En onödigt händelserik lördag

Här kommer ett kort utdrag i bilder av vår Lördag.

Tidigt tidigt for Lindan och jag med våra minsta
gull på en lite trevlig shoppingtur.
Tänkte vi.
Det gick ju sådär och mamman kom hem tomhänt.


Lindans sällskap är dock alltid trevligt, oavsett vad
vi hittar på:)
Här provar Lindan ett av mammans många par solglasögon
som bor i bilen, bra att ha.
Urtjusigt:)


Storgull och mormodern roade sig lite denna varma
och sköna sensommardag:)



Tina, Adelia och Albin kom och fikade lite.
Mkt mysigt.


Adelia passade på att gräva ner mitt lilla gull.
Kul tyckte de.
Jag fortsatte mata in tvätt i den för dagen flitigt
använda tvättmaskinen.


Stora hjärtat mitt ville sy en kulpåse i lagom storlek
för alla hans gogos och kulor.
Så det gjorde han alldeles själv:)


När gullen väl somnat så susade mamman mot staden för
att studsa till Axwell på Slagthuset.
Mkt trevlig kväll.

Sedan skulle hon hem och upptäckte att det lilla
garderobskvittot var försvunnet och trots timslångt
hängande i garderobsluckan fanns ej jackan och
handväskan där.
Ngn hade alltså hittat min lilla lapp och tyckt att
det skulle sitta fint med en ny jacka och väska.
Som bonus fick denne min plånbok med alla kort och
legitimation, min husnyckel och min enda bilnyckel.
Käckt.
...eller inte.
Morgonen har ägnats till att spärra kort och ringa
polis och div.
Kvar är bara försäkringsbolag som ej kunde göra ngt
på en söndag och parkeringsbolag i Malmö om det finns
en liten ynka möjlighet att de skulle kunna förbarma
sig och snällt låta min bil stå där ngr dagar och
ej öka på den redan rätt saftiga notan mer.
Imorgon får jag även se till att ordna så att lås
bytes på både hus och bil.
Lovely lovely.

Hoppas ni mina vänner haft en lugn och skön helg:)

Vård Av Barn

Igår var vi hemma.
VAB.
På natten vaknade min stora älskling med hvdvärk.
Illamående och ont på vänstra sidan av huvudet.
Medicinera.
Ligga i sängen och ge vätska, försöka mata med små
små brödtärningar jag skurit till för att han ej
skall kräkas men det är svårt då illamåendet redan
finns där.
Natten blev jobbig för min stora älskling.
Lagom till klockan ringde så kom han äntligen till ro
och somnade.
Så vi bäddade ner oss och sov, det behövdes.
Men den gnagande oron fanns kvar även om värken
hade försvunnit hos mitt gull.
Det var likadant för hnm förra veckan.
Vakna med hvdvärk och illamående.
Lite för ofta, lite för tätt.
Hmm.

Men sovmorgon är härligt.
Lillgull myste länge i sängen med mamman sin och
lilla kompisen som han tycker så mkt om:)


Stora hjärtat mitt hade ju piggnat till när värktabletten
väl gjort sitt och han fått sin vila så de roade sig med
att hoppa längdhopp i mammans kuddar och stora
duntäcke:)
Ngt OS inspirerade.


Vi hann även med en liten shoppingrunda, flera affärer
passerades och även om det enda som inhandlades
var medicin till storgull så hann lilla trollet mitt med
att fynda…
När jag plockade ur hans byxor för att lägga dem i tvätt
så fann jag hans skatt.
Ajajaj.
Pinsamt värre.
Så om ngn skulle sakna knappar i sina nyhandlade
kläder, så ring.
Vi kan ha dem.
Ellis i en liten ask

Dock är ovanstående kanske bättre ändå,
än DETTA:

Idag är det fredag, arbete ikv sedan ledig för
att mysa med mina små älsklingar hela helgen:)
Lovely!!!

