Block

Jag tänkte testa en sak med min blog.
Det händer mkt nu och jag har inte riktigt koll.

Tänkte därför spärra bloggen ett tag så får vi se.
De som är intresserade av att fortsätta läsa,mailar
mig på cecandersson@hotmail.com.
Men då får ni vara söta och kommentera lite oftare!
Japp.
Som regel.
3 besök utan kommentar och jag blockar er;)
Hahahaha
Jupp, så är det.

Sätter igång blocken i efermiddag el ikväll, får
se i mån av tid.

Vet ej om jag gör detta tillfälligt för bara några
veckor, eller månader, men just nu finns behovet av
att vara mer privat.

Men alla är såklart välkomna att läsa, min blog är ej
speciell på ngt sätt, tvärtom, jag vill bara ha koll
på VILKA som läser-därav önskemålet om att ni skriver
en kråka då och då.

Kramar på er!!

Vardagen är full av små överraskningar

När lillgull och jag gick de 500m från hans dagis till
storhjärtats skola så stannade han hastigt.
Satte sig snabbt och utropade glatt:
-"Titta mamma, en näsa!!"
Jag frågade hnm vem som hade berättat för hnm att det
hette näsor, och han svarade att det var hans fröken.
Det var ju vad vi kallade samma frön när vi var små
och jag blev alldeles nostalgisk.
Världen är inte helt förstörd ändå om barn fortfarande
leker med näsor:)
Givetvis satte lillhjärtat på sig näsan, plockade
varsinn åt sin storebror och mig och gick sedan lyckligt
bort för att visa sin bror:)


Upptäckte att min son förvandlats till en enhörning.
Ett lite ljusrosa horn, som om det möjligtvis kunde vara
stylat med ketchup fanns i hans lugg.
Själv har han då inte alls ngn förklaring till varför
han har ett ketchuphorn, han har helt enkelt ingen aaaning
om hur det kunde hamna där!


Lillgull har fortfarande blöja nattetid, han var torr
på dagen innan han var 2, torr på natten innan han var 3
men fick i Thailand ett återfall och har liksom fastnat
där, det är alltför svårt att sluta med drogen Välling
och så länge han dricker det är det svårt att få lille
herr sömnig att gå upp på natten när han behöver ist.
Igår fick han ett nytt blöjpaket.
Pappan bad hnm lägga några i trappen som vi kunde ta upp
på ovanvåningen och JA, det var ju precis vad han gjorde...
Ett på varje trappsteg.
1000 sa han visst att det var:)


Nelson och jag bokade tvn igår från kl 20-22.
Kommer göra likadant idag.
Idol har börjat och det är helt klart underhållande.
Daniel är min absoluta favorit juh, men av töserna
så håller jag nog på Anastasia och tyvärr även på Marie.
Idag kommer ju kvällen avslutas med Grey's Anatomy,
alldeles alldeles underbart!!:)

Skitdag

DETTA är vad som håller mig uppe idag.
Tuffa storsonen på väg till skolan, var bara tvungen
att ge mig en puss innan han skulle cykla för att sedan
möta upp mig vid lillebrors dagis så jag kunde följa med
hnm bort till skolan.


Inte är det pinsamt ännu att hålla mamma i handen när
man går in på morgonen, inte är det några problem att
stå där och kramas och ge mamma en stor puss och säga
att han älskar mig, ännu.
Som tur är.

Men annars är det en skitdag.
Faktiskt.
Jag är allergisk mot människor som enbart gnäller och
snackar skit på sina bloggar och iövrigt med, min åsikt
är ju att herregud, ta tag i det då ist för o ödsla
energi på att bara gnälla.
Se det ljusa ist för o gräva ner sig.
Men idag har även jag en surardag.
Ingenting är riktigt bra.

Sitter med nya program på jobb som såklart iiinte funkar.
Ösregn.
Huvudvärk.
Knappt sovit sedan i torsdags, DET påverkar mkt.
Allt annat tjaffs.
Urk.

