2008

Med tårar i ögonen sa min kollega till mig
att 2008, DET skulle bli mitt år!
Då skulle bara massa gott hända mig och jag
skulle lägga allt det tråkiga som hänt 2007
bakom mig och få tur efter all sanslös otur.

Det tog 9 dagar in på det nya året innan ngt
så fasansfullt så det ej går att beskriva hände.
Johannes togs ifrån oss.
Vi tänker på dig vännen och du fattas oss.


2008 har både varit hemskt tungt, men också
lärorikt.
Sorger och fler sorger, utmaningar och en hel
del glädjeämnen har fått mig att utvecklas och
lära känna en ny del av mig själv.
Tagit igen ngr förlorade år har jag gjort:




Fått uppleva riktig sommar.
Iaf en månad.
Men den utnyttjade vi till fullo!:)




Fått se första bilderna av systrans lilla
underverk!!


Grynen har fyllt år, precis som alla andra år:)


Åkt på äventyr!
Myst och miniminisemestrat;)


Äventyr var det också att få träffa alla dessa
underbara människor på riktigt!
En del gamla ansikten, en del nya, ändå har de
funnits där i många år.
Underbara Sabina och hennes familj:
En fröjd:)


Vackraste vargen och hennes söta dotter.
Många långa samtal, lite sömn, många skratt:)


Ann och hennes superfina kottar:
Ej första gången men det var ngr år sedan sist.


Jag begav mig på en minnesvärd resa upp till
Småland och gästade min gamla tonårsflamma och
vän Michael, många år att prata igenom:)


Inte kunde jag för allt i världen missa chansen
att träffa sötaste Myra!!:)
Henne for jag vidare till Öland för att träffa.


Och sen... träffade jag Kärleken:)
Min dröm:)
Åååh han är så fin!!
Så perfekt:)
Året slutade ändå bra, att ha hnm i mitt liv
gör var dag så mkt bättre:)


Och ett alldeles alldeles nytt ansikte kom
också till världen, lilla fina Ida:)



Nästa år kan bara bli bättre!!
Så mkt finns att se fram emot.
2009 SKA bli underbart:)

Och jag önskar det till er alla!!
Gott Nytt År på er vänner!
KRAMAR!

Efterjulmys

Om man bor i en liten röd stuga, som har
allt som behövs OCH dessutom har en kamin,
så kan man, om andan skulle falla på, roa
sig så här:)



Och när knäcken tagit slut, så kan man om man
har god fantasi, både bli en apa och få glasögon:)



Och är det så att man fått en skotork i julklapp,
så måste den ju testas först, det är ju jätteviktigt
att man vet att saker och ting funkar innan man
skruvar upp dem på väggarna.
Självklart.



Här har även denna dag tillbringats nerbäddad.
Värre än gårdagen.
FY för influensor!!
Gör så sablans ont:(

Dagens status:
5 dgr kvar tills jag kramar både små och den
stora kärleken!!!!:)

Myosotis scorpioides

Dagen har tillbringats liggandes.
Hostandes.
Snörvlandes.
Kvidandes.
Fy bubblan för riktiga influensor.
När Iprenen släpper känns det som man blivit
överkörd av tåget.

Men sängliggandet har inte enbart varit av ondo.

Saknat grynen har jag gjort, de där fina små som
är så underbara att ha kvittrande omkring sig.
Deras söta små händer och överraskande ramsor.

Det är ju så att mitt älskade lilla gull går lite
sin egen värld.
Men inte glöms han bort.
Ohnej.
Han är alltid här hos mig, det påminns man om
ständigt, överraskas och gläds:)
Min syn från min plats på kudden, min sovrumsdörr:

Han handlade de där klistermärkena själv, för pengar
han fick av mig och hade i sin alldeles egna plånbok.
Fick lov att klistra upp 3 st, vart vet jag faktiskt
ej riktigt i min feberdimma men jag vet att den
känsla som kommer infinna sig när jag hittar de andra
är samma som denna, lycka:)
Han är för söt!
Legat och tittat på hans fina fina klistermärke med
blått och guld i hela dagen, för att han tycker att
det är så tjusigt:)
Det kommer få sitta kvar, så länge han vill.