Onsdagsrapport

Igår kom systran och hennes familj för att fira mig.
Mysigt att ha dem där:)
En urtjusig kanna att göra turkiskt te i och små
teglas med fat fick jag minsann, blev så glad:)
Te är ju, har alltid varit och kommer med största
säkerhet alltid också vara en av mina stora passioner.
Systran fick ju en vacker tesamovar från Ryssland när
modern och jag var där för ngr evigheter sedan, te
rinner i vår familjs ådror:)


Btw, liiiten uppdatering kommer under dagen på lillbubblans sida:)


Efter middag och mys susade jag till Kävlinge och såg film.
Skräckfilm:(
Men det var en mkt mkt härlig kväll:)
Tack Jennie!!
...sorry att jag ej är så bra på backhoppning, skall lätt
öva så jag kan slå dig sen;)

Imorse föll regnet hårt.
Det blir ett sådant lugn, mysfaktorn är hög med dropparna
smattrandes utanför det halvöppna fönstret och vi ligger
nerbäddade för lite morgongos i mammans stora säng.
Lillgull och hans lilla vän:)


Mina 3 små pojkar:
Erhm, jodå, det är TE i storgulls flaska.
Vet ej vart han kan ha fått det ifrån...


Lilla älsklingen min och Sockerkompisen:)


Stora duktiga hjärtat mitt när jag lämnade hnm vid
hans skola imorse.
I ösregn, efter många många pussar.


Och ngt jag hörde på väg till jobb:
Hon kanske också tyckte det var roligt?!

Ja, lycklig är jag.
Verkligen:)

Tic toc

Så skönt det är att vara inne i de vanliga
rutinerna igen:)
Även om det inte slutat snurra för fort alldeles
så snurrar det iaf saktare.
Nu gäller det att få ihop schemat så man kan
kombinera de trevligheter som finns med vardagen.
För de går inte ihop riktigt än.

Igår var höstens första fotbollsträning.
Av olika skäl har vi ju missat de 2 som varit innan.
Mysigt:)


Lillhjärtat var hemma med sin kära mormor och mös
och när jag kom hem fann jag min pyjamaspojk i mormors
säng där de två kumpanerna låg och såg film:)
Min bebis.
Han vill vara det.
Det kommer han alltid vara.
...iaf tills han ev får ett småsyskon.
Men han SER inte riktigt ut som en bebis längre;)


...om min dag är bra?
UNDERBAR!!:)

Hoppas er är lika fin!

Hihi

Jag ligger dubbelvikt!
*fniss*

..ok, jag är lite trött, men ändå!
Hahahahahaaa

Höst:)

Idag vaknade jag i dimma.
Hela huset var inbäddat i tystnad.
Höst.
Nu är den här:)
Låt det regna, jag längtar faktiskt.
Låt vindarna storma, jag kan elda i min kamin:)
Haha, så härligt det skall bli att få krypa upp i stora
blå soffan med värmen nära, största tekoppen och
ett trevligt sällskap och bara njuta av lugnet.

Har kommit till en del insikter under natten.
Vad än vädret visar utanför finns det varken storm,
dimma eller regn hos mig idag.
Odelat lycklig.
Får ideligen knäpp på fingrarna, irriterande.
Saker jag försöker dölja tom för mig själv rotas fram,
mina lik i garderoberna är inte längre heliga.
Dammas av, synas och blir helt plötsligt verkliga.
Får höra sanningar som jag rynkar pannan åt för att
ngn ser mer än jag önskat, det är dags.
Och hur sjukt det än låter så älskar jag det.
Vill låta det ske:)
Just nu är den stund i livet jag inte får lov att dölja ngt,
inte heller vill.
Rätt person , en bra person, en person jag känner att
jag kan och vågar lita på.

Jag, dagens första kaffekopp, och en bit av Katrins långa jeanskjol.



Ordet är spännande, det är vad det är.
Det är vad den närmaste framtiden kommer bli.
Oavsettt.
Vad som kommer därefter får tiden utvisa, det är långt
ifrån ngt man kan rå över:)


Idag frossas det glatt i min vackra sjal:)
Tack söta Jennie!:)
Så så så glad för den!
..och de snygga örhängena.
Och ack så bra den är för min nacke.
Inte blir bilderna som Linda Ks som har sin lilla
garderobs dagbok och är evigt snygg, perfekt existerar
ej i min värld:)
Där är det alltid lite lagom kaos, till en trygg och
positiv bas:)
Ej i mitt intresse, intresset skapas av att upptäcka nya
saker, inte att få dem serverade på silverfat.
Ni får ta bilderna för vad de är, ni behöver bara se 3 saker:)
Att jag är vansinnigt glad i mina fina födelsedagspresenter
från min kära vän, äntligen fått tid att färga håret vackert
svart och fått på mig mina stövlar för att fira hösten:)


En ny vecka, jag önskar eder blir underbar!:)

Idag är redan en ny dag

Det har varit en hektisk helg.
Tom.
Dock har tankarna varit många.