Och det som egentligen slängde ner mig i gropen var att
min kollega och vän berättade att hennes lilla son som
är 7år hade blivit misshandlad i skolan igår!
Han hade helt oprovocerat blivit attackerad av en annan
kille och 2 pojkar hade kommit till hans undsättning men
den här bråkiga killen slog ner alla 3, klöste dem, sparkade
dem i huvudet, slog dem och till slut när de låg där på
marken och grät så trampade han rakt över deras ben.
Usch.
Ledsen för hennes skull.
Ledsen för hennes sons skull.
Ledsen för att det inte går att skydda sina barn, det är
visserligen en del av livet men huh om ngt sku hända mina
söner,ojojojojoj.

Idag hade hennes son varit helt svullen i ansiktet, full
av blåmärken och rivsår och när hon kom till skolan för
att lämna hnm satt en pojke och grät på bänken och vägrade
gå i skolan för att det var så hemskt stämning där efter
detta, det påverkar ju många.
Fy.

Nej, idag är det inte mkt som är bra.
Längtar efter att få pussa på mina oskyldiga små älsklingar,
vagga dem, krama dem, skydda dem en stund från allt det onda.



*********************************************************
Bara ett litet upphopp ifrån mitt lilla träsk jag har
bäddat ner mig i:
Daniel.
Han är min självklara favorit iår.
Blir spännande detta.
Men, jag ska väl ge töserna en chans ikväll.
Men ändå, jag håller på Daniel:)
Sam eller Christoffer kan bli 2a, om nu inte ngn tösabit
sjunger riktigt bra idag.

Uppdelning och byxlösa

I fredags skulle ju äntligen lillhjärtat få åka och
sova hos sin mormor.
Han hade väl tjatat om det ungefär 4ggr/dag i en
veckas tid så nu var det dags.

Storgull var hemma med oss, fullt nöjd och fick till
sin lycka öppna paketet som kommit på posten med den
nya bokserien och tillhörande välkomstpremier.
Förstoringsglaset skulle provas.
Det kunde ju finnas ngr spännande djur i trädgården.
Så där gick han sedan i raka linjer fram och tillbaka
över gräsmattan för att se vad han kunde hitta:


Lillgull spelade spel på datorn med mormor efter att
de varit och handlat lite mat och godis:)


Somnade utan problem, varken Nykfiken eller Louie var med.


På lördag for vi med stora hjärtat till crosstävling!
Mattias skulle ju tävla, även Johnny och Jonte och
det var riktigt spännande minsann!
De 3 favoriterna höll täten hela tävlingen:)


Adelia kom också upp med familjen sin:)
Crossbanevan.


Albin fick vi premärfota i hans snygga öronskydd.
Sussade sött hela dan.


Lördagskvällen bjöd på festligheter hos goda vänner.
10 minuter tog det innan lillhjärtat hittade lerpölen.
Ny skjorta, stuprörsjeans.
Skjortan blev ej ren och blöta stupisar fulla med lera
var liksom fastvuxna på benen...


Men lillfröet skrudade kvickt om i Lovisens kläder,
det minst tjejiga och var så nöjd så:)
Ludde pludd var lite mer fundersam.


Det höll ett tag, sedan var trollen ute igen och
blötte ner sina kläder och mycket biffiga mamman fick ha
2 st kalsong pojkar resten av kvällen...
Men asch, dom var ju snygga ett tag iaf.
(Herregud som man ser ut)



Att placera tvätten på lite mer spännande ställen har
lillhjärtat fortsatt med...
Varför skall inte strumpor hänga på dörrens gångjärn?!

Kaksmulor

Igår var det ju dags för skolfotografering för Ollie.
Frillan skulle ju givetvis fixas, även om det var
alldeles för långt.
När pappan senare på kvällen frågade hur han hade
sett ut på fotot och gjorde diverse miner för att
ge exempel så svarade storgull, röd och grårandig
tröja, svarta jeans, vit tshirt och frilla.
...även om det var ganska uppenbart då han fortfarande
hade samma kläder på sig men pappan hade tydligen
missat det trodde storhjärtat;)


Självklart skulle lillgull också ha frilla till dagis!

