta om vad som hänt
och de som inte har plats i sitt hjärta för sorg
just nu bör ej läsa längre, för sorgesamt är det,
även om helgen ändå har varit otroligt kärleksfull
och vacker.

Detta är en resa som för mig känns som en evighet,
inte en helg bara, det blir därför ganska långt.

Jag vill ge er en helhet av helgen, inte bara en bild,
utan försöka få er att se hur mkt kärlek det kan finnas,
hur älskad Johannes är och hur underbara människor han
fick lyckan att omge sig med.
Så är bilderna underliga så är det för att försöka få
er att förstå.

Fredag 8 jan.
Vaknade i Stockholm.
Fortfarande mörkt ute, natt, ångesten gav mig ingen
ro att sova längre.
Så otroligt rädd och ensam, dagen borde ej finnas.
Traskade på Sthlms gator en timme för att vara ute i
god tid, ville ej missa tåget, ej missa att få säga
adjö till Johannes en sista gång.


För idag var det dags för familj och vänner att
samlas för att göra ngt overkligt.
Säga farväl till ngn som om allt vore rätt, skulle
finnas där levande och varm bredvid oss istället.

Men den 9e Januari skedde ngt fruktansvärt.
Hela livet tog en helt annan vändning och dagarna därefter
har liksom ej varit verkliga, dimmiga.
Johannes Lönn försvann från detta livet.
En tragisk olycka.

Johannes föddes 9 april 1986.
Hans sista levnadsdag blev den 9 Januari 2008.


Den värsta smärtan är ju inte att gå bort, den
värsta smärtan är ju att finnas kvar.
Hans föräldrars smärta, hans syskon.
Johannes kommer alltid vara min familj.
Tillhöra de närmaste.
Hans mor är min andra mamma, har alltid funnits där.
Detta går ej att föreställa sig att det är verklighet.


Begravningen var så vacker.
Johannes närhet var påtaglig.
Inte ledsam, han skrattade åt oss.
Lade sin hand på sin mor, strök henne över kinden.
Skrattade åt sina vänner som samlats.
Han var nöjd över dagen.
Det är jag alldeles säker på!

Minutrarna innan kyrkklockorna skulle börja slå och
slutet skulle börja var så långa.
De var de mest smärtsamma.
När sedan klockorna uteblev och 2 av Johannes favoritlåtar
började spelas så var allting så perfekt.
Kärleken så nära och det kändes så bra, ändå.


Så många av hans vänner var där.
Klädseln var valfri, de klädde sig som Johannes skulle ha
gjort.
Det var så härligt att se.
De fanns där för honom och för varandra.


Farvälet i kyrkan tog 1, nästan 2 timmar, men hade
gärna fått vara längre.
Det går inte beskriva känslan, så sorgsen, så vacker,
så full av kärlek.
Hans storebror Johan och 5 av hans närmaste vänner
bar hnm ut när begravningen var över.


Det var vårt farväl.
Adjö Johannes, du finns alltid i våra hjärtan, du
finns alltid här, det vet vi!
Du skrattar ler alltid, har fullt upp med att finnas
där och se till de som saknar dig.
Du finns bara runt hörnet.



Kortegen som följde efter bilen där Johannes åkte
var enorm.
Människor stannade och stirrade, det var pampigt.
Johannes är älskad, många ville ära hnm.


Hans underbara vän Anna, en av hans 3 mammor, tillsammans
med sin Ylva och min egen mor.
Herman och bästa vän Otto.


Lennart och Robin gav oss så många skratt, vi
grät och skrattade allihopa om vart annat.
Det var en viktig dag.
Johannes hade inte velat ha dagen annorlunda.


"Lycka är att ha en alldeles egen blå hink".
Förklaringen till det gav många skratt.
Hinken fick hans mor, Ylva av hans vänner, så fina
vänner som Johannes var omgiven med är få förunnat.
Den värme och kärlek som kändes var så enorm.
De finns där för hans familj, slutar ej besöka eller
pyssla om.
På kvällen kom sms där de tackade för äran att ha fått
bära Johannes ut ur kyrkan.
De var så stolta och glada över sin vän.
Texten på hinken hade Johannes på sin Lunarstorm sida,
(som nu är en minneslund)
historien var lång och en av de många skrattfyllda som
gavs den dagen.


Platsen där Johannes skall vila.
Tillsammans med sin storebror Erik som föddes och
gick ifrån oss 1989, efter bara en månad i livet.


Johannes och mamma Ylva som han så gärna kramade
och pussade på.


Med storebror Johan på julafton.


Lillasyster Emma med Johannes hund Tippen, hans far
Sven-Gunnar är de till vänster.



Stolt Johannes har tappat sin första tand:)


Det sista fotot, togs helgen innan det hände.
Det stod även på kistan.
Johannes Lönn, du lämnade oss alldeles för tidigt.



Helgen har varit så vacker.
Det som omgett oss förutom sorgen har varit kärleken.
Hans nära har funnits där hela tiden, strömmen av folk
har varit enorm, skratt och tårar.
Själv känner jag mig som en disktrasa, urvriden med alla
känslor utanpå.
En längtan att snart åka tillbaka till dem.
Dessa fantastiska människor som finns i Johannes liv.
Det livet han hann leva var ett liv väl levt.
Han dog lycklig.
Han är älskad.
Vi saknar dig Johannes, du fattas oss.

Några dagar i bilder

Älsklingarna vid läggdags:
Såå goa dom är när storebror läser saga för
sin lillebror var kväll:)


Positivt:
Det börjar bli vackra morgonar igen, det är härligt!:)


Socker och hans adoptivmor.
Hon har benkoll på hnm.
Lär hnm klättra i träd och hämtar in hnm om han är
ute för länge än vad hon tycker han ska.