Jag är faktiskt ganska trött.
Svårt o reda ut mina egna känslor och veta
vilka som kommer av den trötthet jag känner
och vilka som faktiskt är verklighet.
Vill inte ta itu med dem, vänta och se.
Hur jag agerar nu är ej riktigt såsom jag
gör i mitt vanliga lugna sansade jag utan i
stort påverkat av min sömnbrist.

Visst kan det visa sig att oron är befogad.
Men att ta itu med den nu skulle ej leda till
ngt positivt och jag önskar att detta ordnar sig.
Av hela mitt hjärta faktiskt.

Som mor lär man sig att planera och ta ut
mkt i förskott, både på gott och ont.
Planerna är nödvändiga, att oroa sig innan
saker hänt är ngt man kunde önska bort.
Men det går inte.
Från den dagen de lägger upp det varma
paket av ren och oskuldsfull lycka på ens
bröst är det kört.
Då finns stenen där i bröstet och tårar av
oro kan smyga sig på när som helst när man
känner att man inte kan skydda de där som
är ens hjärta allra närmast.

Den ungdomliga odödligheten är borta.
Nu finns oron där istället, även i allt annat.
Inte i jämförelse så stor som i modersrollen
men ändock.

Jag vill kunna tro.
Hoppas.
Odelat glädjefyllt.
Tro på att drömmar existerar.
Men kan de verkligen göra det?
Jag vet faktiskt inte.
Ibland kanske man svävar där uppe och
poff så inser man att man faktiskt inte kan flyga.
Så kan det vara.
Eller?

Jag önskar.
Jag vill.
Men är ej säker.
Dock tänker jag ej ta ut allt i förskott.
Inte denna gången.
Viljan och längtan är stark.
Önskan lika stor även den.
Det finns inga hinder.
Man borde kunna luta sig tillbaka och njuta.
Men...

Jag har en önskan om att lära känna, den står i fokus.
Det är allt.
Så får vi se.

Jag får sansa mig, vila, vakna till en ny underbar
dag och då ej försöka tänka så mkt.
Hur nu det skall gå till.

Godernatt mina darlingar, sov sött!

Lördagsgodis

Känner mig lite tom idag.

Finns ej mkt att fylla denna dagen med, den skall
bara passeras.
Sovit för länge, jobb, hem och sova.
Thats it.

Så istället för en massa ord och svammel från
denna dam kommer ist ett grymt tips.
Prova:


Har ni smakat de där små majshattarna som jag
tror fortf finns att handla som chips?
De i choklad, låter inte som ngn höjdare, jag vet
men jag och en söt kollega var tvugna att prova
igår och det var helt klart ett av de godaste choklad
jag ätit:)
Lördag idag, finns ingen anledning att ej åka direkt
och inhandla:)

Nej, dags att åka iväg.
Hoppas ni får en skön lördag mina vänner.
Kramar!

ilas kloka tankar kring OS

Jag är som bekant inte särskilt sportintresserad.
Säkert av den anledningen att jag ej gett det ngn
chans.
Jag har inte riktigt tid.
Jag prioriterar.
…sen ser jag ju ytterst ytterst lite på tv också.
Försöker hinna med favvoprogrammet en gång i veckan,
Greys Anatomy, mest för avkopplingen att sitta still
en stund men annars enbart när vi har mys, mina små
söta gryn och jag framför ngn film.

Så detta fenomen OS.
Jag vet alldeles för lite för att över huvud taget
uttala mig:)
Men har jag ngnsin kunnat vara tyst?
I mitt lagom förvirrade och oblyga sinne vill jag ändå
dela med mig av mina reflektioner som kommer ses som
mkt dumma av de som vet mer än mig, vilket lär vara
de flesta.
Men asch, kom och snacka barnvagnar, förlossningar,
tapetsering, spackling, golvläggning, inredning,
mobiltelefoner eller ngt annat som JAG är intresserad av
och jag kommer le lätt överseende utan att för den sak
se ned på era bristande kunskaper utan som jag önskar av er,
lära er det lilla jag vet.