De långhåriga pojkarna blev på eftermiddagen hämtade
av Tina och hem för att få frisyren omhändertagen
av Frida Frisör, väldigt smidigt.
Bara att plocka upp de snygga glada pojkarna sedan:)
Tack söta ni!!!
Det var verkligen snällt:)


Min lilla veggohund kommer helt klart bli ändå mindre.
Detta är hans mat:
Den ser ut som små brödbitar, luktar brödbitar och
smakar iiiingenting.
Ja självklart var jag tvungen att knapra i mig en bit
för att se hur mkt jag var tvungen att behöva plåga
min allra minsta älskling.
Usch.
Han som redan gått ner i vikt:(


Lite plåster på såren blev ju den nya leksaken som
lillhjärtat skall få som belöning ist för sina älskade
leversnittar.
Dock skulle det nog behövts ngt större...
Denna var försvinnande liten och Nelson kunde då inte
för sitt liv komma på vart leksaken hade försvunnit...


Att min lille son inte riktigt följer de regler jag
önskar att han gjorde är ju bekant.
När jag på kvällen ber dem att klä av sig och lägga
kläderna i tvättstugen så är det ju inte i korgarna
för tvätt som sakerna brukar hamna.
Roligare tycker lillgull det är att kasta tvätten så
högt upp i luften som det är möjligt och se om den
fastnar ovanpå min höga mangelhög exempelvis eller
som här, knyta fast en tröja i dörrhandtaget.
Varför inte?!


Inte förstår han sen varför mamman är lite putt och
morrar till lite, sånt måste mamman vänja sig vid
tycker han och somnar så förnöjt med benen i kors
och Nykfiken på ena armen och Louping Louie på andra:)



Ehrm, är det ngn som vet varför denna lampan lyser
i min lilla volvo?
...säg inte att jag ska slå upp det i instruktionsboken,
det tycker jag är tråkigt.

Nelsons diagnos

Vegetarian.
Jupp.
Iaf i 8veckor, sen får vi se.
Inga köttbullar, inga tuggben.
Enbart sitt vegetariska Hyper Allergic foder och vatten.

Enda kosttillägget är hans mediciner.
2 olika mediciner.
2 antibiotika, en salva till tassar och hudveck,
droppar till öronen.

Stackars stackars älsklingen min.

Ngn form av födoämnes allergi är det iaf.

Men bara han nu blir frisk!!

Säg den lycka som varar...

Inte då.
Men det var mysigt så länge det varade.
Nej Hans fick vi ju inte behålla.

Jag hade skrivit ut lappar som vi skulle sätta upp,
men fann en lapp på vår lilla jourbutik med en
efterlysning av en liten kise som stämde in på det
lilla troll vi hade där hemma...
Så jag ringde.
Och givetvis var det rätt, och de blev sååå lyckliga!

Det ovanliga namnet min store son gett katten-Hans
stämde märkligt nog nästan, det började iaf på H och
var 4 bokstäver men den lilla hette Hugo och bodde med
sin syster Flisan på en hästgård.
En sån lycka!
Han var både vaccinerad och försäkrad fast han bara var
en liten bonnkatt och många ej lägger så stora pengar
på dem, dessutom var han väldigt älskad och saknad så
det var väl ändå bäst.
Även om 4 av 5 i familjen kommer sakna hnm mkt.

Hugo/Hans hittade sin plats framför akvariet där han
satt och spanade:)


Såå söt han var!:)



På söndagen var det match!!
Stora hjärtat mitt skulle spela match mot Lödde.
Han tyckte det var så coolt att kanske få möta sin
bäste polare Gustav som spelar just i Lödde och
tursamt nog möttes deras lag!