Min palm i köket:

Tejp är en av hans stora passioner.
Helt klart:)
Allt som klistrar är mkt mkt spännande.

Älskade älskade onge, du är alltid i mitt hjärta,
och jaa... lite varstans:)

Fantastiska

Lillgull valde att åka till sin far igår,
det var som vi bestämt.
Längtan var stor både efter pappan och alla
julklappar de inte hunnit leka med bara öppnat
och lämnat för att åka till mig.
Storgull valde att stanna en natt hos sin lilla
mamma, lite bonustid.


Ack, vad jag älskar den pojken!!
Han är sannerligen min stolthet.
Han är så sanslöst klok, smart, fin och underbar!!
Dock har han byggt murar.
Murar kring sitt inre som han måste hålla uppe.
Främst detta året men även tiden dessförinnan
har nog gjort att han vuxit upp fortare än han borde.
Han har alldeles för mkt på sina axlar.
Inget går att dölja för hnm, han ser och förstår.
Tar inte upp det med en gång men det ligger där
och lurar.
Kommer fram när vi ligger nära, pratar, gosar.
Han är som alla andra barn, älskar sina föräldrar
gränslöst och vill även på ngt sätt lindra alla
våra problem.

Jag är bara så ledsen att han behövt utstå dem.
Skär som en kniv i mitt hjärta var gång jag
inser hur klok han är, hur mkt han förstår.
Hur mkt han vill hjälpa.

Ja det är tufft numera.
Så är det bara.
Inte så mkt vi kan hitta på pga det ekonomiska
som de däremot får hos sin far.
Då vill storgull sälja sina leksaker så vi kan
handla för de pengarna, bli konstnär och sälja
sina tavlor för 15kr st så vi kan få ihop lite
pengar, det gör ont.
Önskar att han ej såg, inte visste, att jag
kunde dölja!

Min älskade förstfödda.
Den finaste känsligaste snällaste omtänksammaste
och underbaraste lilla pojke som finns!


När pappan kom och hämtade storhjärtat idag
hade han med sig skatten som jag bett om.
Alla mina foton.
En stor kartong full av foton som jag tagit
genom åren på våra barn.
Mestadels storgull, innan digitalkameran slog
igenom och även nådde vårt hem:)

En nostalgisk resa.
Både smärtsam och underbar.
Gav mig en och annan tår i ögonvrån.

Detta fotot älskar jag att se på.
Storgull, bara ngr dgr gammal.
I sin alldeles för stora mössa, så sanslöst söt.


Mina busungar.
Ännu ett foto som inte riktigt blev som det
skulle men storgulls min är oslagbar:)


Storsonen 1år.
Man kan riktigt se glassen smälta, hur hela han
är varm och luktar sand efter att ha lekt i solen
och sanden hela dagen:)


Min underbara lilla älskling så sött sovande.
Även han 1år.
I sin vagn, så fridfull, så älskad:)


Och mitt stora gullehjärta igen.
Utan sorger, bara glädje:)

Julurk

Satte just julmusten i halsen när jag hörde
min lilla son nynna "yeah, yeah, in the butt"
och i ögonvrån såg hur han dansade ngn vild
magdans här i soffan.
Huh.
Ajajaj, trodde verkligen inte jag låtit dem
lyssna på den låten men de måste ha snappat
upp den, dessa små öron...
Blir skojsamt nästa vecka då de skall bo hos
kära far sin, homofobiker till max.

Ja nästa vecka ja...
En hel vecka utan dem.
Hemskt.
Sista dagen imorgon och jag kan inte hjälpa
det men ångesten är redan här.
Blandad med en härlig influensa där det känns
som om man har ngn sittandes på bröstet, hostar
lungorna ur sig och febersmärtig.