Så, hur dumt låter det ej när det jag tittar mest på
kring OS är de människor som är runtomkring?
Volontärerna.
De hedersvärda små nissar som är överallt som en liten
myrarmé och utan att man knappt märker det ser till att
allt flyter på.
Imorse såg jag lite handboll.
Där i ett hörn satt en tös och putsade bollarna.
Jorå.
Det måste ju ngn också göra, så funkar världen.
Vissa sysslor kan tyckas oviktiga men tänk om just den
bollen var för hal, för klibbig eller liknande och hela
OS samfundet kollapsade och allt blev katastrof.
Ojojoj vilka tidningsrubriker.
Sånt skulle nästan kunna hända…
Iaf behövs dom:)
Bollputsarna.
…och alla andra runtomkring, hurra för dem!

Sen är det detta med VILKA sporter som får vara med.
Konstsim ex.
Hallå!!!
Vi fastnade alla stumma på vår fikarast framför tvn i
cafeterian då 2 damer vispade hysteriskt med armar
och ben i sina små badmössor.
Tävla i att se tokigast ut?
Nja.


Segling, jovisst, men varför inte golf?!
Förklara pls.
Jag har nämligen högt flygande planer på att storgull
skall ta OS guld i golf.
Minsann:)
…måste bara se till att det blir en gren först.
För han är ju bara bäst!

Men det jag gillar kring OS är att alla engageras så mkt.
Hugger tag i mig tom.
Os är fint:)
…om man bara slipper se det;)

Over and out.

Nu kommer nog minst EN person skrika;)

Vindar

Det är skönt att vardagen är åter:)
Mysiga nattrutiner, mkt gos, älskar!

De trevliga morgonsamtalen på väg till jobb där
all världens problem löses kort och koncist redan
innan dagen börjat.
Man får de svar man önskar, sanningar man ej vill höra
men rensar ut de problem som gror eller ger kraft åt att
ta itu med dem.
Me like.
Alltid trevligt att börja dagen med en väns röst i örat:)
En klok vän som känner en väl.
…bara man hittar det sablans headsetet, mitt är ju btw
tvättat i tvättmaskinen också och mindre funktionsdugligt.
Men men, man skall ej gnälla, det funkar:)

När jag lämnade storgull vid skolan idag slog det mig hur
liten den där stora tuffa pojken verkligen är.
Hans klokhet och målmedvetenhet gör hnm så mkt större
än han verkligen är.
Han stod där på skolgården med skolväskan över ena armen
och jackan över andra och såg efter mig när jag körde.
Som om han ville hålla mig kvar, önska sig liten och
slippa de måsten som redan krupit sig på.
Vara hemma och mysa som vi gjort i så många år dessförinnan
och som han är van och bortskämd med.
Nu ÄR han stor och det märks att det är en kamp för hnm.

Hos mig kommer han dock alltid få vara liten.
Få krypa upp i knät och gosa, bli struken över ryggen och
lugnad när han inte vill släppa ur sig problemen på annat sätt.
Så som han så ofta fortfarande gärna gör.
De ska få vara små.
Få så många pussar kramar och kärleksord så han tar dem
för givna, för jag tycker inte annat finns när man är barn.
De skall vara bortskämda med kärlek.

Dock är det många kamper min lilla riddare strider med
just nu.
Mina ord är ej de enda han skall lyda.
Många viljor, olika regler, vill vara stor, vill vara liten.
Gränser testas och det antagligen både med orsak av ålder
och av situationen som den är.
Särskilt nu när vi varit utan varandra så mkt, såsom våra
hjärtan inte alls är vana vid.
Det är jobbigt.


Efter lite vila så firade vi ändå min dag igår:)
Söta vännerna Jennie och Lindan och våra familjer, det blir
genast en stor grupp och mitt hus är numera litet;)
Mysigt hade vi, planer smeds och minnen skrattades åt.
Det är skönt med det band som finns mellan vänner när
de vuxit samman efter ngr år.
Inga missförstånd, inga måsten, man förstår varandra och
tar dem för vad de är, älskar på gott och ont:)
Man finns ändå alltid där, behövs det så dygnet runt.
En underbar självklarhet med sådana vänner:)
Man ses när man ses och respekterar att alla har lika
mkt kaos som en själv med jobb, hämtningar, och alla
aktiviteter kring barnen och har desto trevligare när vi
väl ses:)
Jennie och ett par av hennes gryn:)


Lindan utan mat i munnen och mitt koncentrerade lillgull.