Söndagen den 16/9 innebar ju även att Nelson fyllde 1år!
Och uppvaktad blev han!
Han är ju kompis med så många av barnen som varit hemma
hos oss eller som bara blivit bekant med hnm då vi varit
och sett på när storsonen tränat så han hade fullt upp
till sin stora lycka:)


En bra match blev det.
Och betydligt gladare kottar än förra året då de förlorade
stort mot Lödde, det tog de igen med råge detta året;)


Och priser fick de allihopa lyckliga killarna!:)


Självklart var fancluben där.
Både mormor och farmor var där, farfar stod lite längre
bort med Bosse och kikade på.
Farmors lilla granntös ville se coola Ollie spela och
även pappsen och lillebror fanns såklart på plats:)



På kvällen kom farfar med paket till lillkillen:)
Favoritgodiset, 2 påsar:)
Iövrigt fick han så mkt gott den dagen så det resulterade
i att lillvovven kräkts mängder imorse, ej så bra kanske
men han hade en lyckad födelsedag:)



I övrigt så har jag fått hem lite kort jag beställt.
Laddade upp 305st, men fick hem 65st extra...
Vet inte riktigt vad som hänt men många blev det iaf.
Stora hjärtat behövde 2 till sin klass, och eftersom
man ändå var tvungen att framkalla så tog jag det som
behövdes, så nu behöver jag 5st album så skall töserna
och jag ta en pysselkväll och göra lite fina album som
sönerna kan titta i då de älskar att se vad de gjort:)





...idag skulle jag rest till Frankfurt.
Vann ju en resa, skulle varit där tills på fredag, hittat
på massa skoj, men nej, så blev det inte heller.

Hans

Äntligen hittade storgull sig en katt!
Han har ju velat ha en så länge...
Om jag uppfostrat dem att tro på att de växer som
på buskar i skogen vet jag ej men han har längtat efter
att en katt skall komma som skall vara hans.
Och detta är hans Hans:






Att man inte bara kan plocka katter sisådär har vi berättat,
visserligen var katten rätt mager och utan halsband men jag
tror nog ändå att den har en ägare som saknar den ngnstans.
Lappar skall skrivas idag och sättas upp i området om att
katten fås tillbaks mot beskrivning.

Ärligt, jag har aldrig stött på en rarare kattunge!!
Otroligt väluppfostrad och go, orädd, lugn.
Mkt talar emot att det skulle vara en vildkatt, helt klart.
Den är både barn och hundvan.
Varit framme och nosat på Nelson och han är eld och lågor.
Ooooooh så spännande Nelson tycker att det är!
För första gången på månader har han kunnat ta av tratten
sin så länge och inte brytt sig om att slicka på sina kliiga
tassar, han har inte haft tid.

Storgull döpte katten till Hans.
Aldrig hört det på en katt tidigare men jo, nu heter väl
hans katt Hans.
Pappan är inte lika tokig.
Han tycker katter är äckliga och fula.
Det talar han om för de sårade småsönerna som är så glada.

Nelson kunde bara sova om lillkatten sov med oss i sängen.
Det gjorde den ett tag, sen var den tvungen att utforska som
små katter ofta gör om nätterna.
Då blev Nelson orolig att han var av med sin nya kompis och
kunde inte alls komma till ro.
Inte mkt sömn inatt men vad gör det, vi har en helt underbar
katt i huset och det är sååååå mysigt!!:)
Även om vi inte lär få behålla den för pappan...

Storgull dröjde när han cyklade hem från fritids igår.
Så länge så jag hann bli orolig.
När han kom berättade han om den lille kattungen han
träffat och myst lite med som han sa och ville att jag
skulle följa med ut och kika på den.
Jag drog lite på det, lagade mat och fixade och inte förrens
det var dags o gå ut med Nelson gick vi för att kika efter
storgulls fynd.
Katten var kvar!
Alldeles alldeles ensam.
Så vi tog han!

Men men idag skall lappar upp har vi lovat pappan...

Ellan sjuk? Sällan...

Då var det dags idag IGEN.
Det känns som om de varit sjuka konstant i en
månad iaf.
Vilket jag tror att de har.
Ett evigt VABande.