Storhjärtat mitt när jag lämnar hnm på morgonen.
Det allra sista jag ser.


Igår innan vi fick besök.
Gjorde lala muffins med stora chokladbitar i.


Gullen pyntade dem giftigt och fint:)
Otroligt tjusigt.


På kvällen målade de lite med tygfärger på sina nattlinnen.
Ja sönerna har nattlinnen.
Ollie tycker det är skönt.
Men bara vita är ju lite fjolligt...
Storhjärtat gjorde vad han tyckte om.
Dödsskallar och crossgrejor.


Lillhjärtat gjorde julgranar med pumlor:)


Snyyyyggt blev det:)


På kvällen efter muffinsbak och allt så upptäckte
storgull ett litet sniffarhål i spisen där det fortfarande
luktade chokladmuffins:)


Fettisdagen var det ju också igår!
2 semlor åt jag, hade köpt 3 åt mig men det gick bara inte.
Haha.
Goda med mjölk.


Enduro på tv.
Socker på tvn.
Han gjorde sitt bästa för att fånga dem;)


Stora hjärtat myser.
Böcker i sängen.
Ser så härligt ut, igår läste han en bok med 57sidor
och var så stolt:)
Han bara slukar dem.


Dagens spännande,haha.
Halva våningen stod samlade på ett kontor och kikade
på en bil som kört i fel riktigt i rondellen,kört
på en annan bil, kört ner en skylt och slutligen stannat
på refugen och vägrade gå ut ur bilen förrens polisen kom.



Imorron bitti blir jag hämtat 0540, körs till Sturup,
flyger till Sthlm för utbildning och smör.
Utgång och partaj på kvällen.

Fredag begravning.
Min 21 årige nästankusin begravs i Småland.
Där blir jag över helgen.
Mkt ångest, mkt ledsamt, men längtar efter att få
krama om hans familj.

Inte blir det som man planerar:)

Helgen började ju redan i torsdags.
Jodå, underbart skoj att träffa Lindahjärtat och
Sonia, lyssna på musik och skratta mkt:)


Fredagen skulle jag BARA hem snabbt och handla en
tvättmaskin, sätta sladden i väggen och fara vidare inåt
staden igen, bordet var bokat på Metro kl 20, härligt
sällskap och jag såg MKT fram emot kvällen.

Sen kom vi hem.
Fick inte ut den sablans maskinen ur bilen...
77,5kg.
Jag väger 20kg mindre.
Jag vann till slut men först gick jag och lade mig i sängen
ngr timmar och deppade över att jag är liten, inte fick
göra det roliga jag tänkt på kvällen för inte kunde jag
åka in till stora staden med en sprillans ny tvättmaskin
i bagaget, ganska onödigt o den hade ju knappast funnits
kvar i bilen morgonen efter...

Andra problemet bestod av att det inte direkt bara var
att plugga in den i väggen inte...


Men då jag har en far som är elektriker och dessutom
är galet envis ibland så fixade jag det till slut:)
Kl 2 på natten surrade första maskinen, mor och jag var
adrenalinpumpade och lyckliga:)



Lördagen:
Gullen mina var med sin snälla far i Gbg och gjorde
experiment!
Sova i husvagn är så mysigt tycker de!


En härlig dag med många upplevelser, pappan mailade
mig bilderna från deras dag:)





Min lördag bestod i att jag enligt planen skulle jag
gräva ett hål och gjuta ner en torkvinda.
Allt inhandlades, inkl cykel åt storgull och jag körde hem.
Väl hemma upptäckte jag att spade saknades...
Smidigt.
Fick lasta in moderskapet i bilen och fara till ÖB.
Väl där handlade vi många bra verktyg, mkt mkt godis och
såklart ärtsoppa.

...vi handlade ett järnspett också.
De är ganska tunga.
När vi lastade upp varorna för att betala och jag ställde
spettet vid sidan efter kassorna där mor stod och packade
ner i påsarna så välte plötsligt spettet...
Jag var inte i närheten, men självklart klassas det som mordförsök.
I mormoderns ögon då alltså.
Det tog henne i bakhuvudet och en gigantisk bula uppstod och
mormodern blev helt väck ett tag.
Personalen rusade fram, stol plockades fram och hon togs
om hand.
Attans.
Säg den dag som är händelselös i vårt liv.
Inte ens handla kan vi göra.

På kvällen var jag ute och åt god mat på La Roche,
underbart och mkt trevligt sällskap:)
Inte skulle jag dricka ngt vin inte, jag skulle ju gräva
ner den där torkvindan mitt i natten men med lite övertalning
om att grannarna nog skulle undra vad jag gjorde om jag
stod och grävde i marken mitt i natten så slank det ner
några glas av det goda röda, ngn god kaffedrink fick
också följa med ner i magen tillsammans med de goda tapas
vi åt:)

Söndagen väcktes jag av ett sms...
Rara Lindan tyckte vi kunde ta söndagsträningen lite tidigare,
jovisst, bara att hoppa upp ur sängen, kasta sig i duschen
och kontrollera så mormodern fortfarande andades och ej
fått ngr större men av att bli misshandlad med järnspett.

...sen stressades dagen vidare.

Sönerna var på bio med sin snälla far och jag var ensam
hemma och pysslade.

En händelserik helg som vanligt.


Denna veckan har bara 2,5 arbetsdag, imorgon bär det från
jobb lite tidigare och på torsdag morgon flyger jag till
Sthlm med lite kollegor för att gå på Nordea utbildning och
Wallmans på kvällen.
Kommer bli supertrevligt!:)

...dock går tåget vidare på fredagsmorgonen till Småland för
begravning.
Men det behövs i hjärtat.
Omge sig med de man älskar och säga farväl.

Det är vår kommande vecka det...