När man kännt varandra sedan födseln är det inga
problem att plocka det man önskar från vännens
tallrik när man ej hittar det på sin egen:)
...eller om han plockar bort ngt kompisen ej gillar,
det kan också vara fallet:)


Håkan bråkan hjälper Cappe.


Jordgubb/lime cheesecake.


2 efterrätter är minimum.
Inget kan vara perfekt, så är det bara, marängsmeten
som skulle täcka bären kunde INTE vispas med limeskal
i, de skulle vändas efteråt.
Men, man skall lära av sina misstag, nu har jag lärt
mig ngt nytt, alltid spännande:)


Dagen är inte riktigt en av de allra soligaste.
Ett yttepyttemoln som ej borde finnas där,
bort skall det blåsas.
Himlen är och borde vara tveklöst rosa.
Kottarna som ikväll åker till sin far över helgen.
Vill ju ha dem hos mig!
Men ändå, detta skall bli en bra dag!!
Det har jag bestämt.
Och då blir det så:)
Ett sådant val är lätt,
sin egen enkla lycka skapar man själv.

Ettagluttare

Vi tog en tur på Malmö festivalen igår.
En liten sväng bara, det är för mkt folk
och kaos men man hittar sina guldkorn:)

Vi på väg för att möta Lindahjärtat:
Synd bilden är suddig för vi är grymt coola:)


Efter kottarna fått polkaklubba o remmar så
hittade de dessa gossarna som var riktigt duktiga
på att hålla bollen ovan mark...


Sedan var det färdig festivalat.
Mamman hade vaknat med huvudvärk och hade fått
gå tidigare för jobb för att det värkte för mkt.
Festival var då inte riktigt rätt plats.
Attans, missade en hel del bra musik jag hade önskat
höra, men hade en riktigt härlig kväll ändå:)


Idag har jag varit och lämnat mitt stora gull i skolan.
Ettagluttaren, min STORA son!
Var med ett tag tills de började med böcker osv,
huvudvärken sitter kvar och det är dags att ta piller
och krypa i säng och vila.
Lillhjärtat är hemma och håller mig sällskap.

Storgullet mitt:


Klassrummet:


Tiden rusar verkligen...

Pussar till er!!:)

Den nyblivna 31 åringen tackar bockar och niger,
rörd över alla fina hälsningar från alla håll!:)
Änglar är ni allesammans!!!!:)
Lycklig och ärad är jag!:)

En resa genom tiden

Det var så det kändes.
Ett äventyr, inte bara att möta nya och gamla
vänner, utan återse de platser som är min barndom.
De sjöar jag badade i, lärde mig dyka i dess mörka
vatten, åkte på färder med flottar och fiskade i.
De skogar där jag ägnade dagar åt att bygga perfekta
kojor, klättrade i träd, plockade mängder med
vitsippor och lät timme efter timme försvinna bort.
Där jag tältat och paddlat.
Traskat till skolan dag efter dag.


Även om jag bara passerade de välbekanta platserna
på genomresa så kom känslorna åter.
Många ggr var tårarna nära och jag vred tillbaka
klockan några år och allt var så nära.

Småland är vackert, mitt Småland är det finaste
som finns med dess skogar fyllda av svamp, stigar,
berg och träd.
De blanka stilla sjöarna.
Vägarna som slingar sig backe upp o backe ner.
Men det är inte hemma.
Inte längre.
Jag har min trygghet här i Skåne och vill ej flytta.

Har äntligen funnit ro på en plats så olik det jag
önskade, men det är som med allt annat, man kan inte
riktigt styra över vad man ska älska och detta är
platsen jag kommer stanna på.
Kanske ej här i lilla röda huset, men just i Skåneland.