Denna dagen blev jag glatt överraskad.
Det blev jag igår med, farfar har blivit kottarnas
nya dagmamma:)
Det är ju ej mkt de har behövt passa dem direkt men
igår erbjöd sig farfadern att hämta dem på dagis
och fritids och passa dem tills jag kom hem!
Storgull cyklade dit efter sin skolas slut, 1530,
därefter gick de tillsammans de 200m till lillgulls
dagis och hämtade hnm:)
Sen gjorde farfadern plättar och sönerna åt mängder!
Precis sånt mys som man uppskattar så himla mkt!

Och idag...
Lillhjärtats hosta är ju inte så bra.
Imorse hostade han så han kräktes så det var ju inte
att tänka på att fara till dagis.
Ringa farfar som jag visste var uppe då han var ledig
igår och visst passade han lillgull:)
Stora hjärtat mitt skulle ju till skolan men han hann
dit för lite frukost, mysigare där än i skolan juh.

Farmor hann bädda om lillkillen lite, uppkrupen i soffan
med sitt Nintendo DS, sjukspelet, när de är sjuka och
inte orkar annat så får de lov att spela, de har blivit
väldigt bra på det på sistonde.


Farfar och storgull åt frukost.


Igår var en typisk måndag.
Fixat frillan och makeat framför spegeln en bra
stund på morgonen, ut i ösregn sen var varken
frisyren eller sminket kvar där jag hade placerat
det innan jag åkte hemifrån.
Kunde lika gärna ha simmat till jobb, så blöt var jag.
Började mitt vikariat på mitt kommande jobb igår.
Samma arbetsplats, samma rum, men andra sysslor.
Annat skrivbord blev det dock vilket resulterade
i att inga certifikat var pigga på att göra som
jag ville denna dagen,grr.
Jag skall ju vara där i 8veckor sen tillbaks
till mitt vanliga jobb innan jag får fast på det
jobbet jag är nu på efter årsskiftet.
Hem och sätta sig i de vanliga seeega köerna.
Vareviga dag.


När jag går hem från jobb till parkeringen rakt
över gatan där min bil står så sneddar jag ibland
över Volvos parkering...
Grrrrrrrrrrrrr;)



Imorgon mellan 8-9 skall jag ringa till minihjärtats
veterinär och få svar på de flesta av proverna som
tagits, en del får jag vänta på provsvar ända till fredag.
Ooooh orolig!!!


Jupp, kort rapport från mig i sjukträsket, stress på jobb
och sjuka gosetroll, fullt upp!!!!!!

Höst

Man ser dem oftast först bara som en mörk skugga
i ögonvrån.
Snabb.
I de flesta fallen i vårt hem också stora.
Även om man inte vänt dit huvudet så vet man vad
som befinner sig där i ögonvrån.
Denna höll mig sällskap då jag steg upp tidigt
och i mörkret i huset tassade omkring.

Fy fasiken.
Nu kommer de in.
Detta är det säkraste hösttecknet.
Och det läbbigaste:(

Inte var jag ensam vaken.
Men den ende som behövde, ville o tänkt gå upp.
Storgull hostade så intensivt så de enda som sov
var lillhjärtat och minihjärtat som brukar sova sig
igenom det mesta.
Hostan är konstant nästintill och det plågar hnm
och mammahjärtat nästan brister.
Jag gav hnm hans inhalator, väntade.
Hjälpte inte.
Då fick det bli Alvedon och hostmedicin.
Full dos.
Stackarn hade ju hostat så han bara var en trött
boll och hade så ont i huvudet också.