Skulle man tro att jag då borde vila nästa
vecka när man ej har barnen?
Hade det varit lämpligt?
Möjligt?
Ohno, sjukdomar har man fått vänja sig av med
som ensamstående.
Är man dålig när grynen är här får man höra att
man är världens sämsta mamma, att de hellre dör
än är här, att de längtar till sin pappa osv.
Bara hoppa upp på hästen...
När de ej är här... då jobbar jag ju.
Alla nästa veckas 7dgr.
Önskar det fanns fler dgr, mer arbete, att jag
kunde dra in mer pengar och göra mer saker med dem.
Slippa ångesten för att de ej vill vara här.

De är faktiskt de finaste ändå, men att vara
hos en mor som ej är på topp, med en massa paket
de knappt hann öppna hos pappsen i deras stora
fina hus med fina rum och alla pengar i världen
att göra saker för, det är ej svårt att förstå.


"Ja jiiiippii, snart ska vi till pappa!"
sa just lillgull.


Mmmm, julen är inte mys i varje stuga inte.
En dag kvar, sedan är de hos sin älskade far
och jag åter på arbetet.

Nej, jag är ledsen, jag räcker inte till.
Inte ngnstans.


Förlåt förlåt att jag gnäller.
Är bara orkeslös.
Om man gnäller av sig och inser hur löjlig
man låter, hur mkt man faktiskt har, så brukar
det ju kännas lite bäättre?

Bara önskar Tomten lagt lite mer av det där
som kallas "energi" i mina paket, ev ett med
"ork" hade ej skadat, eller en hel massa.

Puss på er!

Julemys

Julen infann sig även i det lilla röda huset.
Pynten var på plats, hur tjusigt som helst och
det enda som fattades var Tomten:)
(Nja, och Kärleken då...)


Länge fick gullen vänta och vänta, klämdes på paketen
och räknades, gissades och längtades.



ETT var skulle de få öppna.
Blev varsitt och ett gemensamt, lite fel men
mkt bra:)


Julpyntad var även lillIda och mös med både
mamma och pappa och intrycken var många:)


När ÄNTLIGEN Tomten varit här och alla klapparna
öppnade skulle de provas också.
Allesammans.
Lillhjärtat smet undan med sitt stämpelparty,
målarböcker och färg och njöt:)


Storgull och co roade sig med annat.
Guitar Hero, en hit:)



Rorri är en favorit hos min lilla son och hans
bilbana var succé:)


Wii fit brädan vägdes in och har provats med
diverse spel och är riktigt riktig rolig:)


Från Kärleken min kom det skridskor och nu tycker
de att han ska komma hem snart för de vill prova
dem med hnm, gammal hockeytränare som han är:)


Kvällsmys när lugnet lagt sig:)


Lillhjärtat mös med sin gitarr han:)


Julen varar ju inte en dag.
Ofta flera.
Idag har det varit en dag så stilla så stilla.
Inte många ryck har gjorts.
Tvmys.
I mammas gosiga famn, Socker i knät och leran
i handen är lyckan stor:)


Storgull med vaxet kvar i håret som han lade i liiite
extra av då han själv fixade frisyren.
Håret tvättat 3ggr, ingen skillnad.


Julefriden råder även bland de där små, iaf i
Sockers värld där han helt enkelt makade ner baken
bredvid Lisa som annars hatar hnm och lämnade sin
lilla adoptivmor borta i andra hörnet, i lugn o ro.


Klubbor godkännes:)


Spikmatta och Kalle Anka, fina fisken:)
Mattan fick min överraskade mor av Kärleken min.
Hon var lyrisk hela kvällen:)



Sedan sussades det så sött på mammans arm:)
(Håret tvättat ytterligare 2ggr, nu med diskmedel.
Ingen skillnad)


Lillgos.


Kärleken, min kärlek befinner sig på Miami Beach han.
Saknad, älskad.