Oh no kommer jag att säga den dag på ålderns höst
då det föreslås att vi kanske ska flytta till varmare
trakter för ledernas skull, "vad sägs om Thailand?"
Det är HÄR jag har mina barn, kommande barnbarn och
de sannaste vännerna:)
Även om de älskade vännerna finns på andra orter med,
barnen säkert kommer flytta land och rike runt så finns
det en trygg grund så hamnar de oftast där till slut ändå:)

På andra dagen i de djupa skogarna begav jag mig mot
Öland.
Öland där djur ej lika alla andra betar;)




Mötte en fantasisk person, så glad för det min vän!
Riktigt riktigt riktigt roligt och kommer alltid
minnas det, och nog kommer jag åka och hälsa på även
om jag ibland inte förstod ett ord av vad dina söta
döttrar sa;)



Hemvägen bjöd på kaffe hos min bror.
Jodå, ungkarl med stort hus och många planer.
Lyssna på musik så huset skallrar är obligatoriskt.
Sånt har han plågat mig med sedan han först installera
de sina egenhändigt byggda högtalare i sin första bil.
Dock kunde jag ej slå hnm på hans bilspel, misstänker
att han övat mer än mig...
Måste ju vara så.
Men det tog jag igen på de fina vägarna mellan
Oskarshamn och Västervik;)




Det var ett äventyr.
Jag är glad att jag gjorde det ensam.
Även om jag via telefon hade sällskap större delen
av tiden, gjorde en resa även där, men framåt:)


Måndagen den 18/8, min sista dag som 30åring, än är
det ngr minuter kvar att fira innan klockan slår över.
Kottarnas första dag efter sommarlovet.

"Mamma, jag har saknat dig" sade lillgull när jag kom.
Dock åtföljt av "Det var lång tid, fast vi hade precis
börjat bygga kojan".
Skönt att de har kul;)


Storgulls tandrad som oroat mig visade endast på att
han kommer bli en stor man.
Ehrm.
Vill mamman se det redan??
Han rymdes ju nyss på min arm.
Nyss masserades hans lilla mjölkstinna mage med olja
bara för att han blev så lugn och gav mig sådana
underbara leenden med hela sin lilla kropp, 7 år sedan.


En kotte i sin säng och en i min.
De hade saknat mig, ville bara vara hemma.
Det var vi.
Jag har saknat dem med, så obeskrivligt mkt.
Tänk att man kunde längta så till en måndag;)

Om jag önskar mig ngt imorgon?
Närhet av de kära:)
Kramar från de nära.
Och kanske, om jag fick önska, ngt riktigt gott te:)

Den vackraste stunden i livet var den när du kom

Totalt i mina egna tankar.
Nynnandes.
Leendes.

Gårdagen avslutades tidigt i min stora säng.
Vi såg på Spiderwick och gosade.
Mammans blå slöts ofrivilligt samtidigt som sönernas
och allt hon skulle hinna med på kvällen glömdes bort.

Tiden rusar iväg.
Gårdagen som skulle vara flitig blev ej så utan
tillbringades på allra allra bästa sätt.

Jag var lite nervös för morgonen.
Första dagen efter 7 veckors sommarlov för gullen.
Men icke, mina solstrålar studsade upp, morgonen
gick smärtfritt och sötsmulorna pussade sin mamma
glatt adjö och sprang in och lekte:)
Lika pirriga som jag.



Jag har ett band kring mitt hjärta.
Drar åt och gör det svårt att andas, min kropp vill
dela andetagen med ngn annan.
Nära.

Jag svävar och kan inte landa.
Fortsätter drömma om mannen med gitarren och den
känslan är obeskrivlig.
En dröm, jo, men en känsla jag vill behålla.
Leva i.

Funderar en del kring kärleken.
Den behöver ej alltid vara problemfylld.
Tror ni på kärlek vid första ögonkastet?
Kan man möta just DEN personen som du hör hemma hos?
Kan det finnas en sådan för var och en?
Man kanske ej möter den, man kanske gör…
Kan man bestämma sig för att det är bra detta och leva
i lyckan, göra ett val och ta mot och medgångar tillsammans?
Kan man bara göra ett val?
Kan vissa saker som känns för bra för att vara sanning,
faktiskt vara verklighet?
Kanske om man möter ngn som är på samma plats i livet
känslomässigt, har samma önskningar och drömmar, samma
förutsättningar.
Jag vet inte om man skall våga tro på sådant.
Men även jag har en hoppfull romantisk ådra;)
Det finns kanske ngn som kan rasera mina höga murar,
som man kan ge sitt allt och alltid.


Man får vänta och se:)
Man kan inte rå över det livet ger.
Bara fånga det, eller låta det gå förbi.
Om ens hjärta är helt och öppet kanske man törs se.
Törs tro.
...ja vem vet:)
Var sak har sin tid.