Jag är ju inte glad i att ge barnen starka mediciner
men som läget är för Ollie så är detta hans schema:
Morgon:
Inhalera Symbicort, 2sug
Nässpray Rhinocort, 2 puffar
Kåvepenin 5ml
Alvedon 10ml
Cocillana-Etyfin 2,5ml

Middag:
Inhalera Symbicort, 2sug
Kåvepenin 5ml
Nässpray Nezeril, 2 puffar

Alvedon 10ml (om behov finns)
Cocillana-Etyfin 2,5ml (om behov finns)

Kväll:
Inhalera Symbicort, 2sug
Kåvepenin 5ml
Nässpray Nezeril, 2 puffar
Cocillana-Etyfin 2,5ml

Alvedon 10ml (om behov finns)

Underbart.
Det känns väl inte som om sonen är lite övermedicinerad?!
Funkar verkligen allt detta ihop?
Storgosets kropp svarade igår med att bli helt prickig.
Tätt tätt och kliade gjorde dom.
Antagligen för att han fick 3 doser pencillin på
kort tid, från kl 12-21.


Morgonen var annars en väldigt vacker morgon.
Höstlig men ännu med gröna blad.
Inte kall, bara fuktig.
Dimman låg tät och bäddade in oss i ett dunkelt
morgonljus, alldeles lagom att stiga upp till, köra
till jobbet i och sedan traska de steg över gatan
från parkeringen in på jobb, där ingen annan var.
Inte en själ.
Bara fläktarna som surrar.
Tyst och lugnt.


Storgull började ju bli sjuk på onsdagen.
Jag har det alltid på känn.
Eftersom jag jobbar på mitt eget jobb, lär mig ett
nytt som jag skall hoppa på tillfälligt i 2månader
from måndag och har rätt mkt, pappan jobbar ca14
timmar per dag för att avsluta bygget och vi var
båda hemma 2dgr vardera förra veckan för att VABa
för Ellis så var det lite svårt denna gången.
Han fick till sin stora lycka följa med mig på jobb.
Halva dagen.
Sedan skjutsade jag in hnm i stan, moster Nena tog
med hnm en liten stund till sitt jobb, sedan lunch
med henne och sedan hämtade mormor tidigare.
Puh.
En röra.
Tur man har en underbar familj!:)
Stora hjärtat mitt var så duktig så, stämplade alla
dagens fakturor, kopierade dem och donade:)

Dagen efter blev han värre.
Då bröt det ut till fullo.
Meningen var att jag sku skjutsat in hnm till mormodern
på morgonen men då sonen vaknade tidigt och hostade och
kräktes slem hela tiden var det ej att tänka på.
Ringa och jaga upp mormor, hon kom såklart.
Boka tid till Dr och fick konstaterat Halsfluss.
Men huh så snabbt pencillin hjälper!:)
Han har ej så ont i halsen längre men hostan är GRYM!

Nelson han vet inte riktigt vad som skall ske idag.
Jag är nog den som är mest nervös.
Hemskt är det.
Min lille Herr Trattkantarell, tryggt ovetandes
i sin egna fåtölj där pappan fräckt lagt sina kläder:


Härom dagen fick jag sällskap på jobb av ngt större.
Jag gick förbi ett av rummen i korridoren och ett
högt djupt skall fick mig nästan att studsa in i väggen
mittemot.
Ferox.
Rhodesian Ridgeback, störtgo.
Vår kvinnliga datateknikers lilla kelgris:)


1120 är det dags för Nelson, håll gärna en tumme eller 2!

****************************************************
Uppdatering ang Nelson:

Nelson hämtades ca 1440 och är pigg.
Han går och kräks hela tiden och rör sig ej så mkt
som han brukar men är skapligt glad ändå.
Han är rakad på ett av benen och har 2 stygn under
framtassarna, de som varit mest inflammerad.
Han verkar ej så berörd av att de skurit i hnm
men han märker av narkosen, ligger liksom mest
och spanar och försöker låta bli att kräkas.

Ngt svar på Biopsin får jag inte förrens på onsdag.
Fy vilken lång helg det här kommer bli!:(

Stora och små

Min mor flyttade ju ner hit för 4 år sedan från
Stockholm för att komma närmare sina barnbarn,
en månad innan Elliot föddes installerade hon sig
hemma hos oss och bodde där tills hon fick eget.
Funkade finfint.
Vi har ju som tur var rätt stort hus.
Smidigt var det också den natten vi behövde åka
in för att hämta lillebroren som vi meddelade
Oliver, då fanns hon ju redan där.

Imorgon har lillgull bokat in en dejt med sin
älskade mormor.
Storgull skall ju på fotboll, samåker med sina
polare så vi turas om var 3e vecka, jag skall på
föräldramöte och pappan jobbar och kommer hem sent.
Lillgull har bestämt vilket spel de skall spela och
hur mysigt bara dom skall ha det.

Detta gjorde ju ej storgull så blid.
Han vill också hitta på kuliga saker med mormor.
Så hon får komma hit idag också.
Hämta sönerna på dagis/fritids och busa och mysa
med dem hela kvällen.
Idag är det storgull som får bestämma aktiviteterna.


Min lilla bil är på SPA och får hjulinställningarna
fixade nu när hon fått nya däck och allt.
Igår fick hon en rejäl skönhetsbehandling med 3st
poletter som gick åt till att rengöra den.
Inte för att den var såå smutsig men ändå, man får
göra det rejält ibland.

På den tiden då mor min bodde här hade vi det som
sport att åka ner med kottarna till biltvätten, ett
sånt ställe där man lägger i poletter och tvättar själv,
där arbetade vi hårt på att få bilarna rena på bara en
enda polett, och vi lyckades:)
Snabba som blixten!

Så idag har jag alltså kört skeppet.
Mannens bil.
Och för första gången kände jag mig inte som en liten
fluglort på sätet i den, man vänjer sig.
Och faktiskt blev jag avis på en sak med den bilen!!
Den har en grej jag saknar i min lilla kärra.
När jag kör in här och närmar mig jobbet så har ju min
bilstereo levt sitt eget liv totalt, man får in 1000
kanaler samtidigt och för varje sväng byter den på nytt.
Inte gör mannens det.
Inte alls.
Stadigt sänder den samma kanal, med sina super bra
högtalare som jag också önskade att jag hade.
Surt.
Jag vill ha ny bilstereo.
Suck.


Att gå in och bara se på sina underbara älsklingar
där dom ligger och sussar sött, ovetandes om att
jag alldeles strax skall väcka dem och fösa ut dem
iväg till dagis o fritids är så mysigt.
Ej att väcka dem, men att se dem så där små, söta:)

För de är ju faktiskt rätt så stora nu minsann.


Lillgull med Louping Louie och Nykfiken.


Stora coola hjärtat mitt en stund senare, färdig
att cykla iväg till skolan:)


Lillgull och jag var o handlade lite i söndags,då
valde han själv detta, sina första stuprör och en
tuff svart tröja med ett monster på.
Häftigt:)


Bara en liten tillbakablick, detta anser jag vara
så himla underbart!
De gröna lapparna där lillgull beskriver sin mamma
och pappa, jag skrattar så var gång jag läser dem:)
För visst är det så att mamma renoverar mkt och pappa
bara sover, där har vi ju bevisen;)








*******************************************************
Uppdatering.

På fredag skall de skära 5 hål i Nelson.
Fy f*n vad hemskt, jag tycker det är fruktansvärt!!
Ringde hans Veterinär och talade om att jag ej tycker
att han bara skall äta pencillinkur efter pencillinkur
och då sa han att det är dags för Biopsi.
Visst det var ju vad jag ville, få veta vad det verkligen
är så han kan få rätt hjälp, det är ju liksom på tiden.

Men jag trodde man stack in en nål och tog ut lite...
Nejdå.
De skall skära 5 hål i hnm och ta lite gojs där som i
en grop och sedan sy igen.
Jo han är sövd också.

Herregud!!!
Han kommer ju se ut som en ost eller som ngn kamphund
eller ngt sedan med alla de där hålen o ärren!!!
Han som är så fin...
Jag är jätteledsen.
Tänk så ont mitt minihjärta skall ha, men jag måste
väl göra detta mot hnm...
Tratten har ju nästan vuxit fast, han har ju haft den
i flera månader nu.
Inte dygnet runt men för det mesta måste han ju ha den.
Ååååååh vilken ångest!!!