Inlägg 500

En natt hade jag en så märklig dröm...
Kaoset var borta, allt var stillhet och tryggt.
I drömmen låg jag på en mans bröst, lyssnade när
hans fingrar lekte över gitarren och trollade fram
de vackraste sånger.
Han sjöng för mig.
Lycklig var jag, tillfreds och harmonisk.
Inget annat existerade just då.
Allt var bara så härligt.
Så bra så man inte vågade tro att det var sant.
Jag hade mött ngn som nästan fick mig att våga drömma.
Försiktigt.

Jag vaknade och känslan fanns ändå kvar.
Jag gick där i ett rosa skimmer och försökte stanna
kvar i min dröm.
Blunda och vara där.
Leendes mindes jag hans doft, hans andetag och värmen
från hans kropp nära min.

Vissa drömmar är underbarare och verkligare än andra.
Vissa är sanna och vissa önskar man stanna i.

Mmmmm, vi får väl se...
En dag kanske även mina drömmar blir verklighet...


Verkligt är:
*Detta är inlägg nr 500 på denna sidan:)
*På onsdag börjar min stora älskling 1an!
*...dock hinner jag även fylla 31 dagen innan dess.

Inget år har gått snabbare än detta.
Inget år har har både gett mig så många skratt och
så många tårar.
Fått mig att känna mig så levande.
Fått mig att njuta, stråla, fånga dagen:)

Nej, jag saknar ej mkt.
Är lycklig.
Även om världen snurrar overkligt snabbt så hinner
jag se så mkt vackert, uppleva så många fantastiska
dagar, kvällar, nätter.
Träffa och lära känna så många beundransvärda personer
som man bara vill ta till sitt hjärta och säga att
man är så glad att man fått möta dem!
Ja jag är lycklig.
Lyckligt lottad och glad in i själen över vad jag har
fått, fått uppleva och får älska:)

Ollie frossa

Åååh så underbart det är att få hem dem!
När man väl ser dem igen efter ngr dgr så
inser man hur mkt man saknat dem när de ej
varit nära.
Man stänger liksom av den värsta halvheten för
att orka, ej sunt att ej kunna låta dem vara
med pappsen också, men när man väl ser dem, då
raseras alla murar direkt, man kan nästa känna
hur man tar av sig en kappa och bara älskar, älskar
älskar och älskar!:)

De där underbara små.
Man har saknat deras skratt, deras frågor, deras kiv,
deras skrik och klokheter:)
De är små mirakel, inget annat.
Att just jag får ha dessa fantastiska små under mina
vingar, att jag får följa dem, vårda dem, älska dem.
Underbart:)

Jag har en sån myskänsla i hela kroppen idag:)
...inte bara av det faktum att jag igår fick hem
mitt stora gull;)
Men oh så härligt vi hade det igår:)

Mys framför OS, jorå.
Chips och te.


En massa killande;)


Sedan låg vi nog i nästan 2 timmar i sängen och
bara pratade, min stolthet och jag.
Han är så vis!
Så förnuftig och rolig.
Vi hade så kul:)
Diskuterade allt möjligt, det behöver ej lindas in,
visst behöver han ej veta allt, han är ett barn, men
det han frågar får han svar på.
I den mån ett barn behöver veta.
Långa härliga samtal:)


Och så somnade han sött på min arm.
Älskade stora 7 åringen min!
...fatta att han blivit så stor!!:)


Så ja, idag är jag av olika anledningar extra lycklig.
Det är dessutom fredag, tårta väntar och regnet har
upphört.
Kan man vara annat än glad?:)

Kärlek till er rara!!:)

Katrins dag

...jodå kära Katrin blev så glad så!
Både av min och Gülsens vackra sång och presenten
hon fick av oss:)

Lunchen blev alldeles för lång och på av Katrin vald
thairestaurang, såå gott!
Söta som få är vi;)



Åter från lunchen, mätt och vansinnigt trött.
Så härlig dag!!:)

Status från trött kottemor

Märkligt är ett ord.
Underbart är ett annat.
Så är det:)



Idag fyller käraste Katrin år!
5år och 5 dgr äldre än ngn annan:)
Skall strax överraska henne;)


Uppdateringarna från pappan är väldigt dåliga,
rent obefintliga.
Men roligt har de, det är jag säker på!:)


Hoppas ni har en underbar dag vänner, mindre blåsig
än den jag knappt vaknat till.
Trött, glad, fundersam:)

Inte mkt nytt från södern

Nej, med kottarna i Danmark, tankarna på vift och
begränsad både gällande datoråtkomst och tid så fattas
det en del här…
Mest beroende på att mina tankar för stunden befinner
sig i det blå, eller ja, där ovanför ngnstans där molnen
försiktigt och avvaktande börjat ändra färg.
Märkligt är ordet.
…och denna sida är ej rätt forum;)

Har glädjande mkt att göra på jobb, älskar att ha problem
som GÅR att lösa och som ger nya kunskaper.
Tillfredsställelse.

Pappan är snäll och uppdaterar mig ideligen med bilder
och filmer på våra gemensamma små älsklingar.
Stillar min oro.
Lite.


Måste erkänna att jag verkligen önskar tiden kunde stå
stilla ett tag, sluta snurra så snabbt omkring mig och
göra så att jag kom ifatt med så mkt som jag känner att
jag ligger efter med.
* Sådana trevliga saker som att stryka all tvätt så man har
ngt att ta på sig igen.
* Städa och sortera i klädkammaren som ser ut som en krigszon.
* Komma ifatt med lite socialt som inte riktigt är vad det borde.
* Ligga i soffan och slöa med älskade datorn på magen.
Jag har ingen slösurfartid nu!
Det tar hårt.
* Se ngn film?
Ja lite sådant.
Men det händer trevliga saker, jag fångar dem och tänker
inte alls ändra på ngt, inte just nu, absolut inte just nu:)

Vem vet om det regnar imorgon och en sån där riktigt tråkig
dag kommer ifatt just mig.
Njaaaa, tror ej, men en dag kanske:)

Förklaring och resor

...det är ju alltså så, att jag inte på ngt sätt
försöker undanhålla er ngt.
Helgen var underbar!!
En nostalgisk resa och jag hade det såå mysigt.

Att träffa min hemliga blonda och så härliga vän och
hennes små söta döttrar var en upplevelse!:)
Så glad över att få träffa dig snäckan!!:)

Gamla vänner, nya ansikten, en otrolig upplevelse:)

...tankade in bilderna i datorn.
Fick virus i den.
Biter envist på naglarna (bara i tankarna) och hoppas
att den ej behöver blåsas el så för det vore katastrof!
Så DÄRFÖR får ni ej veta så mkt...
Suck.


En annan resa och en annan oro är denna:
Idag åkte kottarna med far och vänner till Danmark.
Bon bon land idag, Safariparken i Knutenborg imorgon
och som avslutning tar de Lalandia på tors.
Jomenvisst.
Mamman här hemma är lätt nervös.
Tunneln kan rasa på väg till Dk.
Det regnar så de kan halka på karusellerna.
Och barnen kan ju försvinna...
Mkt kan ske när jag ej har dem under mina vingar.
Men pappan är bra, mamman är bara lite hönsig:)

...men inte hjälper det när man förmanar hnm lite lätt
och han utbrister "jamen jag är ju också skitorolig
för att de ska försvinna!!"
Jodå, det gjorde mig hellugn.
Eller?!!

Nära och kära:)

Skratten ekade från köket till långt in på
småtimmarna, vilket gjorde det ngt svårt för mig
som lagt mig inför arbetsdagen att få ro.
Men vad gör det:)

Pappan min, Neta hans fru, min kära mor och lilla
syster yster under samma tak som mig och lillgull.

Mysigt värre:)


Nej, det växer ej sallad på min fars huvud, det är
min kära mor som varit inne och hälsat på en granne
och fått med sig ett stort knippe plockad sallad...
De roar sig minsann...


Lilla sötsyster min, eller lilla... sötsyster min
och sin kula efter ett hastigt behov av nattsmörgås:)
6 veckor kvar...
3 om systran själv får bestämma.
...vilket hon ofta får.


Och i min säng, det käraste av allt.
Lillgull snusandes sött:)


Pappan och storgull som varit uppe och ätit med oss
och kopplat lite till rör var på grillpartaj och mös:)


Är ej så trött som jag kanske borde idag.
Idag blir en bra dag, imorgon ändå bättre:)

Kramar på er fina!!!:)